År 2020 ökade antalet avlidna personer i stroke i Sverige. Det visar Hjärt-Lungfondens nya statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.
Idag publicerar Hjärt-Lungfonden nya siffror för hur forskningen har bidragit till att rädda liv och ge fler levnadsår till dem som insjuknar i hjärt-kärlsjukdom. Enligt beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, kan en person i 65-69 årsåldern och som 1980 skulle ha dött i en hjärtinfarkt, förvänta sig omkring 14 extra levnadsår.
Över hälften av förekomsten av kranskärlsjukdomar som hjärtinfarkt och kärlkramp och en tredjedel av förekomsten av stroke i åldrarna 25 till 84 år i Sverige kan kopplas till levnadsvanor, visar en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) som Hjärt-Lungfonden har beställt.
Hjärt-kärlsjukdom kostar inte bara liv och lidande utan även stora summor pengar. På ett år uppgår kostnaden för samhället till hela 60,2 miljarder kronor – motsvarande närmare 6 000 kronor per invånare i Sverige. Det visar en ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
Idag publicerar Hjärt-Lungfonden en rapport som summerar kunskapsläget och pågående forskning om covid-19 kopplat till hjärt- och lungsjukdomarna. Rapporten diskuterar också pandemins påverkan på hur många som har drabbats av sjukdomar i hjärta och lungor samt på vården av dessa sjukdomar. Även resultaten från en enkät till forskare med pågående anslag från Hjärt-Lungfonden om pandemins effekter p
Kostnaden för svenskarnas dåliga matvanor beräknas till 53 miljarder kronor under ett år. Det visar en ny analys i Hjärtrapporten 2019 som Hjärt-Lungfonden släpper i dag. Nu efterfrågar Hjärt-Lungfonden en nationell handlingsplan för att förbättra svenskarnas matvanor.
Hjärt-Lungfonden finansierar idag nästan 100 forskningsprojekt med lungmedicinsk inriktning i hela landet. Onsdagen den 12 juni presenterar vi Lungrapporten 2019, som ger en heltäckande bild av hälsoläget inom lungsjukdomarna och forskningens utmaningar.
I dag lanserar Hjärt-Lungfonden Hjärtrapporten 2017 som sammanställer hjärthälsoläget och forskningens framsteg och utmaningar i Sverige. Antalet döda i hjärt-kärlsjukdom har minskat med nästan 7 000 personer per år under de senaste tio åren. Samtidigt leder vår livsstil till att riskfaktorer som fetma och stillasittande ökar kraftigt.
Det finns stora socioekonomiska skillnader vid astmasjukdom – svenskar som befinner sig i ekonomisk kris löper 60 procent större risk att insjukna än höginkomsttagare. Samtidigt är risken att dö i astma upp till tio gånger större i glesbygden. Det visar siffror från Hjärt-Lungfondens nya Lungrapport, som lanseras den 16 maj.
Kvinnor drabbas allt värre av lungsjukdomen KOL. På 20 år har dödligheten i KOL bland kvinnor mer än fördubblats i Sverige, enligt Hjärt-Lungfondens nya Lungrapport som lanseras i dag. Nu krävs nya satsningar på forskning för att hjälpa landets 1,9 miljoner lungsjuka.
Den gåtfulla lungsjukdomen sarkoidos, som årligen leder till att ett 30-tal svenskar dör, är betydligt vanligare i Västerbotten än i resten av landet – det visar en studie som presenteras i Hjärt-Lungfondens nya Lungrapport. Nu arbetar forskarna för att lista ut varför.
Hjärtpatienter med oupptäckt sockerstörning löper betydligt större risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke, visar en ny forskningsstudie med stöd från Hjärt-Lungfonden. Ett enkelt sockertest kan identifiera riskindivider – men det genomförs bara på vissa sjukhus i landet.
