En ny studie med stöd av Hjärt-Lungfonden, har resulterat i en förbättrad diagnosmetod för kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Förhoppningen är att metoden, som har både praktiska och ekonomiska fördelar jämfört med spirometri, ska finnas tillgänglig för vårdgivare och KOL-patienter inom 5–10 år.
I dag presenteras resultatet av en svenskledd internationell studie, finansierad av Hjärt-Lungfonden, som för första gången visar att det är möjligt att säkert kyla ned hjärtstoppspatienter utanför sjukhus. Den nya metoden kan få stor betydelse för att minska de hjärnskador som uppkommer vid plötsligt hjärtstopp, och påverkar sannolikt riktlinjerna för behandling.
Trots att högt blodtryck är en av de allvarligaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom kontrollerar endast varannan pensionär sitt blodtryck regelbundet. Det visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden, som nu uppmanar fler svenskar att testa blodtrycket för att möjliggöra tidig behandling och minska risken att dö i förtid.
31 000 svenskar dog av hjärt-kärlsjukdom under 2017, vilket motsvarar 34 procent av alla dödsfall i Sverige och innebär att hjärt-kärlsjukdom fortsatt är den vanligaste dödsorsaken. Under 20 år har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom nästan halverats, men nu varnar Hjärt-Lungfonden för att förändrade livsstilsvanor riskerar att bryta den positiva utvecklingen.
Endast 16 461 av landets 40–50 000 hjärtstartare är registrerade, och alltför få hjärtstartare är placerade där de behövs som bäst. Det visar en kartläggning inför Restart a heart-day beställd av Hjärt-Lungfonden, som efterlyser fler tillgängliga hjärtstartare för att hjälpa de närmare 6 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus.
Att bo i områden med låg utbildningsnivå och inkomst innebär en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom – det visar undersökningar av 30 000 individer i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS. Mönstret förekommer över hela landet och gällersamtliga riskfaktorer, till exempel fetma, diabetes och högt blodtryck. Nu efterlyser Hjärt-Lungfonden politiska åtgärder för en jämlikare hjärthälsa.
Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare går i år till docent Anna Smed Sörensen. Hon tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för sina studier om den gåtfulla lungsjukdomen sarkoidos, vilket kan leda till säkrare diagnostik och förbättrade behandlingsmetoder.
Svensk delegation bjuder FN:s högnivåmöte på kunskap och rörelseglädje Den 27 september medverkar en svensk delegation, med representanter från Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden, för att bidra med kunskap vid FN:s högnivåmöte om icke smittsamma sjukdomar.
Svensk strokevård brister i jämlikhet. En ny rapport visar att tiden till akutbehandling med trombolys fördubblas om du bor på fel ställe, och att färre än hälften av landstingen når upp till Socialstyrelsens mål. Nu uppmanar Hjärt-Lungfonden till förbättringar så att alla strokedrabbade ska få samma möjlighet att överleva.
E-cigaretten framhålls ofta som ett verktyg för att sluta röka. Men en ny studie som finansierats av Hjärt-Lungfonden, och är den största i sitt slag, tyder på att e-cigaretter snarare fungerar som inkörsport till rökning bland unga. Dessutom verkar det finnas ett samband mellan e-cigarettbruk och luftvägssymtom.
Upptäckten av 22 nya genetiska riskfaktorer och en helt ny förståelse för hur stroke uppkommer – det är resultatet av den största studien hittills om genetiska faktorer vid stroke, med stöd av Hjärt-Lungfonden. På sikt kan forskningen möjliggöra nya individanpassade behandlingar som kan stoppa en av världens dödligaste sjukdomar.
Under 20 år har dödstalen i KOL sjunkit markant bland män – men nära nog dubblerats bland kvinnor. Nu visar ny forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden, att en av anledningarna kan vara molekylära skillnader som medför att kvinnors lungor drabbas värre av att röka.
