Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Saltets påverkan på kroppen kan vara större än vi tidigare trott. En ny svensk studie från Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS visar att ett högt saltintag är kopplat till förändringar i ämnesomsättningen. Vilket i sin tur kan bidra till hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom högt blodtryck.

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska institutet.

Att ett högt saltintag ökar risken för högt blodtryck är känt sedan länge. Högt blodtryck i sin tur är en av de främsta riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Men exakt hur salt påverkar kroppen är fortfarande inte helt klarlagt. Den nya studien, som bygger på data från nästan 8 500 personer i SCAPIS-studien, visar att det finns en koppling mellan saltintag och kroppens energiomsättning.

Personer som åt mycket salt hade ett mönster av ämnen i blodet som tyder på att kroppen använde fett som bränsle i lägre utsträckning. Samtidigt hade de högre nivåer av vissa fettrelaterade ämnen som i tidigare studier kopplats till både inflammation och åderförkalkning.

Hos personer med lägre saltintag sågs i stället högre nivåer av ämnen som tyder på att kroppen i större utsträckning använder fett som energikälla, vilket generellt anses vara mer gynnsamt för hjärthälsan. Forskarna betonar dock att det rör sig om just en koppling, inte ett orsakssamband, och att fler och längre studier krävs för att förstå de bakomliggande mekanismerna.

– Vi ser en koppling mellan saltintag och metabolismen – och det är en ny och viktig insikt som även kan ge ledtrådar till varför högt saltintag ofta hänger ihop med övervikt. Det är första gången de här kopplingarna undersöks i så stor skala, vilket varit möjligt att göra tack vare den data som finns i SCAPIS, säger Jonas Wuopio.

Högt saltintag i studien motsvarade ca 10 gram salt per dag. I Sverige äter vi i genomsnitt mer salt än vad som är rekommenderat. Därför är det viktigt att livsmedelsindustrin sänker salt i en rad vanliga livsmedel då det är de största källorna till vårt saltintag.

En stor del av det salt vi får i oss kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat. Att sänka salthalten i processad mat pekas därför ut som en av de viktigaste åtgärderna för att sänka saltintaget av Världshälsoorganisationen WHO.

– Den här studien visar att salt kan påverka kroppen på fler sätt än vi tidigare trott. För att kunna ge råd om hur vi ska leva hälsosamt som vilar på vetenskap behövs stora befolkningsstudier som SCAPIS. Det är investeringar som i förlängningen kan rädda liv, och som vi har våra givare att tacka för, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska institutet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden


Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: The metabolic signature of salt intake: a cross-sectional analysis from the SCAPIS-study
Publicering: Nutrition & Metabolism, 2 september 2025.
Typ av studie och population: Tvärsnittsstudie som bygger på 8 492 personer, i åldrarna 50–64 år, i Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Saltintag beräknades från urinprov med Kawasaki-formeln. Blodprov analyserades med en metod som mäter hundratals ämnen i blodplasman.
Resultat: Studien visar att salt kan påverka kroppen inte bara genom blodtrycket, utan även genom att påverka fettmetabolismen och ämnen kopplade till inflammation. Lägre saltintag var kopplat till en ämnesomsättning som använder fett mer effektivt – ett mönster som i tidigare forskning kopplats till bättre hjärt-kärlhälsa. Högre saltintag var kopplat till metaboliter som kan spegla ökad fettinlagring, inflammation och åderförkalkning. Högt saltintag i studien motsvarade ca 10 gram salt per dag. Livsmedelsverket rekommenderar vuxna att konsumera max 6 gram per dag. Snittet i Sverige är 10–12 gram per dag, enligt Livsmedelsverket.

Tre tips för att minska saltintaget (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Att minska på saltet i vardagen behöver inte vara svårt. Här är forskaren Jonas Wuopios bästa råd:

1. Var uppmärksam på dolda saltkällor: Mycket av saltet vi får i oss kommer från vanliga livsmedel som bröd, smör och ost, processat kött, snacks och färdigrätter även snabbmat och mat på restaurang innehåller för mycket salt. Läs innehållsförteckningen och välj alternativ med mindre salt om det finns. Välj livsmedel märkta med Nyckelhålet, de innehåller mindre mängd salt.

2. Undvik att salta extra vid bordet: Att vanemässigt strö salt över maten vid bordet ökar ofta intaget mer än vi tror. Smaka först – och tänk efter om det verkligen behövs.

3. Byt till kaliumsalt hemma: Vanligt bordssalt kan ersättas med ett alternativ som innehåller mindre natrium och mer kalium. Det säljs i vanliga mataffärer och har i studier visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 undersöks hälften av SCAPIS-deltagarna på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• I Sverige lever cirka 2,2 miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. År 1969 avled 932 kvinnor per 100 000 med denna dödsorsak och 2023 var siffran cirka 213, en minskning med 77 procent. Bland män har dödstalen minskat från 1230 fall per 100 000 år 1969 till 324 fall per 100 000 år 2023, vilket är 74 procent lägre.

• Tre av fyra personer som drabbades av stroke 2023 var 70 år eller äldre och av de som avled till följd av stroke var nio av tio 70 år eller äldre. Med hänsyn till könsskillnader i åldersstrukturen har det under de senaste fem åren i genomsnitt inträffat 43 procent fler strokefall per 100 000 invånare bland män jämfört med kvinnor.

• Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

• Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt– och kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.