Svenskarna blir allt mer stillasittande och motionerar allt mindre. Samtidigt lever två miljoner svenskar med hjärt-kärlsjukdom, vilket är den främsta dödsorsaken i Sverige. Ändå underskattar en av tre sin risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en studie baserad på databasen SCAPIS med stöd från Hjärt-Lungfonden.
- Våra levnadsvanor har förändrats och stillasittandet ökat, därför
Den första vetenskapliga publikationen från Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning, befolkningsstudien SCAPIS, visar att fyra av tio svenskar mellan 50 och 64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl. Studien är ett viktigt bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt.
Årets mottagare av Prins Daniels anslag för särskilt lovande yngre forskare är André Nyberg, docent i fysioterapi vid Umeå universitet. Den 37 år unga forskaren från Nordmaling tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för sin forskning om högintensiv intervallträning som behandling vid lungsjukdomen KOL. Den innovativa studien bedöms kunna ge de drabbade ett både friskare och längre liv.
Över hälften av förekomsten av kranskärlsjukdomar som hjärtinfarkt och kärlkramp och en tredjedel av förekomsten av stroke i åldrarna 25 till 84 år i Sverige kan kopplas till levnadsvanor, visar en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) som Hjärt-Lungfonden har beställt.
Forskning presenterad som särskilt betydelsefull vid European Congress of Cardiology idag visar att tidig influensavaccinering av patienter med hjärtinfarkt eller annan akut kranskärlssjukdom minskar risken för död, hjärtinfarkt eller stentorsakad blodpropp. Nu hoppas Hjärt-Lungfonden och forskarna att influensavaccinering ska bli standard efter akuta kranskärlssyndrom.
Närmare 50 000 svenskar beräknas ha familjär hyperkolesterolemi (FH), som är en allvarlig ärftlig störning i omsättningen av blodfetter. Men de flesta saknar diagnos. Nu har forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden utvecklat en ny typ av genanalys som på ett kostnadseffektivt sätt kan identifiera fler med sjukdomen.
Väntetiden på ambulans är i genomsnitt 17 minuter i landet, en ökning med över en minut sedan 2016. En kartläggning som Hjärt-Lungfonden har gjort visar också att tiden varierar med drygt en halvtimme beroende på var i landet man bor – en livsavgörande skillnad för de omkring 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärt-Lungfonden stöder forskning på området.
Hjärt-Lungfonden reder ut myter om levnadsvanor baserat på den samlade vetenskapen om hur levnadsvanor kan förbättra vår hälsa. För hur är det egentligen? Kan man bli beroende av socker? Är gluten dåligt för alla? Är färskt alltid bättre än fryst? Genom förändrade levnadsvanor kan en större del av all kranskärlssjukdom och stroke förebyggas.
- Dagens forskning är morgondagens vård. Men dage
I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och andelen stiger med ökad ålder. I 65-års åldern handlar det om drygt hälften. Nu visar en forskningsstudie att många svenskar har okontrollerat högt blodtryck trots behandling. Forskarna ser framför allt att så kallad maskerad hypertoni, att mäta ett högre blodtryck i hemmet än på mottagning, är ett underskattat problem. Studien bygger på den
Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag är Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet, för sin forskning om aktivering av lungans självläkningsförmåga genom fysisk träning hos patienter med lungsjukdomen KOL. Forskningen bedöms ha potential att även hjälpa människor med lungskador efter covid-19.
Hjärt-kärlsjukdom kostar inte bara liv och lidande utan även stora summor pengar. På ett år uppgår kostnaden för samhället till hela 60,2 miljarder kronor – motsvarande närmare 6 000 kronor per invånare i Sverige. Det visar en ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
Idag publicerar Hjärt-Lungfonden en rapport som summerar kunskapsläget och pågående forskning om covid-19 kopplat till hjärt- och lungsjukdomarna. Rapporten diskuterar också pandemins påverkan på hur många som har drabbats av sjukdomar i hjärta och lungor samt på vården av dessa sjukdomar. Även resultaten från en enkät till forskare med pågående anslag från Hjärt-Lungfonden om pandemins effekter p
