Ämnen: Medicin

  • Prins Daniels anslag för särskilt lovande yngre forskare 2021: Forskning om högintensiv intervallträning förväntas ge KOL-drabbade bättre livskvalitet

    Årets mottagare av Prins Daniels anslag för särskilt lovande yngre forskare är André Nyberg, docent i fysioterapi vid Umeå universitet. Den 37 år unga forskaren från Nordmaling tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för sin forskning om högintensiv intervallträning som behandling vid lungsjukdomen KOL. Den innovativa studien bedöms kunna ge de drabbade ett både friskare och längre liv.

  • Hjärt-Lungfonden lämnar remissvar om hårdare regler för nya nikotinprodukter

    Hjärt-Lungfonden lämnar remissvar om hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU 2021:22). Hjärt-Lungfonden välkomnar utredningen (SOU 2021:22) och håller med om allt i dess mening. Hjärt-Lungfonden tackar för utredningen, dess omfattningen och dess djuplodande innehåll. Hjärt-Lungfonden saknar dock ett par åtgärder som vi ser som helt avgörande för att stoppa nyrekryteringen av unga nikotinister

  • Ny rapport: Levnadsvanor största orsak till hjärtinfarkt

    Över hälften av förekomsten av kranskärlsjukdomar som hjärtinfarkt och kärlkramp och en tredjedel av förekomsten av stroke i åldrarna 25 till 84 år i Sverige kan kopplas till levnadsvanor, visar en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) som Hjärt-Lungfonden har beställt.

  • Ny forskning: ”Influensavaccinering efter hjärtinfarkt bör bli standard”

    Forskning presenterad som särskilt betydelsefull vid European Congress of Cardiology idag visar att tidig influensavaccinering av patienter med hjärtinfarkt eller annan akut kranskärlssjukdom minskar risken för död, hjärtinfarkt eller stentorsakad blodpropp. Nu hoppas Hjärt-Lungfonden och forskarna att influensavaccinering ska bli standard efter akuta kranskärlssyndrom.

  • Ny metod upptäcker fler med ärftligt förhöjda kolesterolvärden

    Närmare 50 000 svenskar beräknas ha familjär hyperkolesterolemi (FH), som är en allvarlig ärftlig störning i omsättningen av blodfetter. Men de flesta saknar diagnos. Nu har forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden utvecklat en ny typ av genanalys som på ett kostnadseffektivt sätt kan identifiera fler med sjukdomen.

  • Ökad väntan på ambulans vid hjärtstopp

    Väntetiden på ambulans är i genomsnitt 17 minuter i landet, en ökning med över en minut sedan 2016. En kartläggning som Hjärt-Lungfonden har gjort visar också att tiden varierar med drygt en halvtimme beroende på var i landet man bor – en livsavgörande skillnad för de omkring 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärt-Lungfonden stöder forskning på området.

  • Myter om levnadsvanor

    Hjärt-Lungfonden reder ut myter om levnadsvanor baserat på den samlade vetenskapen om hur levnadsvanor kan förbättra vår hälsa. För hur är det egentligen? Kan man bli beroende av socker? Är gluten dåligt för alla? Är färskt alltid bättre än fryst? Genom förändrade levnadsvanor kan en större del av all kranskärlssjukdom och stroke förebyggas.
    - Dagens forskning är morgondagens vård. Men dagens f

  • Många har okontrollerat högt blodtryck trots behandling

    I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och andelen stiger med ökad ålder. I 65-års åldern handlar det om drygt hälften. Nu visar en forskningsstudie att många svenskar har okontrollerat högt blodtryck trots behandling. Forskarna ser framför allt att så kallad maskerad hypertoni, att mäta ett högre blodtryck i hemmet än på mottagning, är ett underskattat problem. Studien bygger på den

  • Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2021: Forskning om lungors självläkning och elasticitet kan hjälpa drabbade av KOL och Covid-19

    Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag är Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet, för sin forskning om aktivering av lungans självläkningsförmåga genom fysisk träning hos patienter med lungsjukdomen KOL. Forskningen bedöms ha potential att även hjälpa människor med lungskador efter covid-19.

  • Hjärt-kärlsjukdom kostar 60,2 miljarder per år

    Hjärt-kärlsjukdom kostar inte bara liv och lidande utan även stora summor pengar. På ett år uppgår kostnaden för samhället till hela 60,2 miljarder kronor – motsvarande närmare 6 000 kronor per invånare i Sverige. Det visar en ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

  • Hjärt-Lungfondens covidrapport: Fortsatt stora utmaningar för forskningen

    Idag publicerar Hjärt-Lungfonden en rapport som summerar kunskapsläget och pågående forskning om covid-19 kopplat till hjärt- och lungsjukdomarna. Rapporten diskuterar också pandemins påverkan på hur många som har drabbats av sjukdomar i hjärta och lungor samt på vården av dessa sjukdomar. Även resultaten från en enkät till forskare med pågående anslag från Hjärt-Lungfonden om pandemins effekter p

  • Ny metod ska hitta KOL i ett tidigt skede

    KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en av vår tids stora folksjukdomar, med mellan 400 000 och 700 000 drabbade bara i Sverige. I Malmö har en forskargrupp utvecklat en ny metod som med hjälp av nanopartiklar kan upptäcka KOL i ett mycket tidigare stadium än vad som är möjligt med de metoder som används idag. Studien är en del av SCAPIS, Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.

  • Stroke och hjärtsvikt ökar bland yngre män

    Varje år drabbas närmare 14 000 män av stroke i Sverige, varav närmare en av tre i arbetsför ålder. Motsvarande siffror för hjärtsvikt är 12 000, varav cirka en av fem är i arbetsför ålder. Nu visar en studie med stöd av Hjärt-Lungfonden att stroke och hjärtsvikt ökar bland yngre män. Forskarna ser en koppling till fetma och dålig kondition i övre tonåren, men även andra faktorer som kan inverka.

  • Personer med diabetes drabbas värre av covid-19

    Personer med typ 2-diabetes som smittas med covid-19 har en signifikant ökad risk att behöva intensivvård. Det visar en stor studie finansierad av Hjärt-Lungfonden. Studien som omfattade mer än två och en halv miljoner svenskar, varav 500 000 från diabetesregistret, visar även på ökad dödlighet till följd av covid-19 hos personer med typ 2-diabetes.
    – Forskningen inom diabetesområdet har varit

  • Hjärt-Lungfonden delar ut 16 miljoner till forskning om covid-19

    Hjärt-kärlsjukdom och vissa lungsjukdomar ökar risken för komplikationer vid covid-19 och ungefär en av tio personer drabbas av utdragna symtom av den svåra folksjukdomen. Hjärt-Lungfonden har därför beviljat 15,7 miljoner kronor i anslag till 30 forskningsprojekt som ska bidra till mer kunskap om både den akuta fasen och långtidseffekterna av covid-19.

  • Hjärt-Lungfondens genomgång av ny rapport: Ökad telefonuppföljning av hjärtinfarkt under pandemin

    Under 2020 ökade andelen sekundärpreventiva uppföljningar inom hjärtvården via telefon i Sverige från en fjärdedel till närmare hälften. Det visar Hjärt-Lungfondens genomgång av kvalitetsregistret Swedehearts senaste årsrapport som publiceras idag. Behandlingsresultat fortsätter förbättras, trots avsaknaden av fysiska besök.
    Förutom begränsade resurser är anledningen bakom den kraftiga ökningen

  • Ny forskningsstudie visar att KOL minskar i Sverige

    Förekomsten av lungsjukdomen KOL, en av våra stora folksjukdomar har minskat i Sverige. Det visar en studie med stöd från Hjärt-Lungfonden. Antalet med svår eller medelsvår sjukdom har halverats på 15 år. Den främsta förklaringen är att allt färre röker.
    – KOL leder till för tidig död och lidande för många människor i Sverige. Att forskning nu kan visa att det skett en minskning av förekomsten

  • Vårt medfödda immunsystem förvärrar läget vid svår covid-19

    Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet. Denna överreaktion kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som drabbar patienterna. Det visar en studie från Uppsala universitet med stöd från Hjärt-Lungfonden på de första 66 patienterna med svår covid-19 som lades in på IVA i Uppsala under våren 2020.
    -Våra resultat öppnar upp för nya behandlingar av sv

  • Urinprov kan avslöja typ av astma och sjukdomsgrad

    Omkring 800 000 personer i Sverige lever med astma - ett spektrum av sjukdomar svåra att fastställa. Genom att mäta biomarkörer i urinprov visar forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden att det går att avgöra vilken typ av astma en patient har och hur svår den är. Upptäckten kan på sikt leda till bättre och mer individanpassad behandling, framför allt av patienter med svår astma.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Hjärt-Lungfonden

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Hjärt-Lungfonden.

Okej