När ett stort antal människor samlas för något så ansträngande som att cykla Vätternrundan finns en risk för att någon drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Därför samarbetar Vätternrundan med Hjärt-Lungfonden för att hjärtsäkra loppen med hjälp av bland annat 60 hjärtstartare.
- Kunskapen om vilka som riskerar att drabbas av plötsligt hjärtstopp och varför man drabbas är fortfarande alltför li
Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2022 på 15 miljoner kronor är Maria Lerm, professor vid Linköpings universitet, för sin forskning om hur covid-19 och tuberkulos påverkar aktiviteten hos gener och immunförsvar. Forskningen har potential att ge resultat som kan förklara varför vissa individer drabbas av svår infektion eller långtidscovid.
- Den epigenetiska responsen v
Risken att drabbas av stroke är 37 procent högre i exempelvis Gävleborg än i Kalmar län – och olikheterna i landet ökar. Det visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer resurser till forskningen för att kunna förstå och jämna ut de regionala skillnaderna.– Det här är en mycket oroväckande utveckling. Många har säkert hört talas om att exempelvis rökning och låg fysisk aktivitet
Strokefallen minskar men andelen som drabbas av språkstörningen afasi efter insjuknande är fortfarande hög. Det visar ny forskning från Lunds universitet med stöd av Hjärt-Lungfonden. Upptäckten belyser vikten av att patienter med stroke får rätt vård och rehabilitering. – Våra resultat visar hur viktigt det är att kontrollera strokepatienters språkförmåga redan i den akuta fasen, så att de med af
Forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att den organsvikt som drabbat många som insjuknat i svår covid-19 kan bero på kärlskador där de röda blodkropparna spelar en viktig roll. Fynden kan lägga grunden till nya läkemedelsbaserade behandlingar av kärlskadorna.
Lungsjukdomen KOL är en av vår tids stora folksjukdomar. Nästan 3 000 människor i Sverige dör varje år av KOL. Förekomsten av lungsjukdomen har minskat, men utvecklingen i dödlighet har stått mer eller mindre stilla under de senaste tio åren. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden.
- Endast en av tre som lever med KOL är diagnosticerad. Vilket innebär att de går miste om behandling
Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens preventionsanslag på tre miljoner kronor är Anders Rosengren, professor vid Göteborgs universitet. Han leder ett projekt där man ska undersöka vilka effekter ett digitalt verktyg har på möjligheterna att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
- Anders Rosengrens studie kan öppna upp ett nytt sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Verktyget är kostnadsfritt att använda
Årets mottagare av Hjärt-Lungfondens 6 miljoner kronor stora preventionsanslag är Brjánn Ljótsson, docent vid Karolinska Institutet. Han får anslaget för sin forskning om rädsla för fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Syftet med studien är att utveckla en digital kognitiv beteendeterapi som hjälper personer att leva ett aktivt liv efter hjärtinfarkt.
-Om Brjánn Ljótssons forskning på kognitiv
Varje år insjuknar nästan tio miljoner människor i tuberkulos och cirka en och en halv miljon dör till följd av sjukdomen. Man räknar med att en fjärdedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien, så kallad latent tuberkulos. En avhandling med stöd från Hjärt-Lungfonden visar att kroppens kontroll av latent tuberkulos rubbas under den senare delen av en graviditet. Detta kan vara en
År 2020 ökade antalet avlidna personer i stroke i Sverige. Det visar Hjärt-Lungfondens nya statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.
Kvinnor har betydligt svårare att nå målvärdet för det onda kolesterolet LDL efter hjärtinfarkt än män. Andelen är hela nio procent lägre för kvinnor. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att kvinnors riskfaktorer uppmärksammas och behandlas i lika stor utsträckning.
Deltagandet i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt rasade kraftigt under 2021, från 18 till 5 procent av patienterna. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport som publiceras idag. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att erbjuda fysioterapeutledd hjärtrehabilitering för de som drabbats av hjärtinfarkt.
Genom att mäta nivåer av olika endotelproteiner i blodet har forskare i en ny studie kunnat visa en koppling mellan dessa nivåer och risken för hjärt-kärlsjukdom. Fyndet kan utgöra ett första steg mot befolkningsstudien SCAPIS mål - att genom ett enkelt blodprov kunna se individers risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
Nästan en av tolv patienter med medfött hjärtfel drabbas någon gång under livet av en infektion på hjärtklaffarna som kan få svåra följder, infektiös endokardit. I 18-årsåldern är komplikationen lika vanligt förekommande hos personer med medfödda hjärtfel som hos en 81-åring utan tidigare känt hjärtfel. Det visar ny svensk forskning som finansierats av Hjärt-Lungfonden.
Medelålders svenskar ägnar i genomsnitt endast 0,1 procent av sin vakna tid åt sådan fysisk aktivitet som klassas som högintensiv. Det motsvarar mindre än fem minuter varje dag. Samtidigt är de stillasittande mer än hälften av sin vakna dag, i genomsnitt åtta timmar. Det visar en unik kartläggning från befolkningsstudien SCAPIS som är Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning.
Föräldrar som mister ett barn har förhöjd risk för akut hjärtinfarkt, framför allt första veckan efter dödsfallet. Risken var tre gånger så hög under den första veckan efter dödsfallet jämfört med föräldrar som inte mist något barn. Det visar en studie från Karolinska institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden. Under 2020 förlorade uppemot 4 800 föräldrar i Sverige ett barn.
- Studiens resultat
Hjärt-Lungfonden har beslutat att dela ut 14 miljoner kronor till forskare i Uppsala. En av dessa är Susanna Larsson, docent vid Uppsala universitet, som ska forska på de påverkbara riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom som fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och stress.
- I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Nu undersöker vi betydelsen av olika faktorer som kost, n
Hjärt-Lungfonden har beslutat att dela ut 70 miljoner kronor till forskare i Skåne. En av dessa är Linda Johnson, docent vid Lunds universitet. Hon leder ett forskningsprojekt som ska upptäcka individer med ökad risk för förmaksflimmer, och studera insatser som kan förhindra detta. Bland annat kommer man undersöka om saltintag är kopplat till extraslag.
- Förmaksflimmer är en folksjukdom. Perso
Hjärt-Lungfonden har beslutat att dela ut 102 miljoner kronor till forskare i Stockholm. En av dessa är Andreas Claesson, docent vid Karolinska Institutet, som leder en av världens första studier där hjärtstartare flygs ut med hjälp av drönare för att rädda liv vid plötsligt hjärtstopp.
- Cirka 90 procent av alla som drabbas av plötsligt hjärtstopp dör idag. Med drönarsystem finns potential at
Hjärt-Lungfonden har beslutat att dela ut 16 miljoner kronor till forskare i Umeå. En av dessa är Helena Backman, forskare vid Umeå universitet, som studerar långtidsprognosen för olika astmatyper som allergisk och icke-allergisk astma.
- Omkring 800 000 personer i Sverige lever med astma. Vår målsättning är att kombinera stora datamaterial från Norrbotten och västra Sverige för att kunna iden
