Ny antologi bidrar med kritiskt filter – vi behöver skärpa blicken

Frågorna vad, hur och varför är viktigare än någonsin. I synnerhet för blivande lärare, som ska navigera sig fram i en allt stridare ström av information. Den nya antologin om diskursanalys kan vara en hjälp på vägen, hoppas redaktörerna Angerd Eilard och Christoffer Dahl från Högskolan Kristianstad.

Två händer som greppar en citronklyfta. Ytterligare två händer som förevisar grundämnena i periodiska systemet. Och så ett handpar som gnuggar fingrarna rena med hjälp av tensider.

Detta är några exempel ur läroböcker i kemi, där händer förekommer flitigt på bild. En mängd illustrationer och fotografier visar, demonstrerar och testar en rad olika kemiska experiment. Händerna har dock något gemensamt: hudfärgen är ljus.

Ett typiskt exempel på institutionaliserad vithet, menar Angerd Eilard som uppmärksammat fenomenet i NO-böckerna.

– Det är så vanligt i läroboksmaterialet i fråga att man inte ens reagerar på det, konstaterar hon.

Till vardags är hon universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Tillsammans med kollegan Christoffer Dahl, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning, är hon redaktör för den nyutkomna antologin Diskursanalys med utbildningsvetenskapliga perspektiv. Boken har syftet att uppmärksamma hur och varför företeelser och beskrivningar i skolvärlden, som man annars tar för givna, behöver problematiseras – från bilden av Shakespeare till innehållet i kemiundervisningen.

Båda två har tidigare arbetat med läromedel, och tanken att göra en antologi om diskursanalys har funnits under en länge tid.

– Från början var det kanske mest på skoj, men nu när den blivit verklighet är vi jätteglada och stolta. Det har varit ett roligt arbete, säger Christoffer Dahl.

Angerd Eilard, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad.

Åtta kollegor från olika lärosäten har bidragit med texter och varje kapitel täcker in en liten bit av området diskursanalys. I sin snävaste form kan det beskrivas som individers ordval i texter, och hur dessa ord avslöjar underliggande ideologier och makthierarkier. Men man kan också välja en bredare ansats, och inkludera all form av kommunikation. Eller, som de skriver i det inledande kapitlet: ”allt meningsskapande är diskursivt”. All kommunikation bär med sig en ideologisk underton.

Den är inte alltid märkbar vid en första anblick. Men med diskursanalys som verktyg kan det medvetna eller omedvetna budskapet dechiffreras.

– Därmed kan vi också avslöja olika typer av maktasymmetri, och bli varse om kommunikationens förmåga att inkludera eller exkludera, säger Angerd Eilard.

För hennes egen del blev upptäckten av de vita händerna i NO-böckerna något av en ögonöppnare.

– När jag lade märke till dem så blev plötsligt den vita strukturen väldig tydligt. Jag såg de där vita händerna överallt.

Hon vill inte kalla bildvalet för rasism. Det handlar snarare om omedvetna mönster som potentiellt kan blir kännbara för dem som lämnas utanför. Men åtgärderna kan också bli missriktade. I senare utgåvor av kemiböckerna i fråga har man pliktskyldigt försökt skapa bättre balans genom att lägga till färgade händer på någon av de mindre bilderna. Det visar hur effekten riskerar att bli den motsatta, och istället förminskande.

– I kapitlet handlar det om vithet, men det skulle även kunna handla om helt andra strukturer. Om förgivet tagna strukturer inte synliggörs och problematiseras, kan de riskera att normaliseras och i förlängningen få negativa följder för vissa grupper i samhället.

Christoffer Dahl, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristianstad.

Antologins olika kapitel visar hur diskursanalys kan användas i en rad sammanhang, från att analysera läroböcker från 1800-talet, via diskussioner om läroplaner och demokrati, till att få ett grepp om samtidens och framtidens digitala läromedel.

Christoffer Dahl har fördjupat sig i litteraturdidaktik och i boken bidrar han bland annat med ett kapitel om hur Shakespeare beskrivs i en av läroböckerna i svenska.

– I litteraturhistorien är det fortfarande vita västerländska män som dominerar. Shakespeare framställs som en self-made man som skulle erövra världen med sina verk. Det blir lite som en bombastisk actionberättelse.

Detta sker på bekostnad av alternativa tolkningar och problematiseringar av Shakespeares liv och verk, menar Christoffer Dahl.

Den nya antologin är främst riktad till studenter som går på lärarutbildningen. Dessa blivande lärare behöver öva sig i kritiskt och självständigt tänkande.

– I dag följer studenterna instruktionerna, och deras examensarbeten har en tendens att bli rätt instrumentella. Det självständiga tänkandet kommer ofta i andra hand, såvida de inte läser just 7,5 poäng i kritiska studier, säger Christoffer Dahl.

Ett mer allmänt kritiskt förhållningssätt har visserligen alltid varit viktigt, men är kanske mer angeläget nu än någonsin tidigare, menar författarna. I det digitala tidevarvet är det enkelt att få snabb information, men för den som inte är observant är det lätt att hamna snett till följd av bristande faktagranskning.

– Vi ser en tendens att populism brer ut sig. Vi alla behöver skärpa blicken, och i synnerhet lärarstudenter som har ett så viktigt uppdrag. De behöver verkligen ett kritiskt filter och en granskande förmåga, säger Christoffer Dahl.

Båda anser att diskussionen bör ta avstamp i en rad grundläggande frågeställningar. Vad är demokrati? Vad är vår gemensamma värdegrund? Och vilken roll spelar språket och kommunikationen i detta?

Även om antologin främst är tänkt som litteratur i lärarutbildningarna, tycker de att den mycket väl kan användas i andra sammanhang. Angerd Eilard föreslår att den kan ingå i fortbildningen och det kollegiala lärandet i exempelvis studie- eller forskningscirklar.

– Vi kanske kan läsa och reflektera över ett kapitel åt gången. Det kan nog bli väldigt intressanta diskussioner.

Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Kerstin Weman Thornell och privat