Gå direkt till innehåll
Nytt ljus på barns skrivande

Nyhet -

Nytt ljus på barns skrivande

Det handlar inte bara om knäcka skrivkoden. Och det är inte bara läraren och kamraterna som är viktiga när barn lär sig att uttrycka sig skriftligt. Det gäller också att förstå de så kallade ”mellanrummens” betydelse. Det har forskaren Carina Hermansson kommit fram till.

Under tre terminer följde Carina Hermansson, adjunkt i didaktik med inriktningen grundskolans verksamhet vid Högskolan Kristianstad, två klasser i Skåne med 54 barn i förskole- och förstaklass.

­– Jag videofilmade, antecknade och fotograferade barnens texter, säger Carina.

Att på nära håll studera skrivprocesserna i ett klassrum har gett Carina en rad aha-upplevelser.

– Jag upptäckte bland annat hur komplicerad och mångsidig själva skrivprocessen verkligen är.

Carina Hermansson kommer från Skillinge och bor i Åhus. Hon läste till mellanstadielärare vid Högskolan Kristianstad och hade sina första klasser i Yngsjö, men blev sedan högskoleadjunkt och har jobbat 18 år vid högskolans lärarutbildning.

– Som lärare i skolan och som lärare på lärarutbildningen har jag alltid varit förundrad och nyfiken på hur det går till när barn lär och utvecklar förmågan att kommunicera, läsa och skriva.

För fem år sedan fick hon chansen att bli doktorand i en ny forskarskola med inriktning mot yngre barns lärande.

– När förskolan fick en egen läroplan upplevde olika instanser det som en allt större brist att det fanns så lite forskning på det här området med yngre barn.

Den 8 maj i år disputerade Carina Hermansson med sin avhandling ”Nomadic Writing. Exploring processes of writing in early childhood education ” och ska nu direkt övergå till att använda sina forskningsresultat.

­– Jag tillträder en tjänst vid Malmö Högskola och får då chansen att undervisa om det jag själv har lärt mig under de här åren till blivande lärare.

”Nomadic writing” har inget med nomader att göra. Begreppet har Carina själv hittat på för att beskriva den ständigt rörliga och föränderliga processen när barn lär sig skriva. Om man nu kan använda ordet ”skriva”. Enligt Carina är det inte bara papper och penna, eller datorn, det handlar om. Barnens icke-muntliga kommunikation innehåller så mycket mer.

– När barn skapar text i hemmet, eller i förskolan och skolans första år, använder de bokstäver och färger, datorer och Ipads, de pratar och gestikulerar och de kopplar till erfarenheter från tv eller dataspel - allt i en ständig rörelse, förklarar Carina.

”Tal, gester, dataskärmar, alfabetets bokstäver, kroppsrörelser, irritation och skratt – alla är delar av skrivaktiviteten”, skriver Carina när hon på avhandlingens första sida skildrar en scen i en av de klasser hon följt. Och när hon frågar ett av barnen, som hon kallar Zilan, hur han gör när han skriver, blir svaret:

– Det händer bara!

När man hittills beskrivit barnens lärandeprocess när de lär sig skriva, har det mest handlat om läraren och barnet, och de olika barnens interaktion i till exempel barngruppen.

– Att börja tala om ”mellanrummen” och att teoretisera om vad som händer mellan mänskliga, materiella och andra faktorer har känts nytt och ovant för en del lärare och forskarkollegor, medan andra direkt känner igen sig i resonemangen, säger Carina.

Resultaten i Carinas avhandling visar hur barns text och hur barn som skrivare ”blir till” som ett resultat av de relationer som uppstår mellan mänskliga handlingar och icke-mänskligt material i ständigt pågående och sammanflätade processer. Det Carina kommit fram till är att det är i processerna där barnet prövar och experimenterar som skrivande utvecklas, och att dessa olika skrivprocesser är väsentliga för barns skrivande och deras utveckling som skribenter. Carina tror och hoppas att hennes forskning ska vara användbar för lärare, och ge föräldrar mer kunskap om deras barns utveckling, och att det ska påverka forskningen om framtidens skrivande.

– Jag förklarar och sätter ord på de vardagliga skrivhändelserna. Forskningen ger lärare och lärarutbildare en verktygslåda med begrepp och teoretiskt ramverk för att förstå barns textskapande och barns utveckling som skrivare.

Carinas närkontakt med verkligheten i de yngsta barnens klassrum har gjort henne skeptisk till ett av skolministerns senaste favoritord, nämligen ”katederundervisning”. Det nomadiska skrivandet skapas ju i en miljö, som är ganska rörlig.

– Så kallad katederundervisning kan vara ett sätt– men endast ett av många. Vad Jan Björklund egentligen menar med begreppet är för mig oklart. Jag hoppas och tror att han inte menar en återgång till sättet att undervisa där läraren satt i sin kateder och alla barnen i var sin bänk – det skulle leda fel, eftersom lärande och utveckling är en rörlig process där en mängd olika faktorer samspelar, avslutar Carina.


Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Sara Sonesson

Sara Sonesson

Presskontakt Kommunikationschef 044-250 36 62
Jakob Nord

Jakob Nord

Presskontakt Pr- och forskningskommunikatör 044-2503672

Högskolan Kristianstad

Högskolan Kristianstad är en liten men samtidigt stor högskola. Vi är stolta över att vara en av Sveriges mest sökta högskolor och över den mångfald våra 14 000 studenter och 500 anställda representerar. Våra ledord är engagemang, närhet och öppenhet.

Högskolan Kristianstad
Elmetorpsvägen 15
291 88 Kristianstad
Sweden