Gå direkt till innehåll
Renskötsel kan vara en naturlig språkmiljö där mellangenerationens roll är viktig.
Renskötsel kan vara en naturlig språkmiljö där mellangenerationens roll är viktig.

Nyhet -

Revitaliseringen av samiska språken har misslyckats

För tjugotvå år sedan erkändes samiska som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Nu visar en studie att framtidsutsikterna för en språklig revitalisering är mörka. Språkforskaren Yair Sapir menar att man bland annat måste satsa mer på mellangenerationen för att revitalisera språken.

Färre än hälften av de samer som bor i Sverige talar samiska och flera av Sveriges fem samiska språk är allvarligt hotade. I en artikel i tidskriften Svenska landsmål och svenskt folkliv presenterar Högskolan Kristianstads lektor i svenska sin studie, som innehåller ett antal åtgärder för hur samiska språket kan väckas till nytt liv. Yair undervisar inom ämneslärarutbildningen och i läroplanernas för svenskämnet ingår även kunskaper om Sveriges minoritetsspråk.

Juridiskt har samiskan stärkt sin ställning och det finns en stolthet och prestige i att kunna tala språket. Nya generationer har också en mer positiv syn på språket.

– I takt med att majoritetssamhället och staten har fått en allt mer positiv syn på samer och de samiska språken har detta även lett till en mer positiv självuppfattning bland samerna. Problemet är att språken inte förs vidare till nästa generation i önskad utsträckning, berättar Yair Sapir.

Yair Sapir presenterar data från Sametinget som utvärderar de samiska språken utifrån UNESCO:s kriterier för hotade språk, och studien visar att samtliga är hotade. UNESCO använder en femgradig skala för språklig vitalitet, och bäst till ligger nordsamiskan.

– Nordsamiskan ligger på 3–4 i vitalitet i Karesuando-området eftersom flera föräldrar och talar språket. Men utanför det området är det snarare föräldragenerationen, men främst den äldre generationen som talar det.

Värre är det för de andra samiska språken och dialekterna. Lule-, pite-, och umesamiska ligger alla på nivå 1 på skalan, sydsamiska på 1–2, vilket innebär att de är allvarligt hotade.

– Även här är det främst den äldre generationen som talar språken. Kärnan i språkrevitaliseringen som handlar om att språken ska föras och leva vidare har misslyckats. De yngre generationerna är inte med, konstaterar Yair.

Samiska föräldranätverket arrangerar språk- och skidläger för samiska familjer för att främja språken och skapa naturliga språkmiljöer.

Norge och Finland förebilder

Enligt Yair Sapir behövs förändringar på flera plan för att språken ska stärka sin livskraft. Bland annat efterlevs inte alltid minoritetslagen och de konventioner som Sverige har skrivit under på.

– En del kommuner brister i att informera om den lagstadgade rätten till modersmålsundervisning i samiska, eller rentav nekar barn rätten att lära sig samiska utan påföljder, påpekar Yair.

– Det saknas också lärare och läromedel, språkkompetenserna hos lärarna brister och det är svårt att rekrytera nya lärare till lärarutbildningarna.

I sin studie presenterar Yair Sapir ett antal lösningar och förslag på hur samiskan kan revitaliseras. Främst föreslår han olika former av språklig förstärkning av språkbärarna eller av potentiella språkbärare. Ett av dem är att ta efter Norges modell med att erbjuda stipendier för att utbilda sig i de samiska språken. Den stora potentialen ligger dock i att satsa på ”mellangenerationen”, det vill säga de föräldrar, förskollärare, lärare, och andra som är i daglig kontakt med barnen som ska lära sig språket.

– Man bör satsa på att rekrytera fler lärare och fortbilda de som redan arbetar med språken i skolan eller i andra sammanhang. Samtidigt måste man satsa på att utveckla de samiska språken bland barn redan före skolåldern. Erfarenheter från Norge och Finland visar att sådana insatser har varit lyckade.

Samtidigt menar Yair att det är viktigt att lagarna efterlevs och att barn som har rätt att utveckla eller lära sig samiska i förskola och skola alltid får tillgång till pedagoger eller lärare med hög kompetens i samiska.

– Läget för de samiska språkens framtid är akut, påpekar Yair, men regeringen och Institutet för språk och folkminnen har nyligen vidtagit nya åtgärder för att revitalisera de nationella minoritetsspråken. Med insatser riktade på förbättrad språkkompetens och språklig pedagogik tror jag att det fortfarande finns hopp om att rädda samiskan för framtida generationer.

Text: Fabian Rimfors
Foto: Anna Skielta

Yair Sapirs studie: Sveriges samiska språk – Revitalisering, utmaningar och möjliga lösningar

Om studien
Yair Sapirs material består av intervjuer med föräldrar, språkaktivister och av anteckningar från Sametingets diskussioner om samiskans vitalitet. Slutsatsen är att lagstiftningen om samiskans erkännande har påbörjat en språklig revitaliseringsprocess och bidragit till en mer positiv uppfattning av samiskan bland samerna, men att kärnan i revitaliseringen, nämligen utveckling av goda språkkunskaper bland barnen, har misslyckats.

De samiska språken

Grafik: Anders Suneson

De tre språkområdena östsamiska, centralsamiska och sydsamiska kan i sin tur delas upp i minst nio språk. Östsamiska talas på Kolahalvön i Ryssland (kildinsamiska) och östra delen av Finland (skolt- och enaresamiska). Centralsamiska talas i Finland, Norge och Sverige (nordsamiska och lulesamiska). Sydsamiska talas i Norge och Sverige. Källa: Samer.se

Ämnen

Regioner

Presskontakt

Fabian Rimfors

Fabian Rimfors

Presskontakt Pressansvarig Nyhetsbevakning 044-250 36 61

Högskolan Kristianstad - för dig som vill ha jobb!

Högskolan Kristianstad är en liten men samtidigt stor högskola samlad på ett campus. Vi är stolta över att vara en av Sveriges mest sökta högskolor och över den mångfald våra 14 000 studenter representerar. Våra ledord är närhet, öppenhet, jämställdhet och respekt.

Högskolan Kristianstad
Elmetorpsvägen 15
291 88 Kristianstad