Ungdomstiden är fylld av förändringar som kan väcka djupa frågor om identitet och mening. I en ny avhandling, I sårbarhet och längtan – Existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden, utforskar Tide Garnow ungdomars erfarenheter av existentiell ensamhet och ledsenhet.
Existentiell ensamhet är en djup form av ensamhet som förknippas med lidande, men bemöts den på rätt sätt kan den få personer att växa. I en ny studie undersöks ungdomars erfarenheter av just existentiell ensamhet där många vittnar om utanförskap och ”mellanförskap”. Den visar att det är viktigt för ungdomar att kunna få dela sina innersta tankar och känslor med någon de litar på och förstår dem.
Kan undervisning om sömn i skolan leda till bättre sömnrutiner bland tonåringar? Och vad får vissa män att radikaliseras och söka sig till extrema miljöer där kvinnohat och ofrivilligt celibat är gemensamma nämnare? Två forskningsprojekt har fått sammanlagt närmare nio miljoner kronor för att titta närmare på problemen.
Hur påverkades skolungdomar av covid-19-pandemin? Och hur kan skolstressen förebyggas? Det frågade sig fyra nyutexaminerade studenter på Distriktssköterskeprogrammet i våras. Nu har deras magisteruppsatser accepterats som vetenskapliga artiklar i två olika tidskrifter.
Ofta har tonårspojkar varit mer fysiskt aktiva och rapporterat bättre välbefinnande och kroppsuppfattning än tonårstjejer, men nu visar ny forskning att förhållandet är omvänt på gymnasiet. Där är det tjejerna som är mest fysiskt aktiva och mår bättre. Forskarna menar att resultaten kan användas för att bättre förstå hur välbefinnandet bland kvinnor kan förbättras.
För tjugotvå år sedan erkändes samiska som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Nu visar en studie att framtidsutsikterna för en språklig revitalisering är mörka. Språkforskaren Yair Sapir menar att man bland annat måste satsa mer på mellangenerationen för att revitalisera språken.
Tonåren kan vara en stressig period i livet. Det är då vi övergår från att vara barn till att bli vuxna. Såväl kroppen som identiteten och relationer förändras, vilket kan leda till både stress och identitetskris. De senaste två åren har dessutom förutsättningarna förändrats sedan covid-19-pandemin bröt ut.
Kan skönlitteraturen vara en väg in i skolans värdegrundsarbete? Kan böckerna ge eleverna möjlighet att utforska etiska värden på ett sätt som engagerar, väcker nyfikenhet och sätter i gång deras gång tankar? Dessa frågor tar författaren Jenny Edvardsson upp i sin nysläppta bok Skönlitteratur i värdegrundsarbetet. Och svaret är ja på båda frågorna.
Det är när vi utmanas som vi kan utvecklas. Men det är också då vi riskerar att känna oss otillräckliga, maktlösa och sårbara. Kanske letar vi efter problemet utanför oss själva. Ändå är det just i dessa ögonblick vi har chans att lära nytt och utvecklas. Nu har 14 författare från fyra olika lärosäten gått samman för att lotsa lärare genom problemen och se möjligheterna.
Ungdomar som är mycket fysiskt aktiva både på sin fritid och i skolan skadar sig oftare än andra i samma ålder. Men de ungdomar som rör på sig allra minst skadar sig nästan lika mycket. Det visar en ny studie vid Högskolan Kristianstad som tittar närmare på varför dessa två grupper är de mest skadedrabbade, vad som ligger bakom statistiken, och hur idrottslärarna kan förebygga.
Hur kan sömnproblem hänga ihop med skolresultat? Eller med andra problem som användning av alkohol och tobak? Hur påverkar kön eller fysisk aktivitet sömnen? En ny studie ger på sätt och vis fog för det gamla ordspråket ”en olycka kommer sällan ensam”, och visar att ungdomar med sömnproblem, så kallad insomni, ofta även har andra svårigheter att tackla i livet.
I dag är det internationella Downs syndromdagen. Men hur är det egentligen år 2017 att vara barn och leva med Downs syndrom? För första gången i modern tid kartläggs dessa barns aktivitets- och vardagsvanor i en ny nationell forskningsstudie.
I boken Språklig sårbarhet i förskola och skola myntar författarna det nya begreppet "språklig sårbarhet" och lägger samtidigt grunden för ett paradigmskifte i skolans värld, där den tidigare diagnosen "språkstörning" byts mot pedagogiska möjligheter.
Allt fler skolungdomar känner sig stressade och oroliga. För att motverka detta pågår forskning om hur man bäst förebygger skolungdomars psykiska ohälsa och en utvärdering av det skolbaserade preventionsprogrammet DISA. För detta arbete prisas nu doktoranden Pernilla Garmy av Drottning Silvia för andra gången.
Allt fler unga mår dåligt över att inte ha det ”perfekta utseendet” och allt för många vuxna ogillar sin kropp. Denna nedåtgående spiral vill ett gäng forskare från 34 länder ändra på i ett gemensamt projekt där Högskolan Kristianstad medverkar.
Plikttrogna, ångestfyllda och ordningssamma elever får högre betyg än de som drivs av lust och nyfikenhet. Detta visar Pia Rosander, psykologilärare vid Högskolan Kristianstad, i sin färska doktorsavhandling.