Gå direkt till innehåll
Doktorand Daniella Dinse tycker om att arbeta med hälsofrämjandet frågor och ser fram emot att fördjupa sig i sambandet mellan fysiska aktiviteter och välmående bland våra äldre.
Doktorand Daniella Dinse tycker om att arbeta med hälsofrämjandet frågor och ser fram emot att fördjupa sig i sambandet mellan fysiska aktiviteter och välmående bland våra äldre.

Nyhet -

Samhällets roll för att äldre ska må bra hela livet kartläggs

Fysisk aktivitet är viktigt för hälsa och välbefinnande – även för människor som passerat åttio. Men hur utformar man den optimala träningen och vad tycker seniorerna själva om den? Detta ska doktorand Daniella Dinse kartlägga i ett nystartat forskningsprojekt.

En grupp seniorer rör sig taktfast över golvet. Ett steg, två steg, armarna i en båge över huvudet. Och så två sidsteg tillbaka. Allt till dunkande popmusik.

”Jag mår så bra när jag dansar. Självförtroende och balans har ökat”, konstaterar 90-årige Sigge. ”Det här är så roligt att jag inte vill missa det”, menar 85-åriga Ulla.

Dans för alla är ett exempel på fysisk aktivitet som Kristianstad kommun erbjuder sina seniorer. Det ingår också i det forskningsprojekt som doktorand Daniella Dinse just dragit i gång vid Högskolan Kristianstad. Syftet är att kartlägga hur träningen är utformad och hur den påverkar deltagarnas välmående.

– För mig är det väldigt viktigt att människor mår bra genom hela livet, och nu vill jag ta reda på vad samhället kan göra för att hjälpa till med detta, säger hon.

Samhällsnyttan med fysisk aktivitet

Att rörelse kan bidra till god hälsa, är allmänt känt. Daniella Dinse ger exempel på studier som visar hur personer med en demenssjukdom påverkas av att styrketräna. Sömnen förbättras, aptiten växer, glädjen och självständigheten ökar. Även instanser som Folkhälsomyndigheten och WHO har slagit fast att fysisk aktivitet är en av förutsättningarna för ett gott åldrande.

Men det är inte alltid som detta uppnås i praktiken. Själv har Daniella Dinse arbetat som sjuksköterska i snart 18 år, den senaste tiden som specialistsjuksköterska inom vård av äldre på ett demensboende i Höganäs. Hon vet att det kortsiktiga ekonomiska tänkandet ofta hamnar i förgrunden. De förebyggande insatserna med fysisk aktivitet prioriteras lätt bort. Då glömmer man också att försämrad balans och en bruten lårbenshals inte bara ger lidande och smärta för den äldre personen, utan är betydligt mer kostsamt i samhällsekonomiska termer.

– Men om viljan och kunskapen finns så kan man göra väldigt mycket för denna grupp, vilket gör arbetet extremt givande. Genom att börja forska får jag möjlighet att föra upp det hela på en annan nivå och påverka på ett mer övergripande sätt.

Därför föll det sig naturligt att söka den utlysta doktorandtjänsten vid Högskolan Kristianstad, där forskningen handlade om just äldre och fysisk aktivitet.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan högskolan och Kristianstad kommun, och tar avstamp i två etablerade aktiviteter: Dans för alla och Hälsolyftet. I det senare tränas styrka, rörlighet och balans utifrån individuella träningsprogram. Båda aktiviteterna har en stor spännvidd av deltagare – från nyblivna pensionärer till 80-plussare.

– I tidigare studier har man startat nya fysiska aktiviteter och sedan undersökt dem. Nu ska vi i stället titta på aktiviteter som pågått ett tag, vilket innebär fler erfarenheter att ta del av. Så det gör detta projekt speciellt.

Hur har pandemiårets restriktioner påverkat fysiska aktiviteten?

De två första studierna utgår från intervjuer med fokusgrupper av träningsledare, samordnare och beslutsfattare, som får dela med sig av sina mångåriga erfarenheter kring seniorträning.

– Det blir främst på organisatorisk nivå. Vi undersöker exempelvis hur och varför just dessa aktiviteter startas och vilken typ av resurser och samverkan som behövs. En aktuell fråga är också hur de gångna årets restriktioner påverkat möjligheterna att utföra aktiviteterna.

Nästa steg blir att utföra individuella intervjuer med ett antal seniorer som brukar delta i aktiviteterna. De får själva berätta om hur det känns och hur de mår.

– Personcentreringen är en viktig utgångspunkt. Det är så lätt att ha åsikter om vad de äldre tycker och vad de behöver. Men för att verkligen veta måste vi fråga dem själva. Minst lika intressant kan det bli att samtala med äldre som, av olika anledningar, valt att hoppa av träningen.

I studie fyra görs en kvantitativ kartläggning, där en stor grupp seniorer genomgår rörelsemätning och fysiska funktionstester, och medverkar i ett självskattningsformulär.

– Vi vet förstås ännu inte vad vi kommer fram till. Kanske kommer resultaten bekräfta saker som vi redan känner till, men kanske hittar vi också saker som kan förbättras, eller väcka idéer kring nya interventioner. I vilket fall som helst tror jag att studierna kommer att ge väldigt mycket.

Själv gläder hon sig åt att få ägna de närmsta åren åt forskning som kan ha hälsofrämjande effekter för de äldre i samhället.

– Det känns roligt att få jobba med de positiva sidorna, och det är också fantastiskt att kommunen vill undersöka detta område för att få ny kunskap.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell

Ämnen

Regioner

Presskontakt

Fabian Rimfors

Fabian Rimfors

Presskontakt Pressansvarig Nyhetsbevakning 044-250 36 61

Relaterat material

Relaterade nyheter

Högskolan Kristianstad - för dig som vill ha jobb!

Högskolan Kristianstad är en liten men samtidigt stor högskola samlad på ett campus. Vi är stolta över att vara Sveriges mest sökta högskola och över den mångfald våra 14 000 studenter representerar. Våra ledord är närhet, öppenhet, jämställdhet och respekt.

Högskolan Kristianstad
Elmetorpsvägen 15
291 88 Kristianstad