Skönlitterära böcker lär elever historia

För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna, att få en känsla för historiens tid och rum. Det kan också vara svårt att jämföra händelser i det förgångna med egna upplevelser. Detta kan böckernas underbara värld ändra på. På Bokmässan i Göteborg kommer två av högskolans forskare att prata om hur skönlitterära berättelser kan användas för att barn ska kunna lära sig historia. Kan eleverna identifiera sig med karaktärerna i boken och leva sig in i andra tidsepoker, ja, då kommer kunskapen på köpet.

Mary Ingemansson har lång erfarenhet av att främja läsande och för närvarande undervisar hon i en skolbibliotekskurs. Didaktik och skönlitteratur har alltid varit hennes fokus. Jenny Edvardsson doktorerar i hur skönlitteratur kan användas som didaktiskt redskap i undervisning. Nyligen släppte hon en bok, den första i en serie om historiska mysterier. Det är den Mary och Jenny kommer att utgå från i sina samtal på Bokmässan om hur just skönlitterära böcker kan användas för att tränga in i historien.

Mary använder termer som historiemedvetande och historisk empati när hon förklarar vad det handlar om. Första termen är vetskapen om att människor existerar i tid och rum och alltid på något sätt präglas av detta. Det vill säga att de har en härkomst och en framtid, samt vetskapen om att ingenting är oföränderligt.

– Skönlitteraturen kan ge barn och ungdomar kunskap om historien genom att de får uppleva den och identifiera sig med karaktärer som lever i andra tider, förklarar Mary och ger sig i kast med den andra termen.

– När man läser historiska texter är det viktigt att försöka sätta sig in i de dåtida människornas situation och förstå deras handlingar utifrån den kontext de levde i. Att göra det brukar kallas historisk empati.

Ett gemensamt arbete

Hur ska då läraren gå till väga med eleverna och boken för att nå de önskade resultaten? De båda forskarna menar att arbetet med boken behöver vara ett gemensamt klassarbete, där eleverna läser, samtalar, skapar och skriver.

– Eleverna arbetar helt enkelt med boken, det lästa, på olika sätt. Det är också viktigt att kontextualisera, påpekar Jenny. Boken och handlingen måste sättas in i ett historiskt sammanhang. När var järnåldern? Hur såg samhället ut? Hur levde man? En del elever behöver denna information innan de börjar läsa boken.

– Läraren för lämpligen textsamtal med något förhållningssätt, olika lässtrategier. Exempelvis kan man inspireras av receptionsteoretikerna Aidan Chambers eller Judith Langers arbete, föreslår Mary.

Precis som Mary anser Jenny att samtalet med eleverna är centralt. I det kan eleverna få sätta ord på sina egna tankar samtidigt som de får lyssna på andra.

– På det sättet kan förståelsen för texten, och ämnet, både breddas och fördjupas. I samtalet kan jag som lärare även hjälpa till att dra paralleller mellan dåtid och nutid, och kanske också komma in på framtiden.

Axels historiska mysterier under vendeltiden

För bara en månad sedan släpptes Jennys skönlitterära bok Den försvunna staven, den första i serien Axels historiska mysterier. Boken har en fiktiv handling och utspelar sig på järnåldern, närmare bestämt under vendeltiden (550–800 e Kr). Texten kompletteras av rika illustrationer och skildrar hur en smed, en storbonde och en völva (spåkvinna) faktiskt kunde leva på den tiden. Bland karaktärerna finns också trälar, och sammantaget skapar detta en historiskt korrekt bild av hur miljön och förutsättningarna kunde vara för snart 1 500 år sedan.

– Läsaren blir exempelvis medveten om vilka hierarkier som fanns i dåtidens samhälle – träl kontra storbonde. Likaså lär sig eleverna att barn fick hjälpa till hemma. Någon skola att gå till fanns inte. Man förstår att völvan hade en sorts ”andlig” makt. Det var till henne man gick till för att få information om framtiden, förklarar Jenny.

Dåtiden ger perspektiv åt samtiden

Genom att förstå historien förstår man också samtiden bättre enligt forskarna. En del frågor är allmänmänskliga – existentiella frågor som handlar om makt, relationer, kärlek, död och utanförskap.

– Det är frågor som människan i alla tider uppehållit sig vid och som man genom skönlitteraturen kan närma sig och samtala om. När du läser om järnåldern i Den försvunna staven kan du se hur konflikter och problem löstes på den tiden. Tillsammans med läraren kan eleverna då diskutera skillnaderna mellan dåtid och nutid, och eleverna kan fundera hur de själva skulle lösa liknande problem i dag, föreslår Jenny och konstaterar.

– Du kan alltså använda litteraturen för att få både exempel och svar, som du sedan kan ta med dig in i ditt eget liv.

Idén med serien Axels historiska äventyr är att varje ny bok ska utspela sig i en specifik historisk epok. Axel, som är arkeolog, är den som håller samman böckerna. Det är hans berättelser om dåtiden som förflyttar läsaren i tid och rum. I nästa bok tar Axel med sig eleverna ytterligare några tusen år bakåt i tiden, till bronsåldern.

– Tanken är som sagt att böckerna ska kunna användas i skolan. Jag är ju själv lärare i historia och svenska och vet vilka möjligheter det finns med att använda skönlitteratur i undervisningen. Men när jag skrev Den försvunna staven skrev jag den för alla barn som vill läsa en spännande bok med en handling förlagd till dåtid. Om boken sedan används i undervisningssammanhang är det bara ett stort plus, säger Jenny Edvardsson.

Text och foto: Fabian Rimfors

Kontakt

Mary Ingemansson
Universitetslektor i svenska inriktning litteraturvetenskap vid Högskolan Kristianstad
mary.ingemansson@hkr.se
044-250 33 41

Jenny Edvardsson
Doktorand i pedagogiskt arbete och universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad
jenny.edvardsson@hkr.se
044-250 36 15