Gå direkt till innehåll
Högskolan Kristianstads landskapsvetarstudenter arbetar handgripligen med FN:s globala mål.
Högskolan Kristianstads landskapsvetarstudenter arbetar handgripligen med FN:s globala mål.

Nyhet -

Studenter lyfter de globala hållbarhetsmålen

På Högskolan Kristianstad är hållbar utveckling och FN:s globala hållbarhetsmål integrerade i allt planeringsarbete och i alla program. Det finns många sätt att göra detta på rent praktiskt. Landskapsvetarstudenterna visar handgripligen hur de arbetar med de globala målen, vilket de gör både pedagogiskt och illustrativt.

Solen skiner och det är en ljuvlig vårdag i Kristianstad. Fåglarna kvittrar vid de japanska körsbärsträden som står i full blom mitt på campus. Här och där ligger färgglada kuber utplacerade, som vart och ett representerar något av FN:s globala hållbarhetsmål. Vid mål nummer 15, om ekosystem och biologisk mångfald, finner vi Niklas Landgren med en stor damejeanne, full av mossa och myllrande mikroliv.

Hur kom du på idén att bygga ett ekosystem i miniatyr och sedan koppla det till det 15:e globala målet?

– Ekosystemet satte jag ihop förra året som ett litet hobbyprojekt, utan någon tanke på att det skulle användas i skolsyfte. Jag tyckte bara att det skulle vara en rolig prydnad i mitt kontor. När vi nu fick uppgiften att välja ett miljömål tänkte jag direkt att det kunde vara en pedagogisk och rolig rekvisita för att lätt illustrera hur ett ekosystem fungerar.

– Efter det så behövde jag bara komma på hur uppgiften kunde designas på ett sätt så att flaskan kändes relevant till det jag pratade om, och de metoder jag använde.

Landskapsvetarstudenten Niklas Landgren med sitt hemmabyggda ekosystem i en stor damejeanne.

Att arbeta med FN:s globala mål

Ni arbetar med hållbarhetsmålen på många sätt i utbildningarna. Vad är det ni gör just i dag?

– Landskapsvetarstudenterna tränade på att kommunicera miljö och hållbarhet. FN:s globala mål är enkla att förstå på ytan, men kan vara väldigt komplexa när du tränger djupare ner i dem, berättar Thomas Beery, lärare på landskapsvetarprogrammen och professor i miljödidaktik, och förklarar syftet med lektionen.

– Studenterna övade på att kortfattat och med inlevelse göra hållbarhetsmålen mer begripliga och förankrade i konkreta exempel. Och meningen var också att presentera inför publik, som bestod av kurskamrater, lärare och andra som var på campus.

Det blev väldigt illustrativt och pedagogiskt. Hur reagerade åhörarna?

– Publiken förstod att detta var en lektion och ett ”träningspass” och gav oss utrymme att pröva våra idéer. Jag hörde några personer säga att de uppskattade det faktum att många av studenterna använde pedagogiska aktiviteter och material för att engagera åhörarna – inte bara prata, påpekar Tom Beery.

Varför är det så viktigt att arbeta med de globala målen i högskolans utbildningar?

– Dessa mål är invävda i hela samhället. Varje program på högskolan måste förbereda studenterna att ha en medvetenhet och en kompetens i att tillämpa FN:s globala hållbarhetsmål.

Landskapsvetarprogrammen vid Högskolan Kristianstad

Globala målen för hållbar utveckling

Text: Fabian Rimfors
Foto: AnnSofi Hellström

Landskapsvetarstudent förbereder sin presentation av FN:s hållbarhetsmål nummer 14, om hav och marina resurser.

FN:s globala mål nummer sex lyfts ut och upp på campus.

Ämnen

Regioner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Björkens löv spricker drygt 16 dagar tidigare nu jämfört med för hundra år sedan.

    ​Ny forskning: Våren har blivit både varmare och grönare

    Björkens vinternakna kvistar skiftar i grönt allt tidigare i södra Sverige. Under det senaste seklet har temperaturen stigit med två grader vilket fått björkens löv att slå ut drygt sexton dagar tidigare än vid 1800-talets slut. Men hur reagerar lövträden när medeltemperaturen höjs och löven spricker allt tidigare, och vad får det för konsekvenser?

  • Foto: Pete Nowicki/Unsplash

    Kanotister ska utbildas i miljötänk

    Forskare har tillsammans med Svenska kanotförbundet tagit fram en utbildning med miljömässig hållbarhet i fokus. Utbildningen sjösattes under en helg i början av maj och kommer så småningom att bli tillgänglig för såväl kanotföreningar som friluftslivet.

  • Internationella studenter med SI-stipendium, från vänster: Oluwatosin Aromokun, Gertrude Toezay, Edgar Asiimwe, Elvis Mukogo och Omowunmi Ayinde.

    Globala hållbarhetsmål lockade internationella studenter

    Fem internationella studenter från Afrika har anlänt för att ta magisterexamen i företagsekonomi med inriktningen revision och styrning. De har alla stipendium från Svenska institutet och alla understryker de att de lockades av att FN:s globala hållbarhetsmål är integrerade i utbildningen. Möt två av studenterna: Elvis från Zimbabwe och Omowunmi från Nigeria.

  • Tydingen, en sjö i nordöstra Skåne som vuxit igen kraftigt de senaste 90 åren.

    Studenter räddar en sjö från att växa igen

    ​Hur räddar man en sjö från att växa igen? Och varifrån får man resurserna för att hindra det? Det frågade sig en grupp studenter på Landskapsvetarprogrammet under delkursen Styrmedel i landskapet. Sjön som ska räddas ligger i Östra Göinge kommun och Tydinge Kallsjöns fiskevårdsområde, och det var också därifrån uppdraget kom ifrån. stödansökningar baserat på studenternas förslag.

  • Klippan Nammásj med sina 823 möh mitt i väldiga Rapadalen skapar en förtrollande vy och kontrast mot Sveriges näst högsta fjällmassiv i fonden, där Sarektjåkkås stortopp reser sig hela 2 089 meter. Foto: Johanna Grönroos

    Väglösa världsarvet lär oss läsa landskapet

    Varför står bergen där de står? Varför ser naturen ut som den gör? Och hur använder vi naturen för att lära ut till andra? Bästa svaren på dessa frågor finner vi i världsarvet Laponia. Landskapet öppnar sig som en bok, redo att läsas miljoner år bakåt i tiden men också i de flyktiga moln och samiska namn som korsar vår väg. Vi lär in och ut, hänförda av vyerna i vildmarken bortom vägarnas slut.