Fysisk aktivitet och body image påverkar ungdomars hälsa och välmående

Ofta har tonårspojkar varit mer fysiskt aktiva och rapporterat bättre välbefinnande och kroppsuppfattning än tonårstjejer, men nu visar ny forskning att förhållandet är omvänt på gymnasiet. Där är det tjejerna som är mest fysiskt aktiva och mår bättre. Forskarna menar att resultaten kan användas för att bättre förstå hur välbefinnandet bland kvinnor kan förbättras.

Tonårstiden är en känslig period. Det är då grunden läggs för att utveckla god hälsa och välbefinnande i vuxen ålder. Fysisk aktivitet föreslås ofta för att förbättra välbefinnandet hos unga, men även om de fysiska och psykiska fördelarna med fysisk aktivitet är väletablerade, minskar den fysiska aktiviteten under tonåren. Ett stort antal ungdomar blir i stället fysiskt inaktiva eller stillasittande, vilket kan leda till sämre psykiskt välbefinnande.

Två nya studier visar att en positiv body image (se definition nedan), både om kroppens utseende och funktion, tillsammans med höga nivåer av fysisk aktivitet, är tydligt kopplade till välbefinnande hos ungdomar. Att förstå hur sambandet ser ut och påverkar välbefinnandet och body image kan vara viktigt ur ett folkhälsoperspektiv.

– Att förstå sambandet kan hjälpa föräldrar, politiker och skolledare att uppmuntra barn och ungdomar till fysisk aktivitet, både i skolan och på fritiden, säger Pernilla Garmy, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad.

– Uppfattningen om sin egen fysiska förmåga visar sig ha stor betydelse för självförtroende och motivation till att vara fysiskt aktiv. Den fysiska aktiviteten påverkar i sin tur den fysiska förmågan, så det är alltså en ömsesidig relation. Skolans undervisning i idrott och hälsa, tillsammans med skolhälsovårdens insatser för att främja ökad fysisk aktivitet i vardagen och positiv body image hos dagens tonåringar, kan ses som en viktig investering för framtida vuxnas hälsa och välbefinnande, säger Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad.

Det som skiljer forskarnas resultat från tidigare studier är att unga kvinnor rapporterade positivt välbefinnande, positiv body image och aktivitetsnivåer lika med, och ibland något högre än, tonårspojkar. Detta menar forskarna är ett bra exempel på ospecifikt könsbeteende som kan tjäna som en modell för förbättrat välbefinnande bland kvinnor.

Bakgrund

Fysisk aktivitet

Kognitiv funktion, sinnestillstånd och självkänsla påverkas av fysisk aktivitet. Självkänsla anses vara en nyckelindikator på mental hälsa. Begreppet självkänsla inkluderar emotionell stabilitet och subjektivt välbefinnande. Ungdomar rekommenderas att delta i måttlig till kraftig fysisk aktivitet (MVPA) i minst 60 minuter varje dag; men 81 % av världens ungdomar lyckas dock inte nå detta mål enligt WHO. Liknande resultat ses i Sverige, där 87 % av killarna och 91 % av tjejerna inte når upp till WHO:s rekommendationer enligt Folkhälsomyndigheten. Ungefär 10–15 % av ungdomarna deltar i MVPA på regelbunden basis, där tjejer var mindre aktiva än killar. Under de senaste decennierna har ungdomars nivåer av fysisk aktivitet minskat och stillasittande har ökat. Vid 15 års ålder är en stor andel inaktiva eller stillasittande cirka 75 % av den vakna tiden, enligt Folkhälsomyndigheten.

Välbefinnande

Studien Skolbarns hälsovanor (HBSC)* som genomfördes senast 2017–2018 av Folkhälsomyndigheten visade att 66 % av tjejerna och 85 % av killarna i åldern 15 år i Sverige skattade sitt välbefinnande som högt eller mycket högt. Resultatet tyder på att det är fler killar än tjejer som rapporterar positivt välbefinnande i Sverige. Denna diskrepans ses även i HBSC-bidrag från andra länder. I Norge, Frankrike och Italien bedömde tonårstjejer sitt välbefinnande lägre än det för unga män. Dessutom tenderar välbefinnandet att minska med stigande ålder.

* WHO presenterar vart fjärde år internationella resultat från studien Skolbarns hälsovanor (Health Behaviour in School-aged Children – HBSC). Närmare 230 000 barn i åldrarna 11, 13 och 15 år i 45 länder i Europa och Nordamerika har besvarat en enkät om sina livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 2017/18.

Body image

Body image omfattar uppfattning om både kroppens utseende och dess funktion. Den innehåller också en attitydkomponent som återspeglar i vilken grad individer är nöjda med kroppens utseende och funktion, och involverar hur man ser sig själv. Kroppsbilden kan delas upp i tre komponenter:

• kroppens objektiva egenskaper (vikt, storlek, kroppsform),
• hur man upplever sin kropp utifrån dess utseende (nöjd, missnöjd)
• hur kroppen fungerar i det dagliga livet (fitness).

Tidigare studier har ofta inte tagit hänsyn till de olika dimensionerna av body image, och det finns därför behov av studier som skiljer på kroppsutseende och kroppsfunktion.

Så gick studierna till

Tonåringar i 14- och 16-årsåldern skattade sin hälsa, fysiska aktivitetsnivå, hur de såg på kroppens utseende respektive funktion, samt familjeekonomi. I den första studien besvarade ungdomarna en enkät i samband med hälsosamtalet i årskurs 8 hos skolsköterskan. I den andra studien besvarade ungdomar i gymnasiets årskurs 1 en webbenkät under lektionstid. I båda studierna fann forskarna ett samband mellan god självskattad hälsa och positiv body image (såväl utseende som funktion), hög fysisk aktivitetsnivå, och att man upplevde familjens ekonomiska situation som god.

Killarna på högstadiet skattade sin hälsa som god i högre grad än tjejerna gjorde, men bland gymnasieeleverna var det tvärtom – där mådde tjejerna bättre. Forskarna kunde också se att killarna på högstadiet var mer fysiskt aktiva än tjejerna, men att detta också var omvänt på gymnasiet, där tjejerna var mer fysiskt aktiva än killarna.

Ungefär en tredjedel av de deltagande ungdomarna bedömde inte sitt välbefinnande som bra.

Vetenskapliga artiklar

Physical Activity Levels, Perceived Body Appearance, and Body Functioning in Relation to Perceived Wellbeing Among Adolescents

Subjective Health, Physical Activity, Body Image and School Wellbeing among Adolescents in South of Sweden

Kontakt

Pernilla Garmy
Biträdande Professor i omvårdnad
044-250 38 77
pernilla.garmy@hkr.se

Ann-Christin Sollerhed
Universitetslektor i idrott och hälsa
044-250 33 32
ann-christin.sollerhed@hkr.se