​Hur har människan påverkat landskapet och vice versa?

Hur har människan påverkat landskapet och hur har landskapet påverkat oss? Och kan man leva på en ödegård? Två nya böcker ger svar på dessa frågor: The rural landscapes of Northeast Asia och Kan man leva på en ödegård? Dessutom kan du få svaren direkt från författarna i samband med boksläppet onsdag 26 oktober.

Tid: 2016-10-26, 15:15 - 17:00
Plats: Aulan (6-315), hus 6, Högskolan Kristianstad

15.00 Fika med mingel
15.15 Redaktörerna Mats Widgren och Hans Andersson presenterar boken Kan man leva på en ödegård?
15.45 Författarna Urban Emanuelsson och Ingvar Backéus presenterar boken The Rural Landscapes of Northeast Asia. Även akvarellmålaren Maria Petersson som illustrerat boken finns på plats.
16.45 Bokförsäljning och mingel

FRIA BILDER finns bifogat längst ned

The Rural Landscapes of Northeast Asia

Det tog åtta år och 16 resor för författaren Urban Emanuelsson att förverkliga det 440 sidor digra verket om nordöstra Asiens landskap. Boken är samtidigt en jämförelse med Europas landskap och landskapsutveckling, vilket har tydliga likheter i klimat och geologi med nordöstra Asien. Ursprungliga villkoren är likartade, men det finns viktiga skillnader i hur våra kulturlandskap har utvecklats. Varför?

– Svaret hittar vi när vi kombinerar historiska och biologiska aspekter, vilket vi är de första som gör med ett samlat grepp över hela nordöstra Asien. Genom att integrera aspekterna kan biologen kan tolka landskapet genom dess historia och historikern kan förklara tidigare utveckling genom biota. Och då kan vi förstå varför landskapet ser ut som det gör, säger Urban Emanuelsson, professor i växtekologi vid Högskolan Kristianstad, som presenterar rönen från sin bok på onsdag.

Kan man leva på en ödegård?

Svaret på frågan i titeln är avhängigt inte bara arealer, klimat och jordar utan även sociala förhållanden och odlingssystem. Den kan alltså omformuleras till: På vilka villkor kan en given yta tjäna som underlag för ett hushåll?

En grupp arkeologer, historiker, kulturgeografer och kvartärbiologer har med hjälp av äldre kartmaterial, historiska dokument och omfattande fältundersökningar studerat tre tidigare inte kända medeltida ödegårdar och satt in dem i sitt sociala sammanhang. Det är i analysen av de samhälleliga beroendeförhållandena som rubrikens fråga får sitt svar.

Redaktörerna för boken, Hans Andersson, professor emeritus i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet, och Mats Widgren, professor emeritus i geografi vid Stockholms universitet, presenterar boken tillsammans med medförfattaren Joachim Regnéll, universitetslektor i biologi vid Högskolan Kristianstad, och svaret på titeln i samband med boksläppet.

Arrangör: Landskapsvetarprogrammet och forskargruppen MABH

Kontakt: Urban Emanuelsson, professor i växtekologi 0706-20 43 41, Joachim Regnéll,universitetslektor i biologi, 044-250 34 08, joachim.regnell@hkr.se.