Gå direkt till innehåll
Från vänster: Sarah Atherton från Naturhistoriska Riksmuseet med ett förmodat björndjursägg, Ingemar Jönsson från Högskolan Kristianstad med jättebjörndjuret, och Roberto Guidetti från University of Modena & Reggio Emilia.
Från vänster: Sarah Atherton från Naturhistoriska Riksmuseet med ett förmodat björndjursägg, Ingemar Jönsson från Högskolan Kristianstad med jättebjörndjuret, och Roberto Guidetti från University of Modena & Reggio Emilia.

Pressmeddelande -

Muterat björndjur ger forskare hopp om ny proteinkälla

En forskargrupp har funnit ett exceptionellt stort björndjur i vassen i Vattenriket. Förhoppningen är nu att finna fler stora exemplar och utröna varför de kunnat bli så stora, vilket är möjligt tack vare de 100 miljoner forskningsprojektet Sjöodjur i Vattenriket fick av Formas för tre år sedan. Kanske kan björndjur även bli en pusselbit i framtidens matförsörjning och proteinbehov.

För 15 år sedan skickade en internationell forskargrupp ledd från Högskolan Kristianstad upp 3 000 millimeterstora björndjur i rymden. Där cirkulerade de runt jorden i tio dygn och exponerades för rymdvakuum och strålning. Många björndjur överlevde den tuffa miljön, som det första djuret någonsin. Vid återkomsten till jorden återplacerades de överlevande björndjuren i sina ursprungsmiljöer, varav flertalet i biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Forskarna tror nu att ett eller flera av dessa djur har muterat och gett upphov till det sensationellt stora exemplar som hittats.

– Tack vare anslaget från Formas blev det möjligt för oss att genomföra forskningen och hitta jättebjörndjuret i Helge å. Vi har också hittat ett ägg av dessa magnifika björndjur, och jag tror det finns goda chanser att hitta fler stora exemplar här, speciellt med tanke på den brunifiering och övergödning vi haft sedan länge i Sverige, säger Ingemar Jönsson, professor i teoretisk och evolutionär ekologi vid Högskolan Kristianstad.

Jordens ekosystem har utsatts för allt hårdare prövningar i takt med att klimatet har blivit varmare och i Formas utlysning påpekas att den svenska faunan på grund av detta blir alltmer extrem. Ytterligare en möjlig orsak kan vara just den rymdresa som flera av Vattenrikets björndjur var med på.

– Det är inte omöjligt att den kosmiska strålningen kan ha orsakat mutationer på vissa storleksrelaterade gener när de var ute i rymden. Skulle så vara fallet kanske dessa gener kan utnyttjas inom fler områden och för att skapa nya försörjande ekosystemtjänster till nytta för oss människor, påpekar Ingemar Jönsson.

– När forskningsanslaget beviljades 2019 hörde Formas sjöforskningssekreterare Loch N Ess faktiskt av sig till oss för att höra om vi hade möjligheter att ta emot ett så pass stort anslag, vårt största externa anslag hittills, säger vice rektor Anna-Karin Edberg. Vi har nu visat att det var en strategiskt mycket klok satsning som dessutom passar väl in i vår framstående forskning om framtidens mat, som insekter exempelvis. Kanske äter vi björndjursburgare om tio år?

Projektet Sjöodjur i Vattenriket löper över fem år och sker i samverkan med Naturhistoriska Riksmuseet och University of Modena & Reggio Emilia som också bedriver betydande forskning på björndjur.

Mer om Formas stora sjöodjursutlysning

Mer om Forskningsprojektet Sjöodjur i Vattenriket

Kontakt

Ingemar Jönsson
Professor i teoretisk och evolutionär ekologi
ingemar.jonsson@hkr.se

Anna-Karin Edberg
Vicerektor
anna-karin.edberg@hkr.se

Ämnen

Regioner


Högskolan Kristianstads mål är att vara ett ledande lärosäte inom några av landets mest eftertraktade akademiska utbildningar, anpassade för framtidens arbetsliv. 60 program och 300 kurser, som kännetecknas av vetenskaplighet, forskningsanknytning och hög pedagogisk kvalitet.

Kontakter

  • Jättebjörndjur i Vattenriket
    Jättebjörndjur i Vattenriket
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    4728 x 3152, 5,04 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Nydöpta tardigraden Xerobiotus gretae sedd från sidan, och som har fått sitt namn efter klimataktivisten Greta Thunberg.

    Ny björndjursart döpt efter Greta

    Vad har spindlar på Madagaskar, hoppstjärtar i Antarktis och sniglar på Borneo gemensamt med björndjur från Kristianstad? Jo, de har alla fått namn efter klimataktivisten Greta Thunberg. Men vad gäller björndjuren så är inte Xerobiotus gretae ensam ”nykomling” i Kristianstads Vattenrike. Forskarna hittade ytterligare tre nya arter för vetenskapen.

  • Björndjur på rymdresa blir barnbok

    Björndjur på rymdresa blir barnbok

    2007 skickade en Kristianstadforskare upp 3 000 björndjur i rymden för att se hur de skulle överleva ute i intet. De klarade sig utmärkt och björndjuren blev världsberömda över en natt. Nu blir de dessutom barnbok.

  • Recepten med insekter som ingredienser spänner över frukost, fika och fest.

    Forskare ger ut kokbok med insekter – från frukost till fest

    ​Framtiden kräver alternativa och klimatsmartare källor till protein och där har insekter en stor potential. Två miljarder människor äter redan insekter, men i Sverige saknas den traditionen. Så hur ska insekter bli accepterat som ingrediens i mat? Det har forskare i Kristianstad tittat närmare på och samtidigt skapat en liten kokbok med insektsmat för olika tillfällen, från frukost till fest.

  • Exempel på insekter i mat: Tenebrio sticks gjorda på mjölmask.

    Forskning ska göra insekter till kulinarisk delikatess

    Hur ska insekter bli accepterat som ingrediens i mat? Och hur vet vi att "insektsmaten" är säker att äta? Det är två frågor som livsmedelsprofessor Karin Wendin och hennes forskargrupp ska utreda de närmaste två åren. Nu får projektet Insekter - en kulinarisk och hållbar delikatess 1,4 Mkr av KK-stiftelsen, och ytterligare 1,2 Mkr från näringslivet, för att finna svaren.

  • Professor Ingemar Jönsson med den tavla med foton på Mesobiotus joenssoni han fick av sina italienska forskarkollegor som namngett den nya arten efter honom.

    Björndjursforskare hedras med namn åt ny art

    I en bit torr mossa från en strandklippa i närheten av Porto Azzurro på italienska semesterön Elba utanför Toscanas kust har forskare hittat en ny art av björndjur, eller tardigrader som forskarna föredrar att kalla dem. Mesobiotus joenssoni heter den nya arten, namngiven efter Högskolan Kristianstads professor i teoretisk och evolutionär ekologi, Ingemar Jönsson.

  • ​Berömda björndjur uppmärksammas i SVT-dokumentär

    ​Berömda björndjur uppmärksammas i SVT-dokumentär

    Först överlevde de ett äventyr i rymden och tog världen med storm. Sedan har de blivit såväl barnbok som sommarturné och konstutställning. Och nu väcker de små trögkrypande björndjuren uppmärksamhet igen – genom att bli en dokumentär på SVT.

  • En av de nya (ännu namnlösa) björndjursarterna som hittats i Kristianstads Vattenrike.

    Flera nya arter funna – varav en på campus

    Sedan Ingemar Jönssons björndjur överlevde ute i rymden 2007 har intresset för dessa minibjörnar ökat kraftigt. Men hur många arter finns det egentligen? Och vilka arter har vi i Sverige och i Kristianstads Vattenrike? En ny studie har nu hittat ett 20-tal nya arter för vårt land, varav minst 6 är helt nya för vetenskapen, och en av dessa bor på campus.