Gå direkt till innehåll
Recepten med insekter som ingredienser spänner över frukost, fika och fest.
Recepten med insekter som ingredienser spänner över frukost, fika och fest.

Pressmeddelande -

Forskare ger ut kokbok med insekter – från frukost till fest

Framtiden kräver alternativa och klimatsmartare källor till protein och där har insekter en stor potential. Runt två miljarder människor äter insekter redan i dag, men i Sverige saknas den traditionen. Så hur ska insekter bli accepterat som ingrediens i mat? Det är en fråga som forskare i Kristianstad har tittat närmare på och nu presenterar de svaren tillsammans med en liten kokbok med insektsmat för olika tillfällen, från frukost till fest.

Under två års tid har forskare tittat närmare på vad som behöver göras för att insekter ska bli accepterat som en naturlig ingrediens i mat. Hur ska olika insekter beredas och hur kan de kombineras med andra livsmedel? Vad kan olika insekter användas till? Hur ska de lagras och förpackas för att fungera och inte tappa smak? Frågorna var många innan projektet drog i gång 2018 men nu när projektet är klart finns svar på flera av dem.

– Vi har tagit ett helhetsperspektiv och fått en hel del ny kunskap, inte bara om hur och vad vi kan göra med insekter som ingredienser utan vi har även testat förpackningslösningar och processer som behövs för att insekter ska kunna bli aptitliga, näringsrika och attraktiva livsmedel, säger Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad.

Syrsa, mjölmask och gräshoppa är de insektsarter som i tros ha störst potential som livsmedel. Alla tre är välsmakande och därför har de två förstnämnda använts som ingredienser i recepten för insektsmat som tagits fram via forskningsprojektet. Recepten är anpassade att vara en inkörsport för folk som är nyfikna på framtidens mat eller vill testa något nytt, och täcker frukost, fika och fest.

– Recepthäftet sammanfattar vad vi kommit fram till i forskningsprojektet ganska bra. Och sedan ger det folk ett hum om hur man kan använda insekter. Precis som nöt-, fläsk- och lammkött smakar olika smakar också insektsarter olika. Mjölmask smakar nötaktigt och har smak av umami och cerealier. Syrsa smakar som popcorn med en touch av kyckling och umami, säger Johanna Gerberich adjunkt i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad och projektets gastronomiska kreatör.

Handel med insekter som livsmedel är ännu inte godkänt av Livsmedelsverket, men regelverket är under förändring. Det är dock lagligt att köpa som konsument från det stora utbud som finns i våra grannländer och andra delar av världen.

Forskningsprojektet heter Insekter – en kulinarisk och hållbar delikatess är ett samarbete mellan Högskolan Kristianstad, Svenska Lantbruksuniversitetet (SLU), Research Institutes of Sweden (RISE), Tetra Pak, Atria, Solina och Geoloc. Huvudfinansiär är KK-stiftelsen.

Ladda ner receptbroschyren Insekter som en kulinarisk delikatess

www.hkr.se/insektsmat

Nyfiken att smaka? Vi kan ordna provsmakning för journalister

Kontakt

Karin Wendin
Professor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad samt projektledare
karin.wendin@hkr.se
044-250 38 28

Johanna Gerberich
Adjunkt i mat- och måltidsvetenskap och projektets gastronomiska kreatör
johanna.gerberich@hkr.se
044-250 38 30

Ämnen

Kategorier

Regioner


Högskolan Kristianstads mål är vara ett ledande lärosäte inom några av landets mest eftertraktade akademiska utbildningar, anpassade för framtidens arbetsliv. 60 program och 300 kurser, som kännetecknas av vetenskaplighet, forskningsanknytning och hög pedagogisk kvalitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Från vänster: Sarah Atherton från Naturhistoriska Riksmuseet med ett förmodat björndjursägg, Ingemar Jönsson från Högskolan Kristianstad med jättebjörndjuret, och Roberto Guidetti från University of Modena & Reggio Emilia.

    Muterat björndjur ger forskare hopp om ny proteinkälla

    En forskargrupp har funnit ett exceptionellt stort björndjur i vassen i Vattenriket. Förhoppningen är nu att finna fler stora exemplar och utröna varför de kunnat bli så stora, vilket är möjligt tack vare de 100 miljoner forskningsprojektet Sjöodjur i Vattenriket fick av Formas för tre år sedan. Kanske kan björndjur även bli en pusselbit i framtidens matförsörjning och proteinbehov.

  • Flera faktorer påverkar oss: placering av ljuskällan, ljusfärg, ljustemperatur, bländning och kontrast mellan ljus och mörker. Vi vet en del om detta, men det behövs mer kunskap, menar Karin Wendin.

    Ljusmiljö och mående kartläggs i nytt projekt

    Rätt ljus på rätt plats. Det är ett av huvudbudskapen i forskningsprojektet Perceptuella mått för ljusdesign. Men ljusförhållanden handlar inte bara om lux och watt, utan bör också beskrivas utifrån våra olika sinnen. Högskolan Kristianstads professor Karin Wendin står för de sensoriska analyserna.