Ordning och oro bäddar för bra betyg

Plikttrogna, ångestfyllda och ordningssamma elever får högre betyg än de som drivs av lust och nyfikenhet. Detta visar Pia Rosander, psykologilärare vid Högskolan Kristianstad, i sin färska doktorsavhandling.

Dagens skola gynnar de elever som kommer i tid, är noggranna och disciplinerade och missgynnar de elever som drivs av lust och nyfikenhet – egenskaper som ofta tillfaller pojkar. Det visar den drygt fyra års långa studie som Pia Rosander, universitetsadjunkt vid Kristianstad Högskola, nu disputerar med vid Lunds universitet. Avhandlingen ”The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance” handlar om hur personlighet, IQ och inlärningsstilar inverkar på vilka betyg man får i skolan.

– Jag har gjort tre empiriska studier där jag bland annat undersökt gymnasieungdomars personlighet, deras IQ och deras inlärningsstil baserat på den så kallade Big-Five-teorin, berättar Pia.
Femfaktorteorin (Big-Five-teorin) är en personlighetsteori som inom psykologin har sin utgångspunkt i att människors personligheter har urskiljbara, universella drag som inte är kultur- eller situationsberoende och som särskiljer fem faktorer som styr dessa drag som man menar är centrala för personligheten.
• Openness (öppenhet) - att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter.
• Conscientiousness (samvetsgrannhet) - en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant.
• Extraversion (extraversion) - energi, positiva känslor, självsäkerhet, och en tendens att söka stimulans och andras sällskap.
• Agreeableness (vänlighet, värme) - en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientligt inställd mot andra.
• Neuroticism – tendens att lätt kunna uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet.

Tvärtemot vad Pia Rosander själv trodde när hon inledde sin studie så var det inte öppenhet eller intellektuell nyfikenhet som gav höga betyg. Det skulle däremot visa sig att egenskapen samvetsgrannhet och neuroticism hade ett klockrent samband med höga betyg.

– Det förvånade mig att samvetsgrannheten spelade en större roll än kreativit, nyfikenhet och öppenhet och nästan lika stor roll som intelligens. Att vara noggrann och passa tider är en viktig egenskap för att få höga betyg. Om man gör vad man ska, när man ska – ju bättre betyg får man, säger Pia.
Den första delstudien var en tvärsnittsstudie som omfattade 315 ungdomar som gick högskoleföreberedande utbildningar i Skåne.
– Här använde jag mig av en avancerad analysmodell för att få fram hur de olika egenskaperna inverkar på betygen, säger Pia.
I den andra tvärsnittsstudien, med huvudsyftet att titta på olika inlärningsstilar, ingick 480 skånska gymnasieelever.
– Här tittade jag på yt- och djupinlärning – alltså skillnaden på att plugga bara för att klara ett prov eller om man lär för livet. Det visade sig att djupinlärningen sker bäst bland de öppna personlighetstyperna, det vill säga de som drivs av nyfikenhet, vilket oftast är pojkar.
Pia tittade också på och jämförde personlighet, IQ och könsskillnader. Resultatet visade att det är stora skillnader mellan flickor och pojkars betygsprestationer i skolan.
– Flickor verkar ha bättre förmåga att utläsa vad läraren vill få ut av undervisningen, och de har en bättre förmåga att använda sin personlighet för att nå bra betyg.
Under den tredje longitudinella studien följde Pia uppåt 200 ungdomar från gymnasiestarten till studenten.
– Mycket av den internationella forskningen inom området använder universitetsstudenter men jag ville se om personligheten inverkar på skolprestation i gymnasiet och hur eventuella förändringar i personligheten under dessa tre år inverkar. Jag har också länge funderat över individuella skillnader hos människor och hur dessa skillnader kan inverka på olika ”life outcomes”. Jag var intresserad av att följa om gymnasieelevernas personlighet förändrades under denna tid och om det inverkade på betygen.

Resultaten av studien blev mycket spännande. Intelligens är en viktig egenskap för att få bra betyg men det berättar inte hela sanningen.
– Om en elev blir mer samvetsgrann under gymnasieåren än vad man varit tidigare genererar detta bättre betyg.
Alla känner säkert till någon tonåring som är begåvad men ändå underpresterar liksom en tonåring med medioker begåvning som får höga betyg för att han/hon anstränger sig.
– Mina resultat visar bland annat att personlighetsfaktorn ”samvetsgrannhet” är den avgjort största personlighetsfaktorn för att få bra betyg. Jag hade en föreställning att denna egenskap är viktig men trodde nog att andra faktorer skulle ha större betydelse.

Pia undersökte också könsskillnader och fann att unga flickor med höga betyg drivs av rädslan för att misslyckas, detta fungerar alltså som en motivator för dem, vilket i förlängningen förstås inte är så bra eftersom forskning visat att detta kan inverka negativt på välbefinnandet över tid.
– Det är tyvärr så att ju ängsligare och mer oroliga eleverna är ju bättre betyg får de, säger Pia.
För att ”duktiga flickan syndromet” inte ska påverka dem negativt i framtiden är det viktigt att nå ut med resultaten till lärare så att de kan påverka en sådan utveckling i rätt riktning.
– Det hjälper inte att man skäller på en slarvig elev och ber denne att skärpa sig. I stället måste dessa elever få hjälp med exempelvis struktur och studieteknik, menar Pia.

Pia valde att doktorera inom sitt intresseområde som är personlighetspsykologi och valde just denna frågeställning för att den inte är undersökt i Sverige tidigare. Hon hoppas att hennes forskningsresultat kommer att tas upp till diskussion i skolorna.
– Vi har alltså ett skolsystem som gynnar samvetsgranna och ångestdrivna elever, vilket så klart inte är så bra för det psykologiska välbefinnandet i det långa loppet om ångesten är en drivkraft. Det innebär dessutom att den så kallade djupinlärningen uteblir.
Pia menar att skolan kanske måste ta mer hänsyn till individens personlighet och till vilka inlärningsstilar som passar individen. Kunskap om vilka faktorer som inverkar på skolprestation har betydelse för både sättet att undervisa och för den enskilda elevens sätt att inhämta kunskap.
– Det är viktigt att man tar forskningsresultaten på allvar eftersom betygen är så viktiga i Sverige för att komma vidare i högre utbildning.

Två av de tre delstudierna har redan blivit publicerade internationellt.
– Det är roligt och peppar en såklart, säger Pia.
Efter disputationen i Lund nu på fredag den 25 januari kommer Pia direkt att påbörja en postdoktoral pilotstudie där hon ska undersöka hur personligheten förändras under tid hos personer med Parkinsons sjukdom.
– Det känns skönt att äntligen doktorera och liksom få ett kvitto på att jag är forskare, avslutar Pia som kommer fira disputationen i Kristianstad med nära och kära.

Läs mer om Pia Rosanders forskning på Högskolan Kristianstads webbplats.