Vetenskapsrådet har återigen öppnat sin kassakista och delat ut pengar till forskning vid Högskolan Kristianstad. Denna gång finansieras två projekt som på olika sätt belyser bemötande och bedömningar inom skolvärlden.
Hon har startat ett resurscentrum för geologi, doktorerat i paleontologi, arrangerat Geologins dag, men framför allt har hon inspirerat och gjort geologin tillgänglig och spännande för barn och den breda allmänheten. Geosektionen inom Naturvetarna har utsett Elisabeth Einarsson till Årets geolog.
Varför använda skolbarn som försökskaniner när det går att simulera situationen i stället? När virtual reality-film debuterar som läromedel behöver inte speciallärarstudenter öva på riktiga elever utan kan först träna i verklighetsliknande klassrumssituationer. Tre forskare i Kristianstad har fått medel att utveckla detta nya redskap i undervisningen, och utvecklingsmöjligheterna är enorma.
Att plocka kottar och pinnar i skogen är ett utbrett fenomen bland barn. Samtidigt är det också ett väldigt outforskat område. Forskning visar nu att samlandet av saker i naturen som barn påverkar ditt liv som vuxen. Forskaren Thomas Beery har tittat närmare på fenomenet och vår känsla för samhörighet med naturen.
Naturvetenskapen är inte svartvit - låt därför gråskalorna synas! Uppmaningen kommer från Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad. Nu lägger hon fram sin avhandling, där den traditionella undervisningen får ge plats åt diskussioner i klassrummet.
NO-biennalen ger lärare en chans att inspireras och träffa forskare. Konkreta exempel till undervisningen och nya tankar som vänder på perspektiven. NO-biennalen vänder sig till grundskolans lärare som undervisar från förskoleklass upp till årskurs nio. Och nu har turen kommit till Kristianstad med högskolan som värd.
Skolforskningsinstitutet har för första gången utlyst forskningsmedel för praktiknära forskning. Åtta projekt av 122 ansökningar har beviljats medel. Agneta Jonsson och Susanne Thulin vid Högskolan Kristianstad ingår i ett av projekten med 4,4 miljoner kronor i beviljade forskningsmedel över två år.
För mycket fokus läggs på barnet som problembärare och för lite på pedagogiken och omständigheterna kring undervisningssituationen. Det menar Barbro Bruce, docent i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik, legitimerad logoped och den som myntat begreppet "språklig sårbarhet".
I boken Språklig sårbarhet i förskola och skola myntar författarna det nya begreppet "språklig sårbarhet" och lägger samtidigt grunden för ett paradigmskifte i skolans värld, där den tidigare diagnosen "språkstörning" byts mot pedagogiska möjligheter.
Det handlar inte bara om knäcka skrivkoden. Och det är inte bara läraren och kamraterna som är viktiga när barn lär sig att uttrycka sig skriftligt. Det gäller också att förstå de så kallade mellanrummens betydelse. Det har forskaren Carina Hermansson vid Högskolan Kristianstad kommit fram till.
