Miljonbidrag för forskning i klassrum och lärarrum

Vetenskapsrådet har återigen öppnat sin kassakista och delat ut pengar till forskning vid Högskolan Kristianstad. Denna gång finansieras två projekt som på olika sätt belyser bemötande och bedömningar inom skolvärlden.

En god pedagog är så mycket mer än en faktaförmedlare. Det är de flesta inom skolvärlden väl medvetna om. För att en elev ska kunna ta till sig kunskapen, och också utvecklas på det personliga och sociala planet, krävs att läraren har ett visst mått av relationskompetens.

Detta är något som Jonas Aspelin, professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, intresserat sig för under många år. Nu får han möjlighet att sprida ytterligare ljus över ämnet – tack vare pengar från Vetenskapsrådet.

Forskargruppen, som också består av kollegorna Barbro Bruce, Daniel Östlund och Anders Jönsson, har tilldelats 4,5 miljoner kronor för under de kommande tre åren utforska relationskompetensens relevans för blivande specialpedagoger och speciallärare.

– Att få detta anslag är avgörande för att kunna genomföra projektet, säger Jonas Aspelin.

Kvartetten från Kristianstad ska låta professionella filmskapare spela in ett antal filmer i skolmiljö. Dessa visar vardagssituationer i klassrummet, som speglar kontakten och kommunikationen mellan pedagog och elev. Ett åttiotal studenter i specialpedagogik ska sedan få arbeta med filmerna.

– I en vanlig skolklass pågår ett myller av relationer, men ofta är det något som bara flyter förbi utan att man lägger märke till dem. Men genom filmerna kan studenterna få syn på spänningen som uppstår mellan pedagoger och elever, säger Jonas Aspelin.

Syftet är att undersöka hur studenterna reagerar och resonerar kring filmsekvenserna, och förse dem med ord och begrepp på vad de ser och upplever.

– Förhoppningen är förstås att de sedan kan ta med sig denna syn ut i skolvärlden, och dra nytta av kunskapen när de arbetar med eleverna och kollegerna.

Betygssättning under luppen

Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik, kommer att bidra med metodkunskap åt projektet. Men han kan också glädja sig över ytterligare ett bidrag från Vetenskapsrådet. Han har nämligen tilldelats en miljon kronor för att ta steget in i lärarrummet och studera olika modeller för betygsättning.

Betyg är kraftfulla instrument som i vissa fall kan vara avgörande för både elevers självförtroende och livsval. Ändå finns det anledning att ifrågasätta deras likvärdighet.

– Det finns inga egentliga kartläggningar av hur bedömning och betygsättning går till i Sverige, men mycket tyder på att det förekommer stora individuella variationer.

I sin studie vill han jämföra följderna av två olika metoder för betygsättning. Den ena innebär att läraren skaffar sig en överblick över vad eleven åstadkommit under hela terminen, en så kallad holistisk bedömning, medan den andra utgår från en sammanvägning av enskilda moment längs vägen.

– Betygssättning är ofta förknippat med stor frustration, både bland elever som bedöms och bland lärare som ska göra bedömning. Men jag hoppas att studien kan bidra till att ge en mer rättssäker betygsättning i framtiden.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell

Projekttitlar

Specialpedagogstudenters relationskompetens

Delar eller helhet: En studie av olika modeller för betygsättning