Nyhet -
Så påverkar kottar och pinnar från barndomen ditt liv som vuxen
Att plocka kottar och pinnar i skogen är ett utbrett fenomen bland barn. Samtidigt är det också ett väldigt outforskat område. Forskning visar nu att samlandet av saker i naturen som barn påverkar ditt liv som vuxen. Forskaren Thomas Beery har tittat närmare på fenomenet och vår känsla för samhörighet med naturen.
Thomas Beery, universitetslektor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad samt University of Minnesota Duluth, är just nu aktuell med tre studier, varav en handlar om vår koppling och samhörighet med naturen utifrån vår barndoms lek ute i just naturen. Studien heter Childhood collecting in nature: quality experience in important places och är gjord tillsammans med amerikanska kollegan Kristi Lekies. Resultaten visar att samlandet av pinnar, stenar och dylikt i naturen är en utbredd, meningsfull och minnesvärd upplevelse som ofta utgör grunden till vårt förhållande till naturen som vuxna.
Hur fick ni idén till att utforska kopplingen mellan att samla kottar, stenar och pinnar som barn till vuxenlivet?
– Mitt arbete inom miljöutbildning har gett mig en förståelse för den djupa betydelsen naturupplevelser har i den tidiga barndomen. Därför har jag fokuserat mer och mer på just erfarenheter i tidig ålder. Sverige är en global ledare inom området. För fem år sedan började jag undersöka barns beteende i naturen tillsammans med Kristi Lekies vid Ohio State University. Studien vi gjorde då ledde oss vidare till andra studier och så småningom denna, berättar Thomas Beery som för närvarande befinner sig i USA.
Varför plockar barn saker i naturen? Finns det en evolutionär drivkraft bakom?
– Ja, jag tror att det finns en starkt evolutionär anledning till varför barn plockar saker i naturen, säger Thomas. Jag ser lek i naturen som ett instinktivt beteende som styr unga barn. Barn utforskar sina miljöer, bland annat för att få den information de behöver om världen. Mitt starka intresse för denna aspekt av naturspel och barndomens naturupplevelse kommer från teorierna om biofili och topofili.*
– 2015 undersökte jag, tillsammans med kollegorna Ingemar Jönsson och Johan Elmberg begreppet topofili som en mekanism för miljöbeteende. Ingemar utökade mitt perspektiv på hur en bättre förståelse för mänskligt utvecklingsbeteende är en användbar riktning för miljöutbildning.
Hur påverkar samlandet i naturen oss som barn och vuxna?
– Att samla är bara ett beteende – det finns många andra vanliga lekbeteenden bland barn, förklarar Thomas. Jag är intresserad av just detta eftersom att samla verkar ha så starka konsekvenser för vår fysiska, kognitiva och affektiva utveckling.
– Varför förstår vi exempelvis den biologiska mångfalden? Den fysiska manipuleringen av föremål i naturen kan hjälpa unga sinnen att se och uppskatta mönster, likheter, skillnader, etc, förklarar Thomas som utforskat detta tillsammans med Kari Anne Jørgensen.
– Lekies och jag studerar förhållandet mellan att samla i naturen som barn och den vuxna känslan för samband med naturen, förtydligar Thomas.
Hur påverkar samlandet i naturen våra känslomässiga band med platser? Vilka avtryck sätter samlandet på oss vuxna?
– Att samla saker i naturen och att leka i naturen är viktiga länkar till de betydelsefulla platser vi besökt och upplevt som barn och det är genom meningsfulla platser som vi lär känna naturen. När jag ber folk att beskriva naturen, så beskriver de ofta platser. Dessa erfarenheter utgör ofta grunden för vårt vuxna förhållande till naturen.
Vad är Environmental Connectedness Scale och hur fungerar den skalan?
– EC-skalan är ett sätt att mäta människans samhörighetskänsla med naturen. Det finns många olika skalor att mäta samhörigheten med, mestadels från miljöpsykologer. Tillsammans ger de olika skalorna ett ”miljökopplingsperspektiv”.
– De idéer som ligger bakom skalorna sträcker sig från hur man tänker på sig själv och sin identitet till hur man konceptualiserar sitt förhållande till den mer än mänskliga världen, som den koppling och samhörighet man känner till naturen.
– Man kan argumentera för att det finns viktiga skillnader mellan dessa idéer, men de delar samma hypotes att utgifterna i naturen hjälper en individ att känna sig delaktig och kopplad till naturen. Denna process kommer så småningom att bidra till att den här personen är mer benägen att bry sig om naturen och i sista hand för att skydda den, förklarar Thomas Beery.
* Biofili är hypotesen att människor känner ett samband med allt levande och topofili är människans känslomässiga band till ett område.
Thomas Beery är inte bara aktuell med studien om samlandets betydelse utan även med Ecotourism as a learning tool for sustainable development. The case of Monviso Transboundary Biosphere Reserve, Italy och Upplevelser och effekter av fjällbaserade evenemang – En studie av Fjällräven Classic Sweden och dess deltagare.
Text: Fabian Rimfors
Foto: Aaron Crowell
