Kan kombinationen av AI och högupplösta radardata hjälpa till att avlasta befintliga ledningsnät och minska översvämningsrisker i städer? Det ska ett stort regionalt projekt ta reda på genom att utveckla en metod för att identifiera optimala platser för naturbaserade dagvattenlösningar.
Mänskligheten står inför enorma utmaningar. Krig, klimatkris, miljökatastrofer, massmigration … Socioekologiska utmaningar som måste lösas kollektivt, inte bara enskilt och individuellt, annars riskerar den värld och natur vi är beroende av för vår överlevnad att gå förlorad. Skulle dessa utmaningar ha blivit kriser om vi kände samhörighet med naturen? Hur påverkar detta oss och vår planet?
Att sköldpaddor kan leva länge är känt. I vintras fyllde exempelvis jättesköldpaddan ”Jonathan” 190 år, och troligen är han äldre än så. Detta väcker frågan: hur påverkas egentligen sköldpaddor och andra växelvarma djur, som amfibier, ormar, krokodiler, med flera, av åldrande? I nya numret av Science är Johan Elmberg, professor i zooekologi, en av forskarna som bidragit till studien.
Klimatneutrala Kristianstad 2030 är namnet på ett nytt projekt där Högskolan Kristianstad ansvarar för forskningsdelen. Nyligen kunde man trycka på startknappen, sedan samverkansprojektet beviljats ett bidrag på 4,8 miljoner kronor från Energimyndigheten.
Flera arter av gäss och svanar har ökat dramatiskt i norra Europa på senare år. Detta har skapat problem för jordbrukare och väckt frågor bland forskare och våtmarksförvaltare. Hur påverkar denna ökning av andfåglar våra ekosystem? Vilka blir konsekvenserna för våtmarkerna? Nu har forskare vid Högskolan Kristianstad tilldelats närmare 5 miljoner kronor för att söka svaren på frågorna.
En klimatallians skulle vara ett steg mot framtidens hållbara utveckling. Det menar Håkan Pihl, rektor för Högskolan Kristianstad och miljöekonom. I dag framträder han under Samhällsbyggardagarna i Stockholm.