Gå direkt till innehåll
Hur förändrar den dramatiska ökningen av gäss och svanar våra våtmarker?

Pressmeddelande -

Hur förändrar den dramatiska ökningen av gäss och svanar våra våtmarker?

Flera arter av gäss och svanar har ökat dramatiskt i norra Europa på senare år. Detta har skapat problem för jordbrukare och väckt frågor bland forskare och våtmarksförvaltare. Hur påverkar denna ökning av andfåglar våra ekosystem? Vilka blir konsekvenserna för våtmarkerna? Nu har forskare vid Högskolan Kristianstad tilldelats närmare 5 miljoner kronor för att söka svaren på frågorna.

Under de senaste 30–40 åren har flera arter av gäss och svanar ökat dramatiskt i norra Europa. Detta orsakar konflikter inte bara i samband med skador på jordbruksgrödor, utan väcker också oro för vilka konsekvenserna blir i ekosystemen. Många akvatiska ekosystem genomgår nu stora förändringar i både växt- och djurliv, och därtill kommer så kallad brunifiering (ytvattnet blir brunare) och eutrofiering (övergödning). Därför menar forskarna att det är viktigt att veta vilken roll dessa fåglar har i våra våtmarker.

– Våtmarker är normalt bland de rikaste habitat vi har avseende produktivitet såväl som biodiversitet. Det är oklart om gäss och svanar orsakar de förändringar vi nu ser eller om de helt enkelt bara gynnas av dem. Oavsett vilket är troligt att de växande populationerna kan orsaka eller påskynda förändringar i ekosystemen, eftersom gäss och svanar ofta utgör en betydande del av den samlade biomassan i dessa områden, säger Gunnar Gunnarsson, biträdande professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad.

Forskningsprojektet ska alltså testa hypotesen att gäss och svanar kan ha centrala roller i pågående förändringar i våra våtmarksekosystem. Flera nivåer i näringskedjan ska undersökas, såväl direkta betningseffekter på växter till indirekt påverkan på ryggradslösa djur och andra vattenlevande fåglar. Projektet omfattar alltså inte bara ekosystemen som enheter, utan även enskilda arter, av vilka flera är vanliga jaktbyten, exempelvis gäss.

– Även om det finns tidigare studier på akvatiska ekosystem behövs ny kunskap som bygger på rådande förutsättningar. Annars kan vi inte dra rätt slutsatser om vilka konsekvenser de ökande populationerna av gäss och svanar har, säger Gunnar Gunnarsson.

Forskningsprojektet Effekter av stora herbivora andfåglar i akvatiska ekosystem har beviljats 4,81 miljoner kronor av Naturvårdsverket för perioden 2021–2023.

Kontakt

Gunnar Gunnarsson
Biträdande professor i zooekologi
gunnar.gunnarsson@hkr.se
044-250 34 51

Ämnen

Kategorier

Regioner


Högskolan Kristianstads mål är att vara ett ledande lärosäte inom några av landets mest eftertraktade akademiska utbildningar, anpassade för framtidens arbetsliv. 60 program och 300 kurser, som kännetecknas av vetenskaplighet, forskningsanknytning och hög pedagogisk kvalitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Studie på gräsänder har betydelse för forskning om influensavirus

    Studie på gräsänder har betydelse för forskning om influensavirus

    Gunnar Gunnarsson, biträdande lektor i biologi vid HKR, har tillsammans med andra svenska och utländska forskare för första gången lyckats visa att de gräsänder som passerar södra Sverige vid olika tider om hösten kommer från olika ursprungsområden. Detta kan ha stor betydelse för att kunna förutsäga hur influensavirus förekommer och förflyttar sig i det vilda.

  • Johan Elmberg, professor i zooekologi, har nu sammanställt en praktisk handbok som ska underlätta samvaron mellan människor och gäss.

    ​Myter och sanningar om gäss i ny handbok

    Skränande marodörer som äter upp grödorna och sprider sjukdomar – eller fåglar som bidrar till skönhetsupplevelser och till ekosystemets tjänster? Det finns många föreställningar om gäss och svanar. Nu kommer en handbok med konkreta tips till dem som har närkontakt med fåglarna.

  • Nu ska gässen räknas. Här grågäss. Foto: Johan Månsson

    Han ska få gässen att äta och bajsa på rätt ställen

    Femtio, hundra, hundrafemtio, tvåhundra… Den stora gåsräkningen har börjat. Under de kommande åren ska professor Johan Elmberg och hans kollegor kartlägga hur dagens gäss rör sig, äter och tänker.