Högskolan firade 100-åringen Trollhättan med seminarium om stadens framtid

Hur kommer det sig att Trollhättan blivit den stad den är? Och vad krävs för att staden ska locka fler att leva och arbeta här? Det var frågor som lyftes när Högskolan Väst bjöd på intressanta föreläsningar, god tårta och konstvisning under söndagens Öppet hus – en del av Trollhättans 100-årsfirande.

För att förstå framtiden behöver man ha grepp om historien. De inbjudna föreläsarna gav besökarna både bilder av hur Trollhättan utvecklats till den stad den är, och vad som krävs för att skapa tillväxt i framtiden.

Roland Lexén, expert och konsult inom regional utveckling och tillväxt, gav en kort historielektion om hur Trollhättan utvecklats från slutet av 1800-talet, fram till idag. Roland lyfte fram de största och avgörande händelserna i stadens näringsliv och konstaterade att många starka och orädda entreprenörer lockades hit tidigt, och att de hade en avgörande roll för stadens utveckling.

– Trollhättan uppfattades som en orädd uppstickare – fri från konventioner som kunde sätta stopp för utvecklingen, berättar Roland Lexén som är uppvuxen i Trollhättan. Här har också funnits en samförståndsanda och politisk stabilitet som spelat en stor roll.

– Idag är Högskolan Väst oerhört viktig för hela regionens utveckling. Den förbättrade infrastrukturen gör att arbetsmarknaden i Göteborgsområdet är lättillgänglig och hela Trestadsregionen har goda geografiska förutsättningar för tillväxt.

Men har Trollhättan någon chans när allt fler dras till storstäderna?
Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University, förklarar hur det kommer sig att urbaniseringen är så stark och går så snabbt i Sverige och i övriga världen.

– Många olika faktorer avgör var människor väljer att bosätta sig, säger Charlotta Mellander. Lite förenklat kan man säga att människor vill bo där det finns ett stort utbud av service och konsumtion, de väljer estetiskt tilltalande platser och värdesätter orter där det finns en hög tolerans för olikheter.

– Det är inte längre så att människor flyttar dit jobben finns, utan arbetsgivarna söker sig till platser där de vet att folk vill leva. Ett exempel är att tre av fyra jobb inom den kreativa sektorn och servicesektorn i Sverige finns i de stora städerna.

Som avslutning på seminariet bidrog Tomas Ekberg, analytiker på Västra Götalandsregionen, och Fredrik Sunnemark, docent i idéhistoria och universitetslektor i kulturvetenskap på Högskolan Väst, med sina reflektioner och diskuterade frågor från åhörarna tillsammans med föreläsarna.

I publiken fanns bland andra Annika Wennerblom, stadsdirektör Trollhättans Stad.

– Min reflektion är att Trollhättan redan lever upp till några av kriterierna för att locka fler att bosätta sig här, säger Annika Wennerblom. Men vi har, precis som övriga Sverige, en stor och viktig utmaning i segregationen.

– I Trollhättan behöver vi jobba ännu mer för att få fler invånare engagerade i stadens utveckling. Och jag tror, precis som någon nämnde, att vi i Trestadsområdet kan samarbeta inom fler områden än vi gör idag. Det är vår framtid, anser Annika Wennerblom. 

Text och foto: Christina Axelson