Gå direkt till innehåll
Katarzyna Jezierska, docent i statsvetenskap på Högskolan Väst, har bevilljats medel från Vetenskapsrådet.
Katarzyna Jezierska, docent i statsvetenskap på Högskolan Väst, har bevilljats medel från Vetenskapsrådet.

Nyhet -

Hur påverkar civilsamhällets organisationer staters utrikespolitik?

Sedan 1970-talet har vi sett stor utveckling globalt när det gäller jämställdhet. Samtidigt växer det just nu krafter som mobiliserar sig emot jämställdhet. En rad stater motsätter sig öppet feminism och HBTQ rättigheter. Nu vill forskare på Högskolan Väst ta reda på civilsamhällets roll med fokus på dess påverkan på staters utrikespolitik.

Just detta är huvudfrågan för ett nytt projekt som beviljats 3, 5 miljoner under tre år från Vetenskapsrådet. Projektet Civilsamhällets organisationer som diplomatiska aktörer? Hur civilsamhället påverkar feministisk och antifeministisk utrikespolitik i en era av polarisering kommer att fokusera på internationell polarisering kring genusfrågor.

Antifeministisk utrikespolitik har vuxit sig allt starkare på senare år. 2015 har till exempel 25 stater från hela världen bildat en koalition vid Förenta nationerna som motarbetar jämställdhet och i stället förespråkar familjevärderingar. Polen, Ungern och Slovenien driver liknande agenda inom Europeiska unionen (Eu). I Latinamerika står Nicaragua och Brasilien tydligast för antifeminism. Även Ryssland gör anspråk på att vara antifeminismens ledare och familjens försvarare i Europa och globalt. Andra stater har satt kampen för jämställdhet högt på den internationella agendan.

2014 lanserade Sverige, som först i världen, en feministisk utrikespolitik. Kanada (2017), Frankrike (2019) och Mexiko (2020) har följt efter och flera andra länder har deklarerat samma riktning i framtiden (t.ex. Luxembourg, Malaysia, Spanien).

- Denna dramatiska utveckling leder till frågor om hur idéer för och emot jämställdhet produceras och sprids internationellt. Antagandet av en feministisk eller antifeministisk utrikespolitik ställer nya krav på utrikesdepartement – politik i den riktningen måste utvecklas och diplomater utbildas, säger Katarzyna Jezierska, docent i statsvetenskap på Högskolan Väst som kommer att ansvara för projektet.

    Civilsamhällets roll
    Projektet studerar den centrala rollen som civilsamhällets organisationer spelar i de här processerna. Civilsamhällets organisationer, såsom tankesmedjor eller andra idéburna organisationer, finns på båda sidor av polariseringen kring genusfrågor. De förser utrikesdepartementet, diplomater i utlandet och internationella organisationer med expertis och försöker påverka dem i en given riktning.

    Syftet med projektet är att belysa, jämföra och teoretisera civilsamhällets kunskapsproduktion och policypåverkan i genusfrågor internationellt.

    Sverige och Polen ska studeras
    För att fånga polariseringen tittar projektet närmare på en stat med en tydlig feministisk utrikespolitik (Sverige), en stat med en antifeministisk utrikespolitik (Polen) och en internationell organisation (Eu) där feministiska och antifeministiska positioner stöter emot.

    - Projektet fyller tydliga kunskapsluckor i befintlig forskning om det civila samhället, diplomati och internationell polarisering kring genusfrågor. Genom att lägga tyngdpunkt på civilsamhällets agerande och utforska det civila samhällets relationer med diplomatin öppnar projektet ett nytt forskningsfält, säger Katarzyna Jezierska.

      Hon menar att COVID-19 krisen, likt den ekonomiska krisen 2008, kommer troligen elda på antifeministiska strömmar och leda till ännu större internationell polarisering kring genusfrågor.

      Kontakt
      Katarzyna Jezierska, docent i statsvetenskap, katarzyna.jezierska@hv.se

      Ämnen

      Taggar

      Presskontakt

      Anna Hallberg

      Anna Hallberg

      Presskontakt Pressansvarig kommunikatör 0733-97 50 92
      Maria Derner

      Maria Derner

      Presskontakt Kommunikationschef 0739-01 33 06
      Stefan Kudryk

      Stefan Kudryk

      Presskontakt Kommunikatör, PR 0739-01 34 55

      Relaterat material

      Högskolan Väst – Arbetsintegrerat lärande

      Arbetsintegrerat lärande, AIL, är Högskolan Västs övergripande profil och värdegrund för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. Högskolan har regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel med omvärlden.

      Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud, gott söktryck och studenterna har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Forskningen vid Högskolan Väst är profilerad mot produktionsteknik, AIL samt barn- och ungdomsvetenskap, och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan finns centralt i Trollhättan med 13 000 studenter och närmare 600 anställda.