Hur producerar och konsumerar man mat på ett hållbart sätt?

Ekologiskt, närproducerat, KRAV, konventionellt lantbruk … vad är egentligen det mest hållbara sättet att producera mat? Hur ska konsumenterna välja och hur ska lantbrukarna veta vilka metoder som är mest hållbara när inte ens forskarna är eniga? Åsikterna gick brett isär när lantbrukare, forskare, kommunrepresentanter och andra livsmedelsinköpare debatterade under Hållbarhetsdagen på Högskolan Väst.

En stor del av maten vi äter i Sverige importeras från andra länder. Det enda vi är självförsörjande på är spannmål, socker och morötter.

- Sverige är beroende av matproducenter i andra länder och det gör oss oerhört utsatta eftersom det inte finns några stora livsmedelslager att tillgå om det blir störningar i leveranssystemen av något skäl. Varorna i matbutikerna skulle i princip ta slut efter tre dagar, berättade Gunilla Almered Olsson, professor i humanekologi vid Göteborgs universitet.

Stort matsvinn

Samtidigt som cirka 800 miljoner människor svälter i världen, lider nästan lika många av fetma och sjukdomar kopplade till övervikt. Dessutom slängs en tredjedel av maten som avfall.

­- Sedan 1960-talet har andelen högavkastande stordriftsjordbruk ökat på vårt klot. Några effekter är att jordarna utarmas på näringsämnen, den biologiska mångfalden och klimatet påverkas negativt. Dessutom går det ut över djurens välmående, förklarade Gunilla Almered Olsson.

Maten som vi svenskar konsumerar ger med andra ord ekologiska fotavtryck i flera delar av världen. Hur ska vi då föda 9 miljarder människor utan att överskrida planetens gränser?

”Matproduktion är mycket mer än mat”

- Hållbar matproduktion är inte bara en fråga om att producera mat, menade Gunilla. Det handlar också om hållbarhet i form av hälsa, kultur, social trygghet, balanserade maktförhållanden, ekonomisk lönsamhet med mera. Flera initiativ tas för att öka den regionala matproduktionen runt om i världen. Det finns också stor potential att öka matproduktionen i Västra Götaland.

Publiken passade på att ställa frågor till panelen som utöver Gunilla Almered Olsson bestod av lantbrukarna Anders Lunneryd från Trollhättan och Sofia Karlsson från Grästorp, samt Jens Sundström, docent och lektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna.

Hur ska konsumenten veta vad som är rätt val?

För Anders Lunneryd som sedan många år driver en ekologisk spannmålsgård och är KRAV-certifierad odlare var svaret enkelt:

- KRAV är en enkel vägvisning om vad som är bra mat. Det ställs höga krav för att få KRAV-certifiering och jag är mycket stolt över att vår gård lever upp till det.

Sofia Karlsson är lantbrukare och representant för Lantbrukarnas Riksförbund. På hennes gård gör de så mycket som möjligt för att lantbruket ska vara hållbart.

- Mitt råd är att välja svenskt kött. Vi har världens bästa lagstiftning för djurhållning och använder betydligt mindre antibiotika till djuren än vad man gör i de flesta andra länder som exporterar kött till Sverige.

Jens Sundström från Sveriges Lantbruksuniversitet hade en annan inställning till frågan.

- Idag finns inga tydliga råd som konsumenten kan gå på. KRAV är ingen miljömärkning och det finns olika åsikter om hur klimatsmart ekologisk odling egentligen är. Vi vet för lite eftersom de olika produktionsmetoderna inte mäts och utvärderas. Vi behöver ta fram ett nytt certifieringssystem som är baserat på vetenskap och som har fler dimensioner, till exempel produktionens påverkan på biologisk mångfald, koldioxidutsläpp med mera.

Gunilla Almered Olsson från Göteborgs universitet bjöd på ett tankeväckande resonemang.

- Köp svenskt KRAV-kött! Det gäller att tänka långsiktigt och hållbart. Just nu har vi svenskar råd att importera mat från andra delar av världen. Men vid konflikter i världen kan det bli annorlunda. Idag lägger vi mycket mindre andel av vår disponibla inkomst på mat än vad vi gjorde för bara några decennier sedan. Det kanske också kan förändras.

Hållbarhetsdagen arrangerades av Centrum för hållbar utveckling på Högskolan Väst.
Kontakt: Fredrik Sjögren, fredrik.sjogren@hv.se 

Text och foto: Christina Axelson