Krönika: Det krävs för att bli en skicklig lärare

Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningarna TTELA och Bohusläningen. Den här gången är det Johan Hyrén som skriver om vad som krävs för att bli en bra lärare. Han undervisar lärarstudenter i samhällskunskap och forskar parallellt i statsvetenskap. Han jobbar också med högskolepedagogik och är dessutom 2024 års pedagogiska pristagare.

Låt mig börja med en självklarhet: Som lärare kliver vi aldrig in i samma klassrum två gånger. Lärarstudenten på praktik lär sig snabbt att samma lektionsupplägg kan fungera utmärkt i en klass för att haverera i nästa. Och det som fungerar för kollegan kanske inte fungerar för dig.

Varför är det så? Därför att klassrummet är ett virrvarr av relationer som hela tiden förändras. Kärleksbekymmer, hormoner, ett inlägg på TikTok, ett rörigt klassrum, händelser hemma, på träningen eller rasten – allt påverkar dynamiken och därmed undervisningen.

Inte heller är läraren densamma. Dålig nattsömn och missad frukost ger andra förutsättningar än när hen är utvilad och mätt. Ett schema där lektioner avlöser varandra utan paus ger andra villkor än en dag med tid för andhämtning. Varje lektion är unik. Att vara lärare kan kanske bäst liknas vid att vara dirigent för en musikorkester befolkad med musiker som spelar olika melodier och där dirigenten får klara sig med en trasig dirigentpinne och orkestern med nedklottrade notblad till följd av de senaste besparingarna.

Visst kunde förutsättningarna vara bättre. Och visst låter orkestern förfärlig ibland. Men när läraren känner sin klass och förmår sätta relationerna – sig själv inräknat – i ett gynnsamt samspel uppstår fantastisk musik. Det lyckas den skickliga läraren oftare med än andra.

Hur blir man då en skicklig lärare? För det första måste fokus vara på eleverna och på hur undervisningen tas emot. Det spelar ingen roll hur välplanerad lektionen är om den inte landar hos eleverna. Och eftersom vi aldrig går in i samma klassrum två gånger krävs fingertoppskänsla och ständig anpassning.

Den erfarne läraren läser av sin klass nästan utan att tänka, medan lärarstudenten – som ofta har fullt fokus på sin egen prestation – kan uppleva det som en gåta varför undervisningen lyckas den ena gången men inte nästa.

För det andra måste vi förkasta tanken på färdiga metoder som bara kan tillämpas. Några metoder som alltid fungerar i alla klassrum finns inte. Det lärarutbildningen kan ge är en uppsättning verktyg som erfarenhet och forskning visat fungerar i vissa sammanhang. Men vilken kombination av dessa som fungerar för den enskilde läraren, just där och då, går inte att veta på förhand. Det är här som kombinationen av elevfokus, erfarenhet, nyfikenhet och en vilja att pröva och ompröva utmärker den skickliga läraren.

Men även om det är i klassrummet som lärare blir skickliga är det ett misstag att tro att praktik är viktigare än teori. För att bli en skicklig lärare är vetenskapsbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap lika viktiga. Teorier syftar inte till att avspegla verkligheten exakt, utan till att ge verktyg och perspektiv för att förstå och hantera ett föränderligt klassrum.

Vetenskaplig kunskap ger också professionen det gemensamma språk som krävs för att tillsammans kunna reflektera över och utveckla praktiken. Förmågan att själv och tillsammans med kollegor kontinuerligt reflektera över undervisningen genom att anlägga olika teoretiska perspektiv är en tredje sak som utmärker den skickliga läraren. Utan denna reflektion kan den pedagogiska praktiken inte utvecklas.

För landets lärarutbildningar betyder det att vi bör eftersträva en stark integration mellan vetenskaps- och erfarenhetsbaserad kunskap; mellan teori och praktik. Dessa får inte vara separata spår. På så vis bygger utbildningen en mer stabil grund från vilken lärarstudenten tryggt kan ta steget ut i yrkeslivet och med tiden själva utvecklas till skickliga lärare.

Sverige behöver skolor fyllda av skickliga lärare. De är den viktigaste faktorn för elevers lärande, och i sin tur för ett väl fungerande demokratiskt samhälle.

Johan Hyrén
Universitetslektor
Högskolan Väst

Publicerad i Ttela och Bohusläningen den 21 november 2025.