Krönika: Djävulen sitter i detaljerna

Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningarna TTELA och Bohusläningen. Wayne Coetzee, lektor i statsvetenskap, reflekterar denna gång över det pågående kriget i Ukraina och hur det påverkar oss alla mer än vad vi kanske anat. 

”Djävulen sitter i detaljerna" lyder ett gammalt tyskt ordspråk, vilket betyder att detaljerna i en större helhet ibland är det mest problematiska. Jag blev nyligen påmind om detta ordspråk när jag diskuterade det pågående kriget i Ukraina med en vän som arbetar för Förenta nationernas livsmedelsprogram.

Medan det mesta av vår diskussion kretsade kring krigets politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga konsekvenser, och det fruktansvärda mänskliga lidandet i Ukraina – påminde han mig om den mörka baksidan av denna konflikt, som handlar om hungern i världen.

Han menade att kriget i Ukraina är en katastrof för den globala livsmedelsförsörjningen. ”Vi närmar oss ett läge där vi kan behöva ta mat från hungriga människor för att ge till svältande människor. Vi har inte sett något liknande sedan andra världskriget”. Många andra humanitära organisationer vittnar om samma sak.

Eftersom Ukraina och Ryssland är betydande exportörer av vete, korn, majs och solrosolja är nuvarande uppskattningar att den akuta hungern kommer att öka med ytterligare 47 miljoner människor om kriget fortsätter efter april. Detta skulle innebära att upp till 323 miljoner människor kan hamna i akut matbrist under 2022.

Dessa alarmerande siffror är en biprodukt av en konflikt som få kunnat föreställa sig eller helt förstår. Kriget förvärrar situationen för de mest utsatta människorna i världen, oavsett om de bor i Europa, Afrika eller Mellanöstern. Dessa detaljer spelar roll.

Men det handlar inte bara om mat. Det här kriget verkar förändra allt. Michael Hirsh, en känd korrespondent på tidskriften Foreign Policy, refererade nyligen till kriget i Ukraina som ”månaden som förändrade ett sekel". Ingen konflikt i närtid har haft en sådan inverkan på internationella relationer.

Den dagliga förlusten av människoliv i Etiopien, Demokratiska republiken Kongo, Nigeria, Afghanistan, Somalia och Colombia (för att nämna några) förtjänar vår odelade uppmärksamhet. Ändå skakar ingen av dessa tragiska händelser grunden för den liberala världsordning som vi, särskilt i Väst, har vant oss vid.

Den ryska invasionen av Ukraina vänder uppochner på saker som vi har tagit för givna i många år. Inte minst det vi trodde var omöjligt: ett fullskaligt konventionellt krig på den europeiska kontinenten, med hot om kärnvapenanvändning. Detta krig förändrar också stegvis vår grundläggande uppfattning om möjligheten att uppnå världsfred och ineffektiviteten hos internationella institutioner som FN.

Inte sedan andra världskriget har så många liv riskerats på grund av en enda mans handlingar och vanföreställningar. Kort sagt - detta krig blottar bräckligheten i vårt globala sociala kontrakt. Dessa detaljer räknas.

Men det här kriget har förändrat mig också. Under de senaste tio åren har jag lärt universitetsstudenter att analysera internationell politik och säkerhetsfrågor utifrån ett abstrakt, objektivt och opartiskt sätt. Under mina föreläsningar brukar jag ofta säga ”räkna inte stenarna på golvet, fokusera på den bredare teoretiska bilden”.

Kanske har jag sagt detta för att jag ibland hamnat i den eurocentriska fällan där krig "där borta" är lättare att analysera "rationellt". Som min kollega i Moçambique ofta påminner mig om: "Om det händer i Afrika är det ingen som bryr sig. De enda som bryr sig är de som är direkt berörda.”

Han har en poäng. Det verkar finnas en viss likgiltighet för det lidande som finns utom synhåll. Vi verkar helt enkelt bry oss mer när vi är direkt berörda. Och det är då detaljerna spelar roll. Detaljerna i Ukrainakriget gör att vi alla blir berörda, på ett eller annat sätt.

Så detaljerna i konflikter är viktiga. Och de förändrar allt.

Publicerad i TTELA och Bohusläningen den 30 april 2022