Krönika: Doften av Parkinson

Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningarna TTELA och Bohusläningen. Högskolans rektor Martin Hellström resonerar denna gång kring värdet av att kombinera praktisk och teoretisk kunskap. Och att våga tänka utanför boxen.  

Människor med Alzheimer doftar ”rågbröd”, diabetiker doftar ”sött nagellack” och tuberkulos ”fuktig kartong”. En pensionerad sjuksköterska från Skottland bidrar med sin praktiska kunskap till forskningen – hon kan känna doften av sjukdomar.

Som sjuksköterska har Joy Milne vårdat tusentals människor. Bäst av allt känner hon doften av Parkinsons – en stark doft av mysk. Både hennes man och mor dog av Parkinsons och hon vårdade båda två.

Slutar hon ögonen förnimmer hon även doften av färger. Detta kallas ”synestesi”. Kaffe luktar för henne som ”uppvirvlad gråfärg”, Nordsjön som ”smaragdgrön” och hennes man doftade ”mörklila”. Det vill säga tills han fick mer brunaktiga toner i hennes näsa och började lukta illa. Tio år senare fick han diagnosen Parkinsons. När de började gå till möten för Parkinsonpatienter insåg hon varför hennes man hade ändrat doft – alla dessa patienter luktade likadant!

När vetenskapen 2012 började lyssna på henne gjorde man ett test där man gav henne 12 T-shirts. Sex av dem hade burits av Parkinsonpatienter och sex av dem av personer utan diagnos. Skulle Joy kunna identifiera dessa med sitt luktsinne? Hon kom fram till att det var sju personer med Parkinsons och fem utan. Senare visade det sig att Joy inte hade fel, utan den sjunde fick sin diagnos åtta månader senare. Hon hade visat att hon kunde lukta sig fram till sjukdomen innan den kunde diagnostiseras!

Nu blev det bråttom för forskningen. För det finns idag inget sätt att prognostisera Parkinsons. En unik samverkan mellan forskargrupper och patienter kom i gång och för det tog initiativtagaren doktor Tilo Kunath 2019 emot det prestigefulla Tom Isaacs Award. Med Joys erfarenhetsbaserade kunskap försöker forskare i Storbritannien utveckla metoder som kan prognostisera sjukdomen. Kommer man att lyckas? Livskvaliteten och livet för miljontals människor hänger på det.

För mig blir detta ett tydligt exempel på nödvändigheten av Arbetsintegrerat lärande, Högskolan Västs profil - att förena praktisk och teoretisk kunskap. Detta för att försöka göra det omöjliga möjligt. Det är också ”crazy enough” så som fysikern Niels Bohrs uttrycker det - att man ska ta risker i forskningen även om det bara finns en minimal chans att lyckas. Det är därför ”crazy enough” är ett av Högskolan Västs ledord. För att vi ska uppmuntras att tänka utanför boxen. Precis som Joy Milne sa om Dr Kunath, att han verkligen visat ”the scientific ’out of the box’ mind of at true researcher”.

Publicerad i TTELA och Bohusläningen den 26 februari 2022