Gå direkt till innehåll
Vår värld präglas av komplexa problem som kräver att vi samverkar globalt och inte faller för enkla och populistiska lösningar, skriver Martin Hellström
Vår värld präglas av komplexa problem som kräver att vi samverkar globalt och inte faller för enkla och populistiska lösningar, skriver Martin Hellström

Nyhet -

Krönika: Vet vi inte vad vi gör?

Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningarna TTELA och Bohusläningen. Den här gången är det rektor Martin Hellström som funderar över vad vi kommer att svara framtida generationer när de undrar vad vi gjorde för att lösa dagens globala samhällsutmaningar.  

På 60-talet var studentprotesterna i framför allt västländerna ett tydligt uttryck för studenternas politiska engagemang. I Tyskland var protesterna tätt förknippade med den unga generationens frågor kring huruvida politiker, jurister, poliser, professorer men även de egna föräldrarna hade rannsakats i fråga om sitt agerande eller brist på agerande under nationalsocialismen. Man ville veta om de kände till vad som hade hänt mellan 1933 och 1945 och om de varit delaktiga i grymheterna.

Bland universiteten och professorerna hade det funnits stöd och engagemang för nationalsocialismens omänskliga idéer och skamlösa agerande. Antingen genom aktivt stöd eller som tigande medlöpare som inte stått upp mot en uppenbart inhuman regim. Även efter 1945 kunde dessa medlöpare sitta kvar på sina rektors- och professorsstolar och lära upp krigs- och efterkrigsgenerationen!

Det är därför fullt förståeligt att studentprotesterna riktade sig mot akademin och dess mest traditionella ritualer. Som 1967 i Hamburg och München. Vid rektorsinstallationen 1968 i Frankfurt stals rektorsmanteln. En student tog den på sig och cyklade genom staden och utfärdade fiktiva uppsägningar till universitetets professorer med hjälp av rektorns tjänstestämpel.

Som professor, rektor och medmänniska frågar jag mig ibland när vi kommer att se den typen av engagemang i samhället igen? Och varför är det än så länge så tyst?

Varför är det så tyst i ett läge där allmänna demokratiska och mänskliga värderingar vi varit överens om ifrågasätts och trampas på? Varför är det så tyst när vi i Sverige ser hur politiker från flera partier helt öppet, och på bästa sändningstid, stigmatiserar och skuldbelägger hela befolkningsgrupper? Nu senast när en politiker välkomnade invandrade ”till återvandringståget” med ”enkelbiljett”.

Vi lever i en farlig tid av pandemi. Vi lever i en hotfull tid där världen bokstavligen brinner upp som en följd av klimatförändringarna. Vi lever i en skrämmande tid där miljontals människor världen runt kommer att vara på flykt på grund av klimatförändringarna. Det är för övrigt inte osannolikt att många av dem kommer att vara från Sverige då stora delar av Skåne kommer att befinna sig under vattenytan vid det laget! Och vi lever i en skamlös tid där mänskliga rättigheter åsidosätts för att göra partipolitik och vinna makt.

Vår tid och vår värld präglas av komplexa problem som kräver att vi enas, samverkar globalt och inte faller för enkla och populistiska lösningar; oavsett om vi pratar om bekväm klimatförnekelse eller ”återvandringståg”. Det finns inga ”enkelbiljetter” som kan lösa vår tids globala utmaningar.

Vad kommer vi då att svara de efterföljande generationerna? Att vi inte visste att det skulle påverka klimatet när vi tog flyget till våra semesterorter? Att vi inte visste vad vi gjorde när vi till och med reste till länder som redan stod i lågor eller var översvämmade eller uttorkade som en följd av klimatförändringarna?

Att vi inte visste vad vi gjorde när vi på flera håll i världen röstade fram antidemokratiska partier? Att vi i Sverige valåret 2022 inte visste att det var grundläggande demokratiska värderingar som stod på spel?

Nej! Ingen av oss kommer att kunna säga att vi inte visste vad vi gjorde! Vi vet mycket väl.

Det gäller även oss som arbetar inom akademin. Högskolornas och universitetens roll kommer att studeras. Professorernas och rektorernas engagemang, eller brist på engagemang, kommer att granskas extra hårt – inte minst om man med sådan hög vetenskaplig expertis, samt både statens och akademins värdegrund i ryggen inte agerat eller tagit ställning.

Kommande generationer kommer att utkräva ansvar. Och med all rätt.

Martin Hellström 
Rektor, Högskolan Väst

Publicerad i TTELA och Bohusläningen den 27 augusti 2022

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Stefan Kudryk

Stefan Kudryk

Presskontakt Kommunikatör, PR 0739-01 34 55

Högskolan Väst – Arbetsintegrerat lärande

Högskolan Väst i Trollhättan är en högskola som erbjuder arbetslivsnära utbildningar i modern studiemiljö. Vår profil är arbetsintegrerat lärande, AIL. Vi är övertygande om att kunskap och utveckling bäst skapas i mötet mellan akademi och omvärld. Högskolan har regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel med omvärlden. Tillsammans förändrar vi.

Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud, gott söktryck och studenterna har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Forskningen vid Högskolan Väst är profilerad mot produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande, AIL, och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan finns centralt i Trollhättan med 14 000 studenter och 750 anställda.