När elpriset var som högst i augusti 2022 kostade elen under en timme 851,33 öre/kWh. Det var ett av de högsta elpriserna vi haft i Sverige, och samma situation rådde i hela Europa. Det gjorde att många svenskar fick en ny vana – att anstränga sig för att minska och planera sin energianvändning.
Flygindustrin jobbar intensivt för att minska flygets klimatpåverkan och här är additiv tillverkning en möjliggörare. Men för att tekniken ska uppfylla industrins extremt höga säkerhets- och kvalitetskrav krävs grundlig förståelse för processen. Ny forskning av Karthikeyan Thalavai Pandian bidrar med viktiga pusselbitar.
För att klara elektrifieringen av samhället krävs ny forskning och kompetens inom elektroteknik. Högskolan Väst möter behovet genom att starta en ny företagsforskarskola i höst. Det sker i nära samverkan med Uppsala universitet och flera stora aktörer inom svensk energisektor och fordonsindustri.
Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan Väst startar nu sin nya gemensamma samverkansarena Wexsus – West Sweden Nexus for Sustainable Development. Syftet med initiativet är skapa samverkan mellan aktörer från alla samhällssektorer för att utbyta och utveckla kunskap och stärka vår gemensamma förmåga till hållbar omställning.
Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningarna TTELA och Bohusläningen. Den här gången är det rektor Martin Hellström som funderar över vad vi kommer att svara framtida generationer när de undrar vad vi gjorde för att lösa dagens globala samhällsutmaningar.
Ny forskning på dieselmotorer för fordon visar intressanta resultat. Med termiskt sprutade ytskikt på kolvarna blir motorn effektivare och bränsleförbrukningen minskar med 0,7 procent. – Även så små skillnader kan vara värdefulla för att minska dieselfordonens klimatpåverkan, säger Wellington Uczak de Goes, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
Erika Karlsson och Hedvig Rudström anställdes i början av året som doktorander på avdelningen för samhällsbyggnad och samhällsutveckling på Högskolan Väst. Vi passade på att ställa några frågor till de nyanställda doktoranderna.
Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningen TTELA. Denna gång är det rektor Martin Hellström som anser att det är dags för ett nyårslöfte med fokus på hållbarhet.
Antalet elfordon ökar snabbt över hela världen. Samtidigt ställs allt högre krav på mer tillförlitliga och hållbara batterier. Högskolan Väst har nyligen startat två spännande forskningsprojekt som kan bidra till utvecklingen av bättre batterier. Båda projekten utgår från forskningsområden där högskolan har spetskunskaper: Svetsteknik, termisk sprutning och materialkunskap.
På bara tre år har Högskolan Västs forskarteam byggt upp världsledande kunskap inom additiv tillverkning med pulverbädd för legeringen 718. Att tillverka produkter med denna lager-på-lager-princip har många fördelar. Tekniken är högintressant för flyg- och rymdindustrin och tillverkningsindustrin inom fler branscher.
Hur kan restprodukter från stålindustrin ersätta sällsynta jordartsmetaller i elmotorer? Det undersöker forskare på Högskolan Väst och bygger bland annat fullskaliga motorer i samarbete med Volvo Cars.
Fordonsindustrin står inför ett systemskifte med utveckling av eldrivna bilar, lastbilar, bussar och andra fordon. Därför erbjuder nu Högskolan Väst den nya utbildningen Elektroingenjör Fordon.
Billigare bränsleceller. Bromsskivor med längre livslängd. Miljövänligare bilar och jetflygplan. Det är bara några områden där termisk sprutning kan göra stor skillnad för att öka hållbarheten och minska klimatpåverkan. Högskolan Västs forskare har under flera år utvecklat spetskompetens inom det här området.
Att skapa "ett grönt och hållbart campus" är ett av tre utpekade områden i det arbete som pågår just nu med att utveckla Högskolan Västs campus. Det handlar bland annat om minskad energianvändning, minskade koldioxidutsläpp och klimatkrav vid upphandling.
36 universitet och högskolor har tagit fram ett gemensamt klimatramverk. Utifrån det ska varje anslutet lärosäte ta fram varsin konkret klimatstrategi, med målet att ligga i linje med 1,5-gradersmålet år 2030. De höjda ambitionerna rymmer både sänkta egna utsläpp och större effekt på samhällets omställning.