Krönika: Vi behöver drygt 52 demokrativeckor om året!

Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningen TTELA. Denna gång är det rektor Martin Hellström som reflekterar över högskolan som garant för demokratin. 

Igår (fredag den 26/11) avslutades Demokrativeckan på Högskolan Väst. Ett ofrivilligt komiskt begrepp, kanske någon kommer att tycka. En vecka där vi sjöng demokratins lovsång, berättade för varandra vilken viktig roll universiteten och högskolorna har i sammanhanget och hur bra det är med 100 år av demokrati i Sverige.

Nu när veckan är slut kan vi på högskolan återgå till vardagen och till poänggivande lärande- och examensmål. Eller?

Akademin beskrivs idag gärna som en garant för demokratin. En förutsättning för att den akademiska friheten värnas är att tjänsterna och uppdragen inom lärosätena inte tillsätts på grundval av den anställdes politiska åsikter, utan efter akademiska eller andra relevanta meriter.

Därför är det också viktigt att värna den akademiska friheten som ger högskolor och universitet en avgörande förutsättning för att kunna försvara demokratin i samhället. Att totalitära system alltid är snabba med att stänga sina universitet eller att möblera om bland universitetens ledningar visar bara hur rädda dessa system är för akademins oberoende och makt.

Vad värre är så kan det idag finnas en risk för att akademin själv undergräver eller tvingas undergräva demokratins värden. Detta på grund av en kunskapssyn som alltför mycket fokuserar på effektivitet, lärande- och examinationsmål, förmedling och examination av rena faktakunskap, ett detaljstyrt uppföljningssystem, samt en regering där det fattas politiska beslut om utbildningarnas examensmål.

Inom lärarutbildningarna är det som mest 29 examensmål per utbildning. Vissa politiska partier profilerar sig på att de fått igenom ytterligare examensmål. Detta strider inte bara mot allt vad akademi, akademisk frihet och akademisk kompetens och kvalitet betyder. Det lämnar också knappt något utrymme för en problematisering av den akademiska kunskapen utifrån demokratiska aspekter. För att inte prata om hållbarhet i alla dess dimensioner, inkludering, jämställdhet, jämlikhet, ansvar och etik.

För politiken styr ju även över de knappa resurser som är kopplade till den högre utbildningen och som knappt räcker till för att ge studenterna ens förutsättningarna för att nå upp till de av den svenska riksdagen stipulerade examensmålen.

För att påminna oss själva och våra studenter om vad demokratin inom samhälle och vår akademiska värld betyder och vad det kräver av oss att utveckla och försvara den, behöver vi en dedikerad demokrativecka. Som påminnelse om att demokratin inte är given. Och att demokrati kräver mod.

Och för att vi vill ha lite drygt 52 demokrativeckor om året.

Publicerades i TTELA den 27 november 2021