Mängder av samarbeten mellan kommunerna och Högskolan Väst

Det finns mängder av pågående samverkan mellan kommunerna och Högskolan Väst. Det visar den kartläggning som gjorts av Lena Fischer, Fyrbodals kommunalförbund, och Lena Lindhé, Högskolan Väst. Under hösten har de besökt samtliga 14 kommunledningar för att samla in material som ett led i byggandet av den nya samverkansarenan.

Presentationen av resultatet var en av punkterna på förra veckans träff med kommunernas och högskolans kontaktpersoner. På mötet deltog också Jerry Engström som redogjorde för den 20-åriga samverkan mellan Campus Västervik och Högskolan Väst. Campus Västervik erbjuder akademisk utbildning i samverkan med Högskolan Väst. Som landsbygdskommun finns det ett värde att kunna erbjuda akademisk utbildning, då pendelavståndet till högskolor och universitet är långt.

Campus Västervik har cirka 400 studenter. Sedan i höstas samverkar kommunen och Högskolan Väst om en doktorandtjänst.

Frågor om kompetensförsörjning är centrala. Den långsiktiga kompetensförsörjningen är en av de största utmaningar för mindre kommuner på landsbygden menar man och ett pilotprojekt ”Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning” genomförs i samarbete med Högskolan Väst och Linnéuniversitet. De menar att tillgången till högre utbildning i det egna närområdet och i relation till arbetsmarknadens behov är en nyckelfaktor för samhällsutvecklingen.

Västerviks kommun arbetar även aktivt för bli Sveriges mest attraktiva VFU- kommun för lärarstuderande.

Kartläggningen i Fyrbodal
I Fyrbodal har en en omfattande kartläggning gjorts av hur det ser ut med samverkan mellan kommuner och Högskolan Väst.

- En första reflektion vi gjort är att någon form av studentnärvaro finns i varje kommun, så det finns redan en livaktig samverkan med högskolan. Det vi fått till oss vid våra besök är att mer studentkontakt är oerhört efterfrågad, så det är alltså angeläget att jobba med detta, säger Lena Fischer.

Materialet visar att det finns stort behov av att samverka kring det som kallas ”vanligt utvecklingsarbete”, alltså sådant som alla kommuner är skyldiga att göra. Det finns redan ett par exempel på hur det arbetet kan göras kunskapsbaserat med hjälp av akademin. Exempelvis kan marknadsekonomer tillfrågas om en småbåtshamn ska utvecklas. Utveckla något: Konkret kan det exempelvis handla om att ekonomstudenter som en del i en kurs, gör en plan för hur en småbåtshamn ska utvecklas.

Det finns många sätt att fånga kunskapen såsom att anlita studenter i kunskapsinsatser i form av exjobb eller projekt som är kortare. Nästa steg är att bedriva gemensamma utvecklingsprojekt med forskare och rigga ett doktorandprojekt.

Mer kontakt efterfrågas
Ann-Christine Apelman, Trollhättans Stad, berättar om att man i Trollhättan blev överraskad över den stora mängd samarbeten som finns med Högskolan Väst.

- Närheten till högskolan spelar förstås in, den ligger bara tvärsöver gatan. Men det finns också ett tänk, som är med tidigt i många frågor. Innan vi startar upp något eget eller tar in en konsult ställer vi oss frågan om hur vi kan få med högskolan i arbetet, berättar Ann-Christine.

Mängden insamlat material skiljer sig åt från kommun till kommun och de flesta kommer troligtvis att ha kompletteringar. Gemensamt är dock att kommunerna ropar efter mer kontakt, fler studenter och mer möjligheter.

- Högskolan måste se till att fånga upp de här signalerna. Det är vår hemläxa. Samtidigt kan kommunerna se över hur de paketerar erbjudanden för studenterna, så kommer de att se att det betalar sig ganska kvickt, säger Lena Lindhé.

Kompetenshöjande insatser kring integration
Kommunerna efterfrågar insatser för hur kompetensen kring integration skulle kunna höjas. Thomas Winman från Högskolan Västs forskningsmiljö LINA – Lärande i och för det nya arbetslivet – berättar om pågående forskning relaterat till detta. Inom LINA finns fyra doktorander som ur olika infallsvinklar tittar på integrationsarbete, exempelvis Trollhättan Stads arbete för ökad samhällsgemenskap.

- Vi undersöker också hur IT kommer in i arbetet med samhällsorientering och SFI. Vi har också haft studier vad gäller företagande. Andelen företagare är mycket större bland dem med utländsk bakgrund än bland de inrikes födda. Beroende på var man kommer ifrån så skapas olika strukturella förutsättningar.

Thomas Winman menar att akademin är bra på att formulera frågeställningar ur ett teoretiskt perspektiv medan kommunerna har ett mer verksamhetsnära perspektiv. Vid ett samarbete kan parterna dra stor nytta av varandra – och bådas perspektiv behövs. Därför måste, enligt Thomas Winman, samverkan utvecklas inte bara med kommunerna utan även med andra aktörer.

Nästa nätverksträff med kommunernas kontaktpersoner hålls i början av april. Avrapportering till uppdragsgivarna sker den 28 april.

Text: Åsa Johansson, Fyrbodals kommunalförbund