Nya docenter inom vitt skilda områden

I början av sommaren var det en strid ström av nya docenter på Högskolan Väst när fem av högskolans medarbetare hade kompetensutvecklat och meriterat sig. Att bli docent markerar en högre vetenskaplig kompetens än doktorsexamen och ses som ett led i en akademisk karriär.

Alla fem höll sedvanligt var sin docentföreläsning, som är den sista delen i ett ansökningsförfarande för att utnämnas till docent. Syftet med föreläsningen är att på ett populärvetenskapligt sätt förmedla förståelse och inblick i den blivande docentens aktuella forskningsområde för en bred publik.

Följande personer är numera docenter, i en stor variation av ämnen:

Asun Valiente – svetsmetallurgi
Asun Valiente är nyutnämnd docent i svetsmetallurgi. Hennes forskning handlar om att studera hur rostfritt stål kan anpassas för additiv tillverkning och andra svetstekniker. Hennes område är svetsmetallurgi för rostfritt stål, ett material som används i kastruller, kirurgiverktyg, pipelines eller broar eftersom materialet har många fördelar. Eftersom metallens mikrostruktur och egenskaper påverkas vid svetsning eller additiv tillverkning är det viktigt att förstå vad som händer med materialet för att kunna få rätt egenskaper på den färdiga produkten. Asun Valiente har lång erfarenhet av att studera hur stålets egenskaper och mikrostruktur påverkas vid svetsning.

Kristina Eriksson – produktionssystem
Kristina Eriksson är nyutnämnd docent i produktionssystem. Hon forskar om hur produktionssystem kan designas så att de blir hållbara för både människor och tillverkningsindustrin. Hon forskar om sambanden mellan människa och teknologi inom tillverkningsindustrin med fokus på frågor inom logistik, supply chain management, simulering av produktionsflöden, produktionsplanering och kontroll, industriell digitalisering, livslångt lärande och hållbarhet. Hennes forskning är ofta tvärvetenskaplig; om produktionsteknologi med betoning på det mänskliga perspektivet och hållbarhet i teknisk utveckling. Just nu forskar hon tillsammans med koncernen Södra genom en halvtidstjänst som adjungerad lektor under tre år.

Sabina Kapetanovic - psykologi
Sabina Kapetanovic är universitetslektor i psykologi, och höll sin docentföreläsning med titeln: ”Ungdomars psykiska hälsa och föräldrabarnrelationer i tider av förändring”. Att vara ung innebär nya lärdomar och möjligheter på resan till att bli vuxen. Ungdomslivet kan dock också innefatta problem med kompisrelationer, psykisk ohälsa och andra utmaningar som ungdomar kan ha svårt att hantera. Sabinas föreläsning innefattade tre delar; Ungdomars psykiska hälsa, mobbning och sexuella trakasserier, Ungdomars situation under Covid-19 pandemin samt  Föräldra-barnrelationer och behov av stödinsatser för utländska föräldrar som bor i social utsatthet med tonårsbarn.

Cecilia Thorsen - pedagogik
Cecilia Thorsen är universitetslektor i pedagogik och höll sin docentföreläsning med titeln: ”Individuella förutsättningar för utbildning – betydelsen av kognitiva och icke-kognitiva faktorer för skolframgång.” Att lyckas i skolan är en av de viktigaste faktorerna för individers prestationer och välmående senare i livet. Detta gäller både framgång på arbetsmarknaden och för välbefinnandet och livskvaliteten i stort. Cecilias docentföreläsning var indelad i tre delar; Betydelsen av kognitiva och icke-kognitiva faktorer för bedömning och betygsättning, Motivation som en viktig aspekt för språkinlärning och i flerspråkiga miljöer och om motiverande undervisningspraktiker samt Akademisk resiliens, det vill säga om de elever som trots att de kommer från socioekonomiskt utsatta hem och därmed möter större utbildningsmässiga utmaningar, lyckas i skolan.

Sara Willermark - informatik
Sara Willermark är universitetslektor i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande och höll sin docentföreläsning med titeln: ”På tal om skärmtid, covid och framtid – Perspektiv på skolans digitalisering”. Skolans digitalisering har varit på agendan i decennier men har intensifierats de senaste åren. I ljuset av det följer en livlig och delvis polariserad debatt. Faktum är att samhällets digitalisering skär igenom hela utbildningssystemet, skapar en mängd möjligheter och ger upphov till nya innovationer men medför också problem och nya risker. I den här föreläsningen diskuterades några av digitaliseringens dilemman. Vad händer när vi för in digital teknik i undervisningen? Varför ser konsekvenserna så olika ut? Hur fungerade den plötsliga omställningen till fjärr-och distansundervisningen till följd av Covid-19 och vad vilka lärdomar tar vi med oss?