Olle, Lasse, Kerstin – triss i rektorer

Så mycket samlad AIL-kunskap och erfarenhet i ett och samma rum. Högskolans tre första rektorer Olof Blomqvist, Lars Ekedahl och Kerstin Norén tillsammans med Lars Svensson, rektors rådgivare inom forskning, samlades på högskolan under LINA-dagarna för att reflektera över utvecklingen av Arbetsintegrerat lärande, AIL.

-AIL är inte lätt att kopiera – det är ett förhållningssätt, det menar Olof.
-Det var inte så lätt att få begreppet AIL accepterat inom akademin, men bland studenterna var det lätt, säger Lars.
-Det är inte helt enkelt att definiera AIL, menar Kerstin.

Vad hände då relaterat till AIL under perioden 1990-2016?
Rektorerna, tillsammans med Lars, summerar AIL-utvecklingen så här:

Olof ”Olle” Blomqvist, rektor 1990-2002
På Olles tid ”importerades” första AIL-modellen, den så kallade Co-opmodellen från USA. Det knöts internationella kontakter och det skapades arenor för internationell forskning.

Lars ”Lasse” Ekedahl, rektor 2002-2011
På Lasses tid fick vi medel från KK-stiftelsen, det gjordes en tvärvetenskaplig satsning inom AIL. Embryot till LINA, forskningsmiljön Lärande i och för det nya arbetslivet, skapades. Forskarutbildningen inom AIL med inriktningarna pedagogik och informatik kom till.

Kerstin Norén, rektor 2011-2016
På Kerstins tid initierades KK-miljön Primus, tänkt som överbryggade mellan forskning inom teknik och samhällsvetenskap, två kunskapsfält med ”traditionellt” höga gränser mellan varandra.

Lars Svensson, som under samtalet representerade dagens ledning, summerade:

- En väldigt rak utvecklingslinje kring AIL under alla rektorer – det ger mig nästan lite rysningar. Den här profilen är så pass bra – den går inte att välja bort.

Även om AIL-vägen varit rak och inte särskilt kringelikrokig så har det så klart funnits utmaningar. Trots dessa, eller kanske tack vare, har utvecklingen lett fram till satsningen mot att utveckla Kompletta akademiska miljöer, KAM, – Produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande. KAM bjuder dock också på utmaningar:

- Den vertikala integrationen, med integration hela vägen från grundutbildning till forskning, är en stor utmaning, inte minst i fördelning av våra anslag, som idag delas ut till utbildning eller till forskning. Men KAM är ett logiskt steg i utvecklingen av AIL, menar Lars Svensson.

Hur ser då högskolans AIL-framtid ut?
Några medskick framåt från rektorerna:

Olle: Tänk långsiktigt. Hur jobbar vi med kvalitetsfrågorna? Vad är kvalitet när det gäller AIL?

Lasse: Högskolan Väst ska se tillbaka med stolthet över vad vi åstadkommit. Vi har etablerat ett namn och ett vetenskapsområde. Visa utåt att vi är glada och stolta!

Kerstin: Viktigt att förklara utåt vad AIL är! Kämpa på med detta!

Lars Svensson avslutar: Det är viktigt att ha ett fortsatt kritiskt förhållningssätt till AIL som fenomen. Normativa antaganden måste ständigt prövas!

Tack till högskolans alldeles egna ”Bullerbyare” Olle, Lasse och Kerstin samt Lars S!
Varmt välkomna åter!

Fotnot:
Olle, Lasse och Kerstin var inbjudna till högskolan i samband med LINA-veckan. Högskolans fjärde rektor, Martin Hellström, som från 1 oktober 2022 är rektor på Mälardalens universitet, hade tyvärr inte möjlighet att delta. Under Hellströms tid (2017-2022) togs ytterligare kliv inom AIL med bland annat inrättande av AIL som forskarutbildningsämne (som första lärosäte i världen) samt att högskolans förste doktor i AIL disputerade.

LINA – Lärande i och för det nya arbetslivet - är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö på Högskolan Väst med forskare och doktorander inom ämnena informatik, pedagogik, socialt arbete, företagsekonomi, kulturvetenskap, psykologi och hälso- och vårdvetenskap.