Gå direkt till innehåll
Att reflektion är ett viktigt verktyg för lärande visar Jennie Ryding i sin avhandling.
Att reflektion är ett viktigt verktyg för lärande visar Jennie Ryding i sin avhandling.

Nyhet -

”Reflektion får olika kunskaper att smälta samman”

I en ny avhandling från Högskolan Väst studeras socialarbetares förståelse och användning av reflektion samt vilken roll reflektion har för professionellt lärande och kunskapsutveckling. Bland annat visar resultatet att reflektion är viktigt för att utvecklas i sitt yrke, att det bidrar till kunskapsutveckling och att det kan också hjälpa till att skydda socialarbetaren vid svåra och emotionellt laddade situationer.

Det empiriska materialet i avhandlingen består av fokusgrupper med socialarbetare aktiva inom familjebehandling. Socialarbetare med och utan utbildning i föräldrastödsmodellen Family Check-Up (FCU), som i avhandlingen utgör exempel på en evidensbaserad modell, deltog i studien. Resultaten belyser socialarbetarbetarnas betoning av vikten av reflektion i familjebehandlande socialt arbete.

- Socialt arbete är ett komplext yrkesområde vilket ställer krav på många olika förmågor hos de professionella. De är i ständigt behov av kunskapsutveckling för att hantera sitt yrkesutövande och då beskrivs reflektion ofta av dem själva som ett viktigt verktyg, säger Jennie Ryding, nybliven doktor i pedagogik med inriktning arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst.

Tid för reflektion minskat
Reflektion är betydelsefullt för erfarenhetsbaserat lärande och beskrivs som viktigt för att undvika risker och misstag i praktiken och kan också leda till ökad produktivitet.

- Trots dess många goda effekter tycks tid och andra resurser för reflektion och reflekterande praktik ha minskat till förmån för andra inslag för kvalitetssäkring. Det är oroande, säger Jennie Ryding.

Hon nämner evidensbaserad praktik, EBP, som ett exempel. EBP har fått ökad uppmärksamhet under det senaste decenniet. Evidensbaserade modeller har förespråkats för kunskapsutveckling baserad på systematiskt prövad, vetenskaplig kunskap i socialtjänstens verksamhet. Till följd har olika kunskapsformer ställts mot varandra i utformningen av hur yrket ska utövas och forskningsbaserad kunskap beskrivs ofta som mer legitim och säker än erfarenhetsbaserad.

- Det är olyckligt för samtidigt betonas ofta både praktisk kunskap och reflektionsförmåga som ovärderliga för en praktik som socialt arbete.

Positivt för organisationen
Jennie menar att reflektion ibland kan upplevas som abstrakt och att det är svårt att mäta och därför ej värderats lika högt när fokus för socialt arbete har skiftat och lett till ökad uppmärksamhet på administration, produktivitet och kostnadseffektivitet.

- Men använder man reflektion i sitt yrkesutövande är det också positivt för organisationen. Det för med sig ett ökat lärande som i sin tur kan gynna produktivitet och andra mer mätbara delar. Men det är då viktigt att medarbetarna ges tid för att reflektera och att man ser över hur en arbetsdag är konstruerad för att göra detta möjligt.

Olika sorts kunskap behövs
Resultatet i studien visar att olika sorts kunskap behövs för att klara av sin roll som socialarbetare.

- Erfarenhetsbaserad och forskningsbaserad kunskap är lika viktig och ett systematiskt användande av reflektion som ett verktyg för lärande gör att olika lärande och kunskap smälter samman. Men då är det viktigt att man ser reflektionen som en del av arbetet och att organisationen tar detta på allvar, säger Jennie Ryding.

Jennie Ryding hoppas få tillfälle att sprida sitt resultat till olika verksamheter och att det får påverkan på hur man organiserar arbetet hos kommunernas socialtjänster och gärna också andra verksamheter. Nästa steg blir att genomföra en jämförande studie med andra länder, i detta fall USA, Holland och Kanada där det också finns professionella som är utbildade och aktiva inom modellen Family Check-Up.

Kontakt: Jennie Ryding, jennie.ryding@hv.se, 0520-22 38 54

Till film där Jennie Ryding berättar om sitt forskningsfält

Till avhandlingen: Mellan evidens och reflektion: om professionellt lärandei socialtjänstens familjebehandlande arbete 

Avhandlingsprojektet är samfinansierat av den Barn- & Ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst (BUV) och Utvecklingscentrum för Barns Psykiska Hälsa i Göteborg (UPH). UPH har som uppdrag att sprida och implementera evidensbaserade modeller, däribland Family Check-Up (FCU).

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Anna Hallberg

Anna Hallberg

Presskontakt Pressansvarig kommunikatör 0733-97 50 92
Maria Derner

Maria Derner

Presskontakt Kommunikationschef 0739-01 33 06
Stefan Kudryk

Stefan Kudryk

Presskontakt Kommunikatör, PR 0739-01 34 55

Högskolan Väst – Arbetsintegrerat lärande

Högskolan Väst i Trollhättan är en högskola som erbjuder arbetslivsnära utbildningar i modern studiemiljö. Vår profil är arbetsintegrerat lärande, AIL. Vi är övertygande om att kunskap och utveckling bäst skapas i mötet mellan akademi och omvärld. Högskolan har regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel med omvärlden. Tillsammans förändrar vi.

Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud, gott söktryck och studenterna har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Forskningen vid Högskolan Väst är profilerad mot produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande, AIL, och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan finns centralt i Trollhättan med 14 000 studenter och 750 anställda.