Rektor Kerstin Norén: Satsa mer resurser på företagsforskarskolor

Brist på välutbildade medarbetare i industrin hämmar utvecklingen. Företagsforskarskolor vid högskolorna är en lösning på problemet. De stärker konkurrenskraften hos viktig exportindustri, enligt en ny undersökning från KK-stiftelsen. Det hävdar Madelene Sandström, vd KK-stiftelsen och Kerstin Norén, rektor Högskolan Väst i en debattartikel idag.

Rapporten, som presenteras i dag tisdag den 1 juli i Almedalen, visar tydligt att företagsforskarskolor vid högskolorna runt om i landet ger starka avtryck i företagen och branschens kompetensförsörjning. Statens satsningar på avancerad kompetensutveckling måste öka avsevärt, annars tappar Sverige än mer i konkurrenskraft, vilket hämmar tillväxten och därmed försvagas förutsättningarna för välfärden. Kvalificerad utbildning måste finnas att tillgå även för högutbildade i industrin.

Rapporten "Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning" från maj 2014 analyserar effekterna för de företag som haft industridoktorander i tre företagsforskarskolor: Mekanisk massateknologi, Mittuniversitetet; CAPE, Virtuell produktionsutveckling, Högskolan Väst samt RAP, Intelligenta system för robotik, automation och processtyrning, Örebro universitet.

Utvecklingseffekter
Utöver forskarutbildade medarbetare gav forskarskolorna oförutsedda utvecklingseffekter för medverkande företag. Exempelvis har doktoranden från ESAB, som ingick i företagsforskarskolan RAP, inom sitt projekt utvecklat en ny robot för friktionssvetsning, vilken sammanfogar mycket tunna metaller utan tillsatstråd. Tack vare denna kompetens har ESAB fått ett kontrakt med NASA för att bygga bränsletankarna till nya rymdraketen.

Ytterligare ett exempel är Volvo Aero-doktoranden i CAPE som utvecklade en ny typ av värmeisolerande keramiska beläggningar till flygmotorer och elproducerande gasturbiner. Resultaten var mycket framgångsrika, beläggningar med lägre värmeledning och dubbelt så lång livslängd utvecklades. Beläggningarna har rönt stort internationellt intresse och planeras att införas i produktion både hos GKN (före detta Volvo Aero) och hos Siemens Turbomachinery i Finspång. Tack vare det framgångsrika samarbetet mellan forskare och näringsliv har ytterligare en forskarskola startats inom produktionsteknik vid Högskolan Väst.

Vad vi här vill peka på är att forskning även behöver komma nära utvecklingsmiljöerna i produktionen. I forskningsdebatten är det lätt att glömma bort den avgörande forskning som görs i samarbete mellan akademi och näringsliv runt om i landet, bortom de medialt uppmärksammade miljardsatsningarna i prestigeprojekt. KK-stiftelsen har tagit fasta på det faktum att en stor del av exportindustrins konkurrenskraft utvecklas vid företagens produktionsanläggningar utanför huvudkontoren. Det är här produkt- och produktionsrelaterade problem måste lösas, här utvecklas innovationer, här tas strategiska initiativ och här inleds och vidmakthålls samarbeten - processer vilka i högsta grad bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft.

Lönsamhet kräver utveckling
Sverige vill fortsätta att ha en framgångsrik och lönsam exportindustri. Då krävs ständig utveckling av teknik, avancerade tjänster och produktionsprocesser. Det i sin tur kräver forskning och avancerad kunskapsutveckling där högskolor och industrin interagerar på ett kreativt sätt. KK-stiftelsen är idag Sveriges största finansiär av företagsforskarskolor för anställda i näringslivet, där företag och lärosäte bedriver forskning tillsammans. Företagsforskarskolorna skapar kunskap och erbjuder unika forskningsmiljöer kopplade direkt till industrin för de deltagande högskolorna.

Denna form av samarbete borde vara en modell även för de statliga finansiärerna. Det möjliggör för lärosätena att utveckla kompletta, profilerade forskningsmiljöer vilka även kan erbjuda utbildning som relevant kompetensutveckling för företagen.

Varför välja mellan forskning som ger Nobelpris och forskning som stärker Sveriges konkurrenskraft som industrination? Det behövs resultat redan idag och på lång sikt. Nu satsas allmänhetens medel nästan ensidigt på så kallad Nobelprisforskning. Vi behöver både och, genom forskning för olika behov i samhället.