Simulering och spel hjälper brandmän att träna farliga övningar

Forskare vid Högskolan Väst har undersökt hur användning av ny teknik kan förbättra undervisning och lärande hos blåljusorganisationer. Simulering och Serious Games öppnar nya möjligheter att öva, träna och lära sig med hjälp av användning av spelliknande miljöer.

Gamification, eller användning av Serious Games (SSG), innebär att man använder sig av spelelement med inspiration från datorspel inom verksamheter som traditionellt inte hör samman med spelande - exempelvis handel, IT, transport eller utbildning. Det är ett sätt att utnyttja det enkla och roliga från spel i arbetskontext och därmed öka användarens engagemang. I dessa simulerade miljöer använder man grafiska representationer av personer och objekt som man interagerar med. På så sätt kan komplexa eller farliga miljöer byggas upp och övning och träning genomföras i trygga förhållanden. Utmaningar och överraskningar kan lånas från spelvärlden. På så sätt kan också effektivare övningar möjliggöras.

- Att träna olyckshantering för en stor brand i en stadsmiljö är inte möjligt i verkligheten, dock går det bra i en simulerad miljö. Den simulerade miljön kan användas om och om igen och träningen spelas in för att efteråt analyseras med experter, berättar Ilona Heldal, ny gästprofessor i informatik vid Högskolan Väst.

Ilona Heldal fortsätter:

- Om man har en simulerad miljö för brandövning i staden kan man också med enkla medel, exempelvis med simulering av en lastbil med farlig gods, läggas in och träningen blir annorlunda. På så sätt kan i simulerade miljöer brandmän öva “vanliga” nödvändiga aktiviteter men med hjälp av utmaningar kan de också träna överraskningsmoment.

Sverige en bit efter
Studien sammanställer en nulägesbild av användande av simulering och Serious Games för utbildning, träning och övning inom räddningstjänst och liknande verksamhet. Resultatet redogör för hur deltagande organisationer som effektivt integrerar SSG i sina utbildningar upplever fördelar och vad organisationer som inte använder sådana tekniker har för motivation för att avstå. Studien visar potentialen för användning samtidigt som den indikerar att nya metoder och nya rutiner behöver introduceras för att full nytta med SSG skall uppnås. Studien är genomförd på uppdrag av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I studien har fenomenet studerats och jämförts med andra länder såsom Estland, Holland och England, som samtliga ligger en bit före Sverige, i första hand för träning för blåljusorganisationer.

- Vi har funnit de absolut bästa träningsmiljöerna för just blåljusorganisationer i Estland, på Estonian Academy of Security Sciences, och där använder man spelelement för att de ska göra nytta i inlärningsupplevelsen och skapa lustfylldhet i lärandet samtidigt som de möjliggör processträning och samverkansträning, berättar Ilona Heldal.

Att Sverige inte riktigt kommit igång har flera orsaker, enlig Ilona Heldal. Det ställs förstås stora krav på utformningen av datormiljöer för att åstadkomma en tillgänglig och användarvänlig miljö med grafiska representationer som stödjer undervisningen fullt ut. Det är dyrt. Inköp av tekniker räcker inte, man också behöver resurser för att sätta igång användningen. Detta innebär integrering av de nya teknikerna i specifika övningar, undervisning och även läromiljö. Träning kan inte heller genomföras samtidigt i hela glesbefolkade Sverige med många deltidsbrandmän som inte utövar yrket hela tiden. Flera av fördelarna av de nya teknikerna kan dock knytas an just till detta, menar Ilona Heldal:

- Simuleringsteknik kan underlätta träning på distans, öka tillgänglighet och mängd träningstillfälle på ett resurseffektivt sätt. Att öva i miljöer som är realistiska kan underlätta hantering av farliga material och också träning under farliga förhållanden, berättar hon. Det är mycket samorganisering och processtänkande som behövs för effektiv räddning efter till exempel en flygkrasch i fjällen. 

Kontakt: Ilona Heldal, ilona.heldal@hv.se