Gå direkt till innehåll
Panelen, från vänster: Carl Heath, RISE Research Institutes of Sweden, Lars Svensson, Professor i informatik, Högskolan Väst, Thomas Winman, Fil. Dr. i pedagogik, Högskolan Väst, Said Abdu, Riksdagsledamot, Liberalerna, Eva Nordmark, Ordförande, TCO
Panelen, från vänster: Carl Heath, RISE Research Institutes of Sweden, Lars Svensson, Professor i informatik, Högskolan Väst, Thomas Winman, Fil. Dr. i pedagogik, Högskolan Väst, Said Abdu, Riksdagsledamot, Liberalerna, Eva Nordmark, Ordförande, TCO

Nyhet -

Utmaningarna kring vår tids digitalisering

Den 4 juli hölls Högskolan Västs seminarium i Almedalen kring utmaningarna med vår tids digitalisering. Kraven på nya och utvecklade kunskaper höjs hela tiden. Att det finns kompetenta medarbetare att rekrytera och att medarbetare ges möjlighet till kompetensutveckling är avgörande för om industrin ska kunna fortsätta vara en motor för svensk välfärd.

Moderator Maria Derner, kommunikationschef på Högskolan Väst höll ett samtal kring det livslånga lärande med en inbjuden panel.
– Digitalisering är ett av mest använda orden här i Almedalen, och något vi måste bemöta. Vad ställs det för krav kring lärande och kompetens kring digitaliseringen? Vilka förutsättningar finns framöver? Vad är relevant kunskap i framtiden? Hur undviker vi att skapa splittring i samhället?

Forskarna om hur vi alltmer digitaliseras - i hemmet, på arbetsplatsen
Tomas Winman, forskare på Högskolan Väst berättade att Sveriges IT-politiska mål är att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter:
– Jag vill påstå att Sverige är och har varit framgångsrika i detta. Digitaliseringstakten kommer att öka. Väldigt mycket har förändrats under väldigt kort tid. Vi tar för givet att vi har smartphones som organiserar våra liv, vi ”samtals-googlar”, vi väljer ut och tittar på program och sändningar när vi vill.

– Allt detta gäller även arbetslivet. För att ta ett exempel: På Volvo i Göteborg hade man år 1984 12 000 anställda i produktionen och 1500 anställda kring forskning och produktionsutveckling. År 2015 var förhållande helt annorlunda; man hade nu 4800 anställda i produktion, och 8700 anställda inom utvecklingssidan, och med ökad produktivitet. Det är lika många människor anställda, men de har helt andra arbetsuppgifter. Nya krav ställs på nya arbetsuppgifter. Man är inte färdigt efter en grundutbildning, det gäller att tänka i ett livslångt lärande. Hur organiserar vi detta? Forskning, utbildning och arbete går hand i hand.

Lars Svensson, professor i informatik, Högskolan Väst:
– För oss forskare har fenomenet digitalisering blivit mer svårfångat; vi har så många olika plattformar idag att forska kring. Och vi har också svårt att få ut data från olika plattformar som t ex Facebook. Stora utmaningar, men väldigt spännande.

Tomas Winman fyller på:
– Mycket av det livslånga lärande sker genom arbete, och här är det viktigt att vi inom akademin är proaktiva och inte reaktiva. Att vi hittar former där alla människor är inkluderade, så att vi inte få en splittring i samhället.

Vad tycker TCO och andra aktörer om digitalieringen?
Utöver högskolans forskare fanns fler andra aktörer med i panelen:

Eva Nordmark, Ordförande, TCO:
– Den bilden som Tomas och Lars beskriver stämmer för oss inom TCO, kring hur arbetsmarknaden förändras. Vi ser en dynamisk arbetsmarknad, där 450 000 jobb försvinner årligen, och där något fler jobb tillkommer varje år. Jobben förändras i en jättehög hastighet. Sverige ligger i framkant när det gäller digitalisering, men vår stora utmaning är att hitta rätt förutsättningar för våra arbetstagare; hur ska t ex polisen via nätet bekämpa kriminalitet inom deras förändrade arbetssituation, hur ska våra sjuksköterskor arbeta med den nya tekniken, hur jobbar skådespelare med de nya digitala scenerna osv.

Carl Heath är Senior Researcher, Head of ICT Learning, på RISE Research Institutes of Sweden:
– Utmaningen är likvärdighetsfrågan och tillgång till lärande. Vi måste gå från det traditionella tidigare sättet, där man utbildade sig, sen jobbade och sen gick i pension. Lärandet måste fortgå genom hela livet. Viktigt att man ställer sig denna fråga kring hur kompetensförsörjning ska göras. Vad är de specifika behoven för en specifik målgrupp? Utbildningar behöver anpassas.

Eva Nordmark håller med: Vi behöver fylla på med kunskap kontinuerligt. Vi tycker att regeringen ska ge högskolorna ett tydligt omställningsuppdrag, att lärosätena anpassar sina utbildningar för att möta upp de nya arbetsrollernas behov. T ex korta kurser, kompetensutveckling, distanskurser osv. Arbetsgivarna behöver ha en strategi för hur man ska kompetensutveckla personalen.

Said Abdu är riksdagsledamot för Liberalerna:
– Hur ska vi bygga lärandet är en relevant fråga. Det finns en positivism för vad som komma skall kring digitalisering, och att vi demokratiserar kunskapen. Men det finns en risk att människor halkar efter.

Carl Heath tog upp ett konkret exempel som han menar är djupt problematiskt:
– Regeringen har sagt att år 2018 ska det ske lärande i programmeringskunskap i grundskolan. Idag är det i praktiken ingen lärare som kan detta i Sverige. Vi har alltså ett år på oss på att utbilda fler och stora yrkeskategorier. Det är tusentals lärare i landet som behöver ny kompetens. Här borde universiteten stå på tå.

Med i publiken fanns Mats Ericson, Ordförande, Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, som poängterade vikten av att förena arbetsliv med studier genom integrerat lärande:
– Högskolan Väst har jobbat med arbetsintegrerat lärande de senaste 25-30 åren och legat i framkant här. Tyvärr är det inte många andra lärosäten som har hängt på.

Se hela seminariet här (video)

Läs mer om Högskolan Väst i Almedalen 2017

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Även publiken passade på att ställa frågor till panelen. Panelen från vänster: Ulf Dalnäs, Sabine Pettersson, Mats Ericson, Henrik Malmrot, Fredrik Sjögren, Fredrik Sunnemark.

    Livlig debatt om akademisk frihet och populism i Almedalen

    Den 2 juli var det dags för Högskolan Västs första seminarium i Almedalen med följande utgångspunkt: Akademisk frihet är att fritt forska och publicera objektiva resultat. En viktig kraft mot dagens framväxande populism och främlingsfientlighet. Men om populismen vinner nationellt inflytande – hur självständigt kan lärosätena då agera?

  • Panel från vänster: Dick Eriksson, Näringslivschef, Trollhättans Stad, Martin Hellström, Rektor, Högskolan Väst, Martin Wänblom, Vd, Innovatum AB, Trollhättan,  Mattias Bergman, Vd, NEVS, Trollhättan, Monika Kväl, Tillväxtverket, Katrien Vanhaverbeke

    Nyckelaktörer gav erfarenheter kring Trollhättans lyckade omställning

    Trollhättan är idag en av de mindre städer i landet som bäst klarat urbaniseringsutmaningen sedan Saab Automobiles konkurs 2011. Vid Högskolan Västs andra seminarium kring Trollhättans revansch fanns flera nyckelaktörer på plats och de gav sina erfarenheter och insikter.

  • Josephine Kollén arbetar med att hjälpa barn och ungdomar genom Tjejjouren.

    Hur ska vårt samhälle bättre hjälpa utsatta barn och ungdomar?

    Barn och ungdomar som upplever psykisk ohälsa, mobbing, våld behöver hjälp på olika sätt. Och de vill själva enkelt kunna hitta den hjälpen. Vårt samhälle behöver bli bättre organiserat för att förbättra för barn och ungdomars behov. Detta viktiga ämne diskuterades vid Högskolans Västs fjärde seminarium under Almedalen.