Nyhet -
”Vi börjar tänka som maskiner när vi förlitar oss på teknologin”
Digitaliseringen tar allt större plats i våra arbetsliv och vi förlitar oss mer och mer på maskiner och artificiell intelligens.
– Samtidigt riskerar människan att tappa sin unika förmåga att urskilja nyanser och göra kvalificerade bedömningar. Vårt professionella omdöme kan urholkas på lång sikt, säger Anders Sandblad, världens förste doktor i Arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst.
– Digitalisering och artificiell intelligens är i fokus just nu. Debatten handlar mest om vad tekniken kan användas till och om risken att robotar kan få mänskliga förmågor och egenskaper.
– Min forskning visar att det är större risk att människor gradvis börjar tänka som maskiner när vi uppfattar och betraktar verkligheten utifrån teknikens logik och termer, säger Anders Sandblad.
Anders färska avhandling belyser den yrkesrelaterade kunskap som riskerar att gå förlorad i vårt alltmer digitaliserade arbetsliv och samhälle. Och om vikten av att förstå och hantera konsekvenserna.
– Jag är inte kritisk mot tekniken i sig, utan mot övertron på att den ska kunna lösa uppgifter där människan faktiskt är oslagbar. Människan har dimensioner och förmågor som inte går att överföra på maskiner. Robotar kan till exempel inte bedöma mänskliga behov, uppfatta nyanser och göra kvalificerade bedömningar i komplexa situationer och skeenden.
Unika förmågor förloras
Han förklarar att människors yrkeskunnande och unika förmågor kan förloras över tid när vi anpassar vårt sätt att tänka och uppfatta verkligheten utifrån maskinernas logik. Vi tappar exempelvis den praktiska och erfarenhetsbaserade kunskap som används i enskilda situationer – i mötet med det unika och oväntade, och i situationer som är så komplexa att de blir omöjliga att kontrollera fullt ut.
– En processbeskrivning på papper säger exempelvis inte allt, utan kräver erfarenhet för att användas riktigt. Detta brukar kallas tyst kunskap – kunskap som inte kan uttryckas exakt eller fullständigt som definitioner, modeller och mätetal. Det handlar om kunskap som utvecklas när människor delar och reflekterar över egna och andras erfarenheter. Det handlar också om kunskap som bara kan komma till uttryck när människor befinner sig på samma fysiska plats.
Kvaliteten på arbetet urholkas
Så vad händer när människors yrkeskunnande sakta försvinner?
– När allt fler arbetsuppgifter läggs över på tekniken tenderar vi att rikta vårt ansvar mot tekniken och processerna vi använder, istället för mot arbetsuppgiften och dess resultat. Konsekvensen blir att vi gradvis förlorar viktiga delar av det mänskliga yrkeskunnandet – vår unika förmåga att urskilja nyanser och göra kvalificerade bedömningar. Dessutom urholkas kvaliteten på arbetet.
Anders forskningsresultat bygger bland annat på ett urval av banbrytande fallstudier om yrkeskunnande och datoranvändning från 1970- och 1980-talet där Bo Göranzon och Ingela Josefson var tongivande. Båda är idag knutna till Högskolan Väst som seniorprofessorer. Dessutom inkluderar hans forskning ett par färska fleråriga fallstudier med nyutbildade ingenjörer och andra yrkesmänniskor med mångårig praktisk erfarenhet från olika branscher.
Han har genomfört sina forskningsstudier som industridoktorand, det vill säga att han forskat parallellt med sitt ordinarie arbete som systemutvecklare och utbildare på Combitech i Växjö.
Bildning ger humanistiskt perspektiv
Anders ser bildning som ett verktyg för att värna människors unika kunskap och förmågor i arbetslivet. Med bildning avser han kunskap och insikter om människan, livet och teknikanvändning.
– När jag utbildade mig till ingenjör för 25 år sedan var mitt stora teknikintresse en stark drivkraft. Idag inser jag att teknikutbildningar också behöver inkludera humanistiska inslag av bildning som belyser de mänskliga aspekterna på teknikanvändning.
– Genom att väva in skönlitteratur, konst och andra kulturinslag som berör människans förhållande till tekniken kan studenterna få humanistiska perspektiv på teknikutveckling. Klassiska verk av exempelvis Ibsen, Strindberg och Shakespeare ger viktiga insikter om livet, människan och teknikens användning.
Anders hoppas att hans forskning kan bidra till att uppmärksamma och förebygga riskerna som teknikutvecklingen för med sig.
– Människans yrkeskunnande behöver tas tillvara. Annars finns en påtaglig risk att den digitaliseringsvåg vi befinner oss i kommer att få bakslag om några år, säger Anders.
Anders forskning knyter samman forskningsområdena arbetsintegrerat lärande respektive yrkeskunnande och teknologi.
Läs Anders Sandblads avhandling ”Yrkeskunnande. Maskiner. Människor.”
Kontakt: Anders Sandblad, Combitech
E-post: anders.sandblad@combitech.com Tel. 0709-89 16 07
