Svenska lärosäten spelar en viktig roll i Europas stora samhällsutmaningar

Högskolan Väst samlade under Almedalsveckan en panel för att diskutera högskolornas och universitetens roll och ansvar i demokratifrågor. Deltagarna betonade hur viktigt samarbetet är - på lärosätena men även nationellt och internationellt. De stora orden i Bolognaöverenskommelsen behöver brytas ned i konkret arbete. Lärosätena spelar en viktig roll i Europas stora framtidsutmaningar.

Paneldiskussionen är en del av Högskolan Västs strategiska satsning på demokratifrågor, en diskussion som uppmärksammats internationellt men hittills varit nästan osynlig i Sverige. Moderator Fredrik Sunnemark, docent i idéhistoria vid Högskolan Väst, knöt an till skrivningarna i Bolognaöverenskommelsen, som tydligt pekar på de högre utbildningarnas ansvar för demokratiarbetet i samhället.

– Studenterna som efter sin utbildning går ut genom våra dörrar ska ha fått förutsättningar att utveckla sin förmåga att agera som aktiva, engagerade samhällsmedborgare, sa Fredrik Sunnemark innan han vände sig till panelen.

Högskolor och universitet har olika typer av ansvar
Johan Alvfors från SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, påpekade att högskolor och universitet har olika typer av ansvar men egentligen bara två uppgifter, utbildning och forskning. Därför måste samhällsansvaret lösas inom ramen för utbildning och forskning, det vill säga värderingsfrågorna behöver integreras i t ex examensmålen. Han menade att det är viktigt att skapa en utbildningsmiljö som bekräftar studenterna och bjuder in dem till att påverka sin studiesituation.

Michel Wlodarczyk, f d generalsekreterare vid Folkuniversitetet, sa att de högre utbildningarna har blivit alltför fokuserade på att bara göra det som är “nyttigt”. En stor del av det demokratiska arbetet sker istället i studentföreningarna. Kerstin Norén, rektor vid Högskolan Väst, höll med och menade att demokratifrågorna måste integreras i lärosätenas ordinarie verksamhet.

– Sverige har ett kapital, en lång bildningstradition som vi kan bygga vidare på, menade Mats Essemyr, utredare vid TCO. Samtidigt som han tryckte på hur viktigt det kritiska tänkandet är för studenternas utbildning i demokratifrågor.

Tydlig uppgift till lärosätena
När panelen kom in på de växande problemen i Europa gav Michel Wlodarczyk en tydlig uppgift till lärosätena.

– På europeisk nivå är det uppenbart att vi alla delar ett antal problematiska frågor. Det är integrationen, det är växande klyftor mellan rika och fattiga och det är ett växande utanförskap, inte minst i kunskap. Om politikerna ska kunna ta itu med dessa problem måste de få underlag. Där har lärosätena en uppgift, att forska på dessa frågor och tillsammans över gränserna ge en fördjupad analys av globaliseringen och hur den bör hanteras.

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet manade också lärare och forskare att ta steget fram:

– Lärare och forskare sitter på många av dagens sanningar och därför måste vi våga ta på oss expertrollen i samtalet kring demokratifrågor.

Panelen avrundade diskussionen genom att åter igen betona hur viktigt det gemensamma ansvaret för demokratifrågorna är och att lärosätena måste våga ta plats i debatten.

Fakta - Högskolan Väst och demokratifrågor
Högskolan Väst har som första svenska lärosäte anslutit sig till de två största nätverken som arbetar för att skapa förståelse för akademins samhällsuppgifter: Association of American Colleges and Universities (AACU) och American Association of State Colleges and Universities (AQASCU).

Högskolan Väst ingår också tillsammans med flera andra svenska lärosäten i nätverket Scholars at Risk (SAR) som globalt arbetar för att försvara den akademiska friheten och mänskliga rättigheter för forskare.

Text och foto: Helena Larsson