Den här terminen startade en ny yrkeshögskoleutbildning till elkrafttekniker på Högskolan Väst. Det är första gången högskolan bedriver så kallad YH-utbildning. Och studenterna är hett eftertraktade på arbetsmarknaden - jobb väntas direkt.
För att klara näringslivets stora klimatomställning och elektrifieringen av samhället behöver ingenjörer i flera branscher bygga ny kompetens. Högskolan Väst och Uppsala universitet utvecklar nu ett 20-tal kurser i nära samverkan med industrin. De första kurserna startar i januari 2024.
När Fredriksons Verkstads AB fick ett nytt uppdrag innebar det flera svetstekniska utmaningar. – Ett gott samarbete med Högskolan Väst och leverantörer ledde till att vi kunde satsa på rätt svetsteknik och vågade investera i ny utrustning och ny fabrik, säger Linus Elf, Production technical manager på Fredriksons.
Högskolan Väst beviljas 30 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att utveckla kurser designade för industrins kompetensbehov inom elektroteknik och produktionsteknik. Kurserna ska ge yrkesverksamma ingenjörer möjlighet att bygga ny kunskap för att möta industrins klimatomställning.
Positiva besked från Yrkeshögskolemyndigheten häromdagen – två av tre ansökningar från Högskolan Väst är beviljade. - Det känns jättebra att vi kan vara med och erbjuda utbildningar där det finns ett stort behov av kompetens, säger Andreas Sülau, koordinator för uppdragsverksamhet på Högskolan Väst.
Ny forskning på dieselmotorer för fordon visar intressanta resultat. Med termiskt sprutade ytskikt på kolvarna blir motorn effektivare och bränsleförbrukningen minskar med 0,7 procent. – Även så små skillnader kan vara värdefulla för att minska dieselfordonens klimatpåverkan, säger Wellington Uczak de Goes, ny doktor i produktionsteknik vid Högskolan Väst.
I ett nytt EU-finansierat projekt ska Högskolan Västs forskare undersöka om additiv tillverkning av solcellsmottagare kan vara nyckeln till effektivare solenergianläggningar. – Ett spännande projekt där vår kompetens inom svetsbaserad additiv tillverkning och högtemperaturmaterial förhoppningsvis kan göra nytta i omställningen till förnybar energi, säger Joel Andersson, professor i materialvetens
Sneha Goels forskning visar att det är möjligt att additivt tillverka komponenter i superlegeringen 718 som uppfyller flyg- och energiindustrins hårda kvalitetskrav. Med rätt efterbehandlingsprocess kan komponenter med komplex design tillverkas på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt än vad som tidigare varit möjligt.
Fordonsindustrin står inför ett systemskifte med utveckling av eldrivna bilar, lastbilar, bussar och andra fordon. Därför erbjuder nu Högskolan Väst den nya utbildningen Elektroingenjör Fordon.
Tolv nyfikna gymnaiseelever är på plats på Högskolan Väst. De går andra året på teknikprogrammet på Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan och är på campus för att göra laborationer inom elkraft. Allt för att de ska få nosa på ämnet elkraft och förstå hur det skulle kunna vara att jobba med.
Man kan tro att sprickor i en flygmotors ytbeläggning vore negativt. Men det är tvärtom. Sprickor och porer i rätt storlek och omfattning ger ett bättre ytskikt. Forskare vid Högskolan Väst har genom datorsimulering sett att större porer, sammanbundna med sprickor ger ett ytskikt som är mer effktivt än de som används industriellt idag. Intresset från industrin är stort.
