Ett helt nytt användningsområde för termisk sprutning ska nu testas. Professor Nicolaie Markocsan vid Högskolan Väst undersöker om det går att skapa fotokatalytiska ytor som dödar virus och bakterier genom att spruta på skikt av titanoxid. Det kan i så fall göra stor nytta på ytor som förorenas i offentliga miljöer.
Hon gick sin grundutbildning i systemutveckling på dåvarande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Drygt 25 år senare kan hon nu titulera sig professor i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande på samma högskola, numera Högskolan Väst. Ulrika Lundh Snis bedriver forskning med hög samhällsrelevans med mottot ”kunskap i samverkan”.
Coronakrisen har slagit hårt mot svenska företag. Att ha förmågan att ställa om kan vara avgörande för att hantera de negativa effekterna. En del av omställningsförmågan består i att utnyttja möjligheter till kompetensutveckling och förbereda för förändringar. Genom ny finansiering kan Högskolan Väst göra det möjligt för fler företag att ta del av korta kurser riktade till tillverkningsindustrin.
Tahira Razas forskning öppnar helt nya möjligheter att tillverka flyg- och rymdmotorer mer klimatsmart. Hon är en av få i världen som studerat svetsbarheten i komponenter som producerats genom additiv tillverkning med pulverbädd. Det är en viktig pusselbit för att industrin ska kunna bygga lättare flygmotorer och rymdapplikationer snabbare och mer resurseffektivt.
Högskolan Västs doktorand Ana Magalhães har visat att det som tidigare ansetts vara omöjligt faktiskt fungerar; nämligen att robotsvetsa komplexa komponenter i aluminium med hjälp av friktionsomrörningssvetsning (FSW).
3D-grafik för videospel, krocktester och satellitkollisioner. Det har varit inspirationskällor när Ashwin Devotta forskat om nya arbetssätt för produktutveckling av skärverktyg. Efter några år som industridoktorand på Sandvik Coromant presenterade han nyligen sin avhandling på Högskolan Väst.
Årets anslag på 80 miljoner kronor från KK-stiftelsen till Högskolan Väst används till tolv nya forskningsprojekt som bidrar till att höja svensk industris konkurrenskraft. Det största projektet, PODFAM, handlar om metallbaserad additiv tillverkning.
Fordonsindustrin står inför ett systemskifte med utveckling av eldrivna bilar, lastbilar, bussar och andra fordon. Därför erbjuder nu Högskolan Väst den nya utbildningen Elektroingenjör Fordon.
Ny forskning gör att additiv tillverkning kan användas för fler material och nya applikationer. Högskolan Väst spetsforskar tillsammans med bland andra Alfa Laval och GKN Aerospace.
Imorgon sänder Högskolan Väst för första gången en disputation online. Doktoranden Ana Magalhães blir först med att försvara sin avhandling i direktsändning. - Opponenten bor i Tyskland och assisterande handledaren i England, så med den här lösningen behöver vi inte ställa in, säger Anna-Karin Christiansson, disputationsordförande.
Högskolan Västs forskningsmiljö Primus fick i veckan ett rekordstort anslag för nästa års forskning inom produktionsteknik och lärande. Anslaget från finansiären KK-stiftelsen gör det möjligt att genomföra tolv nya forskningsprojekt som bidrar till att höja svensk industris konkurrenskraft. Det största projektet handlar om metallbaserad additiv tillverkning.
Igår kom beskedet att KK-stiftelsen beviljar nära 21 miljoner kronor till forskarskolan Smart Industry Sweden, där Högskolan Väst är ett av fem medverkande lärosäten. – Högskolan Väst har en lång tradition av att arbeta med forskarskolor. Med Smart Industri får vi en naturlig fortsättning av vår samverkan med industrin, säger Lennart Malmsköld, programchef Primus vid Högskolan Väst.
Tidigare idag delades årets GKN-stipendie ut. Lycklig mottagare var Tahira Raza, doktorand i produktionsteknik vid Högskolan Väst och forskare inom additiva tillverkningsprocesser. Något som används för att producera flyg- och raketmotorkomponenter.
Två-tre minuter. Så kort livslängd har skärverktyg vid tillverkning av vissa flygmotordelar. Men med ny verktygsdesign och effektivare kylning kan livslängden generellt sett öka med 30 procent. Det innebär minskat svinn, mindre miljöpåverkan och på sikt kanske även billigare flygresor. Doktoranden Nageswaran Tamil Alagan presenterade intressanta forskningsresultat på Högskolan Väst i fredags.
Hur programmerar man en robot på ett smart sätt? Det är en av flera labbövningar som 55 nya distansstudenter inom robotik och automation testar när de träffas för första gången på Högskolan Väst. Astrid Bodin är en av dem som valt att läsa masterutbildning på distans.
Flexibla robotar in action, demonstration av smarta automationslösningar, nya kontakter och kanske också en del nya affärsrelationer. För många av besökarna på Automationsdagen var eftermiddagens utställning på Produktionstekniskt centrum en av höjdpunkterna.
Fler än någonsin kom till årets Automationsdag på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan. 250 besökare från teknikföretag, industri, forskare och studenter var på plats för att se och höra om nya smarta automationslösningar. Förutom intressanta föreläsningar visade ett 20-tal utställare allt från kollaborativa robotar, digitala lösningar, affärsmodeller och möjligheter till kompetensutveckling
– För oss är det en rekordstor utdelning för ett enskilt Vinnovaprogram. Det stärker och breddar vår forskning inom additiv tillverkning och svetsning – och med material vi inte forskat om tidigare, kommenterar Lennart Malmsköld, forskningsmiljön Primus programchef, Högskolan Väst.
Alexandre Minvielle från Frankrike har just gjort färdigt en projektkurs inom automation vid Högskolan Väst. I tisdags gjorde han en presentation för företaget Tyri i hur de bäst kan automatisera sin montering av belysning till arbetsfordon.
När industriföretag steg för steg digitaliserar sin produktion krävs det nya strategier och nya och förändrade kompetenser. I projektet Industriell digitalisering och organisering (INDIGO) undersöker forskaren Monika Hattinger hur en alltmer digitaliserad och uppkopplad industri implementerar tekniken och hur det påverkar personalens arbete.
