Additiv tillverkning har många fördelar jämfört med konventionella metoder. Men hur framstående är den vid produktion av högpresterande komponenter som kontinuerligt utsätts för förändrade belastningar, till exempel i flygmotorer? Det är en av frågorna som forskaren Arun Ramanathan Balachandramurthi sökt svar på i sin forskning vid Högskolan Väst.
Inom flygmotorindustrin finns ett stort intresse för nya alternativa tillverkningstekniker. En stark drivkraft är att kunna producera komponenter i superlegeringen 718 så effektivt som möjligt. Industridoktoranden Jonas Holmbergs forskning visar hur traditionella bearbetningstekniker kan effektiviseras och hur nya alternativa metoder kan öka produktiviteten ytterligare.
Nu har årets GKN-stipendiat utsetts och mottagaren är Arun Ramanathan Balachandramurthi. Arun är nybliven doktor i pulverbäddsteknologi vid Högskolan Väst, en teknologi som möjliggör det att tillverka komplexa komponenter som är svåra att tillverka vid konventionella tillverkningsprocesser.
Sneha Goels forskning visar att det är möjligt att additivt tillverka komponenter i superlegeringen 718 som uppfyller flyg- och energiindustrins hårda kvalitetskrav. Med rätt efterbehandlingsprocess kan komponenter med komplex design tillverkas på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt än vad som tidigare varit möjligt.
Högskolan Västs forskningspartner, Brogren Industries, tog idag emot Primuspriset 2020 under den livesända Primusdagen. Det var första gången Primuspriset delades ut och det var samtidigt premiär för forskningskonferensen Primusdagen. – Brogren Industries är ett SME-företag som imponerar med sitt breda engagemang i flera av Primus forskningsprojekt, säger Lennart Malmsköld, programchef Primus.
Nästa vecka arrangerar Högskolan Väst tre online-konferenser där aktuell och samhällsrelevant spetsforskning presenteras och diskuteras. I fokus är två av högskolans främsta forskningsområden – produktionsteknik och arbetsintegrerat lärande. Den digitala formen skapar möjlighet att sprida kunskap till fler.
Hur kan restprodukter från stålindustrin ersätta sällsynta jordartsmetaller i elmotorer? Det undersöker forskare på Högskolan Väst och bygger bland annat fullskaliga motorer i samarbete med Volvo Cars.
Den snabba teknikomställningen ställer helt nya kompetenskrav på industrins medarbetare. Högskolan Väst möter utmaningen med ett tiotal spetsutbildningar inom produktionsteknik för både erfarna och blivande ingenjörer.
Flyg- och verkstadsindustrin vill ta klivet in i en mer hållbar framtid. Därför satsar Västra Götalandsregionen nu 21 miljoner på projektet Springboard som ska ge regionens tillverkningsföretag förutsättningar att ställa om. Satsningen sker inom ramarna för test- och demomiljön Produktionsteknisk centrum (PTC) på Innovatumområdet i Trollhättan där Högskolan Väst är en aktiv part.
Behovet av ingenjörer med elfordonskompetens är akut. Högskolan Väst möter industrins efterfrågan med två nya utbildningar som tagits fram i samverkan med fordonstillverkare och andra aktörer i Västsverige.
Sandvik är en högteknologisk global industrikoncern med unik kompetens inom materialteknik. Sedan några år tillbaka satsar företaget stort på additiv tillverkning och metallpulver. De driver även forskning inom detta framtidsområde tillsammans med ett flertal lärosäten runt om i världen, bland andra Högskolan Väst.
Nu lanserar Högskolan Väst, Linnéuniversitetet, Mälardalens högskola och Örebro universitet en webbplats för gemensam marknadsföring av högskolekurser speciellt anpassade för yrkesverksamma inom industrin. Även intresse- och branschorganisationerna Swedsoft och Teknikföretagen deltar i projektet.
Nu finns fler industriinriktade kurser och program på Högskolan Väst för den som behöver bygga på sin kompetens redan i höst. De är anpassade för att kunna kombineras med arbete. Med start i slutet av augusti erbjuds en längre utbildning i robotik på avancerad nivå på distans men det finns även kortare kurser i industrins digitalisering och additiv tillverkning.
Tekniskt basår är en utbildning vid Högskolan Väst för de som saknar särskild behörighet till ingenjörsstudier. Det är en av de utbildningar Högskolan Väst utökar antalet platser på nu till höstens terminsstart och det finns fortfarande möjlighet att söka.
För GKN Aerospace i Trollhättan är långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete avgörande för att vinna nya affärer. De satsar stort på forskningssamverkan med Högskolan Väst och flera andra lärosäten. För närvarande arbetar ett 60-tal doktorander i företagets olika projekt inom Sverige.
Efter ingenjörsstudierna startade en spännande och framgångsrik karriärsresa för alumnen Mika Tienhaara. Han började i bilindustrin, gick över till oljeindustrin och har däremellan drivit ett antal utvecklingsprojekt och startups. Nu är han tillbaka i oljebranschen på ett nybildat finskt företag.
På bara tre år har Högskolan Västs forskarteam byggt upp världsledande kunskap inom additiv tillverkning med pulverbädd för legeringen 718. – Det är en strategisk satsning som är högintressant för flyg- och rymdindustrin och för tillverkningsindustrin inom många andra branscher, säger Joel Andersson, forskare på Högskolan Väst.
Coronaviruset har förändrat läget på arbetsmarknaden. Därför satsar regeringen resurser på att utöka möjligheterna till högre utbildning inom vissa bristyrkesutbildningar och kortare kurser för yrkesverksamma. För Högskolan Västs del går pengarna framför allt till att bygga ut med fler platser och kurser på teknikområdet.
Ett helt nytt användningsområde för termisk sprutning ska nu testas. Professor Nicolaie Markocsan vid Högskolan Väst undersöker om det går att skapa fotokatalytiska ytor som dödar virus och bakterier genom att spruta på skikt av titanoxid. Det kan i så fall göra stor nytta på ytor som förorenas i offentliga miljöer.
Hon gick sin grundutbildning i systemutveckling på dåvarande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Drygt 25 år senare kan hon nu titulera sig professor i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande på samma högskola, numera Högskolan Väst. Ulrika Lundh Snis bedriver forskning med hög samhällsrelevans med mottot ”kunskap i samverkan”.
