Forskningsprojektet SESMA har undersökt möjligheterna och utmaningarna för biltillverkare att lansera en tjänst för bildelning av autonoma fordon i en mindre stad. Resultaten visar på att användarnas livssituation och samverkan mellan flertalet aktörer är avgörande för smarta mobilitetstjänsters framgång.
Högskolan Väst vill stärka och positionera högskolans forsknings- och utbildningsmiljö inom elektriska drivlinor. Nu planeras därför tre nya nätbaserade kurser där så väl kursutveckling som undervisning sker i samarbete med aktörer inom bilindustrin såsom Volvo Cars, NEVS och CEVT. Satsningen stöds av KK-stiftelsen.
Additiv tillverkning ger industrin helt nya möjligheter att optimera sina produkter och tillverka på ett resurssnålt, effektivt och hållbart sätt. Högskolan Västs forskare är starka på svetsbaserad additiv tillverkning och breddar steg för steg med nya material och nya applikationer.
Digitalisering står i centrum för utvecklingen i dagens arbetsliv. Men vad händer när arbetsuppgifter läggs över på teknologin? Vad riskerar att gå förlorat i form av kunnande och kvalitet? Och hur undviker vi det? Det här är frågor som Anders Sandblad, industridoktorand på Combitech, ställer i sin forskning.
På bara tre år har Högskolan Västs forskarteam byggt upp världsledande kunskap inom additiv tillverkning med pulverbädd för legeringen 718. Att tillverka produkter med denna lager-på-lager-princip har många fördelar. Tekniken är högintressant för flyg- och rymdindustrin och tillverkningsindustrin inom fler branscher.
Industri 4.0 förändrar arbetslivet för många. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta, nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man? Forskare på Högskolan Väst söker svaren tillsammans med industrin.
En ny fiberscanner har invigts hos Wargön Innovation idag. Det är en viktig del i Nordens enda test- och utvecklingsanläggning för automatisk sortering av textilflöden, och som sorterar för både återbruk, re-design och återvinning. Högskolan Väst är en av flera aktörer som medverkat i satsningen.
Nu har lärare på Högskolan Västs teknikutbildningar satsat och utvecklat nya former för att även kunna genomföra laborationer hemma precis som all annan undervisning nu sker digitalt. Detta har varit en utmaning och såklart påskyndar pandemin detta. Högskolan har dock som mål att kunna genomföra alla längre utbildningsprogram på distans så det är en del i en långsiktig satsning.
På måndag startar Högskolan Väst och fyra andra lärosäten den nya företagsforskarskolan Smart Industry Sweden. Aktörer som Volvo Lastvagnar, Sandvik Materials Technology och Innovatum Science Park tar hjälp av doktorander för att stärka sin teknikutveckling. Tre av dem är kopplade till forskningsmiljön Primus på Högskolan Väst.
Vår nyutnämnde professor i automation, Fredrik Danielsson, är övertygad om att framtidens industrirobotar är mycket smartare och kan göra mer avancerade jobb som avlastar personalen. – Den stora utmaningen för oss forskare är att koppla samman artificiell intelligens och robotar, säger Fredrik som leder ett framgångsrikt forskarteam på Högskolan Väst.
På ett arrangemang för IUC Väst, delar ekonomstudenter från Högskolan Väst med sig av sina kunskaper kring hur man lyckas med sociala medier i säljprocessen. Högskolan Väst samarbetar med IUC Väst sedan många år, ett samarbete mellan akademi och näringsliv. Just idag arrangeras en fokusgrupp inriktad på sälj och marknad där studenterna medverkar.
Efter många år inom den högautomatiserade fordonsindustrin utvecklar Anders Nilsson numera automationslösningar för träindustrin. Han är en av flera forskare på Högskolan Väst som medverkar i projektet Tillverka i trä. – Målet är att kunna bygga kundanpassade trähus i en automatiserad tillverkningsprocess där robotar och hantverkare samarbetar, säger Anders.
Joel Andersson har precis utnämnts till professor i Materialvetenskap på Högskolan Väst. 39 år ung har han redan hunnit göra avtryck i forskningen om avancerade superlegeringar som används i flygmotorer och rymdraketer. Forskarteamet som Joel leder bedriver svetsforskning i världsklass.
Flyg- och rymdindustrin, fordonsindustrin, försvarsindustrin och medicinteknisk industri. Det är några branscher som kan ha nytta av Paria Kamiris banbrytande forskning om pulverbäddsbaserad additiv tillverkning med elektronstråle (EB-PBF) i superlegering 718.
Höga temperaturer och snabba temperaturförändringar ingår naturligt i processen vid additiv tillverkning. Därför är det extremt svårt att se hur mikrostrukturen i en legering förändras när den smälter och sedan stelnar igen. Doktoranden Chamara Kumara på Högskolan Väst har en lösning; en modelleringsteknik som simulerar förändringarna.
Additiv tillverkning har många fördelar jämfört med konventionella metoder. Men hur framstående är den vid produktion av högpresterande komponenter som kontinuerligt utsätts för förändrade belastningar, till exempel i flygmotorer? Det är en av frågorna som forskaren Arun Ramanathan Balachandramurthi sökt svar på i sin forskning vid Högskolan Väst.
Inom flygmotorindustrin finns ett stort intresse för nya alternativa tillverkningstekniker. En stark drivkraft är att kunna producera komponenter i superlegeringen 718 så effektivt som möjligt. Industridoktoranden Jonas Holmbergs forskning visar hur traditionella bearbetningstekniker kan effektiviseras och hur nya alternativa metoder kan öka produktiviteten ytterligare.
Nu har årets GKN-stipendiat utsetts och mottagaren är Arun Ramanathan Balachandramurthi. Arun är nybliven doktor i pulverbäddsteknologi vid Högskolan Väst, en teknologi som möjliggör det att tillverka komplexa komponenter som är svåra att tillverka vid konventionella tillverkningsprocesser.
Sneha Goels forskning visar att det är möjligt att additivt tillverka komponenter i superlegeringen 718 som uppfyller flyg- och energiindustrins hårda kvalitetskrav. Med rätt efterbehandlingsprocess kan komponenter med komplex design tillverkas på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt än vad som tidigare varit möjligt.
Högskolan Västs forskningspartner, Brogren Industries, tog idag emot Primuspriset 2020 under den livesända Primusdagen. Det var första gången Primuspriset delades ut och det var samtidigt premiär för forskningskonferensen Primusdagen. – Brogren Industries är ett SME-företag som imponerar med sitt breda engagemang i flera av Primus forskningsprojekt, säger Lennart Malmsköld, programchef Primus.
