Paul Kahs starka intresse för svetsmetoder väcktes i unga år. Idag är han professor i svetsteknologi och programchef på Institutionen för ingenjörsvetenskap vid Högskolan Väst. Här forskar han bland annat om hur litiumjonbatterier i elfordon kan bli mer hållbara och mer tillförlitliga.
När Fredriksons Verkstads AB fick ett nytt uppdrag innebar det flera svetstekniska utmaningar. – Ett gott samarbete med Högskolan Väst och leverantörer ledde till att vi kunde satsa på rätt svetsteknik och vågade investera i ny utrustning och ny fabrik, säger Linus Elf, Production technical manager på Fredriksons.
Nya anslag från KK-stiftelsen innebär att Högskolan Väst och industriföretag tillsammans kan utveckla nya former för arbetsintegrerat lärande. Två nystartade forskningsprojekt fokuserar dels på virtuella lärandemiljöer för kompetensutveckling, dels ledarskap och medarbetarskap i hybrida arbetsmiljöer.
Industrin blir allt mer digitaliserad och för att säkerställa kompetensen hos sin personal låter SKF utbilda sina anställda genom uppdragsutbildningen Manufacturing Development Engineer.
Högskolan Väst förstärker med ny kompetens inom artificiell intelligens (AI). Amit Mishra är ny professor i sensorteknik med inriktning AI och har bred kompetens och erfarenhet inom tillämpad AI. Han blir ett värdefullt tillskott i vår AI-forskning och i utbildningar på avancerad nivå.
Högskolan Väst beviljas 30 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att utveckla kurser designade för industrins kompetensbehov inom elektroteknik och produktionsteknik. Kurserna ska ge yrkesverksamma ingenjörer möjlighet att bygga ny kunskap för att möta industrins klimatomställning.
Inom några år kan tillverkningsindustrin hoppa över tidskrävande programmering varje gång en ny produkt ska sättas i produktion. Mattias Bennulfs forskning skapar helt nya möjligheter för industrier att snabbt ställa om sin automatiserade produktionsprocess. – Att skifta mellan unika produkter och korta serier kommer att gå betydligt snabbare och gör produktionen mer flexibel, säger Mattias.
Nya anslag från KK-stiftelsen innebär att Högskolan Västs forskningsmiljö Primus kan fortsätta bygga ny kunskap och kompetens som stärker svensk industri. I år startar ett 3-årigt forskningsprojekt inom termisk sprutning. Fler experter ska rekryteras. Ett nytt masterprogram i svetsteknik och ett 25-tal nya kompetensutvecklingskurser för industrin ska tas fram.
Positiva besked från Yrkeshögskolemyndigheten häromdagen – två av tre ansökningar från Högskolan Väst är beviljade. - Det känns jättebra att vi kan vara med och erbjuda utbildningar där det finns ett stort behov av kompetens, säger Andreas Sülau, koordinator för uppdragsverksamhet på Högskolan Väst.
Ett nytt utbildningsupplägg för program inom datateknik och produktionsteknik ska öka studenternas kontakt med arbetslivet under utbildningen. I januari startar Högskolan Väst det Vinnovafinansierade projektet Worktrainee med målet att delar av utbildningarna ska genomföras i traineeform.
Framgångsrik forskning om additiv tillverkning med laser och tråd ska nu vidareutvecklas i det nystartade projektet SESAM. Tillsammans med fem industripartner kommer Högskolan Västs forskare att finjustera delar av tekniken för duplext rostfritt stål och göra den mogen för industriproduktion.
Nu har årets GKN-stipendiat utsetts och mottagaren är Ali Abadi. Han har nyligen tagit examen från forskarutbildningen inom produktionsteknik inom metoden additiv tillverkning av metaller på Högskolan Väst. Enligt nomineringen kommer hans bidrag att ha ett stort inflytande för förståelsen och utvecklingen av ett ökat antal industriella lösningar i framtiden.
Automationsdagen lockade 250 besökare till Produktionstekniskt centrum i Trollhättan. Teknikföretag, industri, forskare och studenter var på plats för att ta del av det senaste inom automation. Dagen bjöd på seminarier, utställningar och demonstrationer av smarta automationslösningar.
Lättare komponenter, mindre materialåtgång och lägre kostnader. Det är några av alla fördelar som flygindustrin får om de lyckas ersätta konventionella tillverkningstekniker med pulverbäddbaserad additiv tillverkning. Industridoktoranden Linda Squillacis forskning kan bidra med en viktig pusselbit.
Att bygga komponenter till vätgasdrivna rymdraketer med pulverbäddsbaserad additiv tillverkning (AM) kan spara mycket material, tid och pengar. I forskningsprojektet H2RAM som startar i slutet av året, ska Högskolan Västs forskare och GKN Aerospace utveckla AM-tekniken så att legeringen 718 klarar extrema belastningar i tuffa vätgasmiljöer.
En ny simuleringsmodell för laserbaserad additiv tillverkning (AM) med tillsatstråd skapar förståelse för hur tillverkningsprocessen för flyg- och rymdkomponenter av titan kan bli effektivare och mer robust. Modellen kan även användas för andra metaller och produkter som tillverkas med samma teknik. Nydisputerade Ali Abadi har utvecklat mjukvaran tillsammans med forskare på Högskolan Väst.
Förra veckan möttes ett 30-tal av deltagarna i företagsforskarskolan Smart Industry Sweden för att nätverka och diskutera aktuella frågor. Höstseminariet hölls denna gång hos Högskolan Väst i Trollhättan och inkluderade studiebesök hos flyg- och rymdmotortillverkaren GKN Aerospace.
– Våra liv har förbättrats avsevärt tack vare laserteknik. Därför vill jag vidareutveckla den teknologin och bidra med min lilla pusselbit, säger Antonio Ancona, Högskolan Västs nye professor i automationsteknik med inriktning styrning och inspektion av tillverkningsprocesser. Möt Antonio som delar sin arbetstid mellan Högskolan Väst och University of Bari i Italien.
Vinnare av årets Primuspris är forskningsprojektet SAMw som på bara fyra år har utvecklat additiv tillverkning med laser och tråd för ett helt nytt material; duplext rostfritt stål. Framstegen innebär att tekniken kan vara mogen för skarp industriproduktion inom några år.
Jim Andersén är ny professor i hållbar utveckling med inriktning mot industriell omvandling på Högskolan Väst. Han vill att hans forskning ska bidra till företags hållbara utveckling, såväl ekologisk och social som ekonomisk.
