Nyhet -
Vanliga modeller i svensk coaching
I rapporten The state of play in coaching in Sweden - nuläget i svensk coachning ges en lägesrapport över coachingsverige i förhållande till Europa. I denna internationella studie svarade coacher över hela Europa på frågor om hur de ser på och bedriver sin verksamhet. Dagens artikel handlar om vilka perspektiv och modeller som är vanligast.
Svenska coachers topp tre lista är:
1. GROW-modellen (används av hela 82% av svenska coacher och är också den vanligaste i Europa som helhet)
2. Lösningsfokuserade samtal (46 %)
3. Motiverande samtal (44%)
GROW-modellen är välkänd i coachkretsar runtom i världen och fångar med sin riktning Goal-Reality-options-What (som i olika variationer får lite olika uttryck) in coachprocessen väl. Det är föga förvånande att den som renodlad modell med alla sina variationer toppar listan både inom Sverige och i Europa, Sverige dock markant högre värden. På samma sätt är lösningsfokuserat förhållningssätt en av grundpelarna i coaching och tvåa både i Sverige och Europa som helhet.
Sveriges topp tre är vi dock lite mer avvikande i. I resten av Europa är kognitiv behaviouristiska modeller och NLP tämligen jämna och delar tredjeplatsen medan motiverande samtal klart sticker ut för Sverige. Medan Europa som helhet tycks luta åt mer beteendekorrigerande modeller väljer svenska coacher i större utsträckning att sikta in sig på klientens egen motivation.
intressant blir det när man tittar på hela bilden. (se artikelns illustration)
Det finns tre modeller som Svenska coacher använder markant mycket mer än sina Europeiska kollegor. Grow-modellen, motiverande samtal och existentiella perspektiv. Istället för det behaviouristiska spåret tycks svenska coacher alltså ha ett fokus på att med hjälp av en tydlig ram i grow-modellen även fånga in klientens egna inre drivkrafter, motiv och djupare värderingar. Coaching syftar alltid till en förändring, så även i de svenska modellerna, men det verkar som om svenska coacher lägger större vikt vid de djupa lagren i den förändringen.
Svenska coacher tycks välja modeller som arbetar i och med klientens egen motivation och syn på livet. Det handlar inte bara om att skapa förändring utan också att ankra det i det som är viktigt på riktigt för klienten.
Viktigt att komma ihåg är då att coaching gör det här jobbet ur ett annat perspektiv än terapin. De båda ska inte sammanblandas. Även om coachingen rör sig kring bärande värderingar och livssyner så är den ett verktyg för förändring och utveckling här, nu och framåt. För den som vill läsa mer om skillnaderna finns en artikel i ämnet här.
Hur kan det då komma sig att svenska coacher har denna tydliga tendens bort från behaviourismen och in mot egenmotivation och lösningsfokus tillsammans med existentiella perspektiv? En förklaring skulle kunna vara Sveriges relativt höga nivå av personlig och pragmatisk självständighet kombinerat med en hög nivå av sekularisering. (mer om det här) Dels kommer svenska coacher själva ur denna miljö där existentiella frågor inte är förbehållna vissa sammanhang och värderingar är något som lyfts och dryftas individuellt. Dels kan de ha anpassat sig till marknadens efterfrågan. Coaching blir då en metod som möter den individualistiska människan i ett lösningsfokuserat samtal. Coachens förmåga att arbeta i perspektiv som möter förändringsarbete ur fler vinklar blir samtidigt ett förändringsarbete som möter fler behov.
Studien innehåller även frågor kring vilka metoder som främst används i vilka situationer och det visar sig då att när det kommer till mer beteendeinriktade coachämnen som att konstant kolla jobbmailen blir svenska coacher mer benägna att använda behaviouristiska metoder medan när coachämnena kan komma närmare omidentifiering av den egna jaguppfattningen som exempelvis karriärcoaching så blir existentiella metoder vanligare än de kognitiva behaviouristiska modellerna. (se hela rapporten här eller de enskilda frågorna här med svar i bilagda bilder)
I ämnen som beroende på kontext kan vara mer beteendeförändrande eller komma att beröra djupare värderingar är också variationerna i vilka modeller och perspektiv de svenska coacherna väljer större. Det tyder på en god förmåga att anpassa modeller efter kundens behov snarare än egna preferenser. Något mycket positivt i en tjänst som så helt bygger på klientens agenda, inte coachens låsning i ett antal fasta modeller.
God coaching brukar ibland beskrivas som en dans i ögonblicket. Coachen anpassar sig och följer klienten med varierade metoder anpassat till klientens behov. Studiens uttryckta variationer i metoder i olika ämnen kan ses som en spegling av detta.
Lena Gustafsson, Jonathan Passmore, Hazel Brown
Ämnen
- Konsultverksamhet
Regioner
- Kronoberg