Nyhetsbrev november: Destabilisering i Kremls regi, sociala normer, lobbyism mm.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna om vår forskning samt inbjudningar till seminarier och andra arrangemang.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna om vår forskning samt inbjudningar till seminarier och andra arrangemang.
Åsa Wikforss, Nicolas Lunabba, Lasse Berg, Elena Kostiutjenko Johan Hilton och Saga Cavallin är bara några av de 45 författare som framträder när Sveriges första sakprosafestival – Sakli(g)t – arrangeras på Österlen första helgen i augusti.
Institutet för framtidsstudier och Nordiska museet bjuder in till föredrag och panelsamtal om framtid! Hur ser vi på framtiden? Var får vi framtidsvisionerna ifrån? Hur tar vi makten över framtiden? Kom och lyssna på författare, forskare, politiker, företrädare för miljörörelsen och verksamheter som bara finns till just för framtiden. Välkommen lördag den 11 november.
Geoengineering är ett samlingsnamn för tekniker att storskaligt manipulera klimatet för att få ned jordens medeltemperatur. De kontroversiella idéerna debatteras nu allt mer flitigt. Ett förslag är att sprida sulfatpartiklar i stratosfären för att hindra viss solinstrålning. Men är det här seriösa alternativ, eller är blotta tanken farlig? Vi ställer frågan till filosofen H. Orri Stefánsson.
Den 13 juni besöker filosofen William MacAskill Stockholm för att diskutera sin bok "Vad framtiden förtjänar". I boken presenterar han longtermismen och dess idé om vår skyldighet att ta hänsyn till hur livet på jorden kommer att bli i det långa perspektivet. MacAskill är en av initiativtagarna till rörelsen Effektiv altruism.
Mänsklig aktivitet har ofta negativ påverkan på jordens ekosystem. Men är människan ändå i det långa loppet ekosystemens och hela biosfärens bästa – faktiskt enda – hopp? Det menar forskarna Karim Jebari och Anders Sandberg.
Vi befinner oss i ett skede i mänsklighetens historia där vi automatiserar och lämnar över vår viktigaste tillgång till maskiner: vår intelligens. Vad kan gå fel? Välkommen till ett seminarium med Olle Häggström, om fältet som har blivit känt som "AI-alignment" - att se till att AI har mål och värderingar som ligger i linje med mänsklig etik och mänsklig välfärd.
"How Economics Can Save the World" - välkommen till ett samtal om en helt nyutgiven bok om hur vi kan använda kunskaper från ekonomin till att göra världen till en lyckligare, mer rättvis och hållbar plats. Deltar gör författaren Erik Angner, samt Anna Ekström, Tore Ellingsen och Gustaf Arrhenius.
Hur vi ska känna inför klimatförändringarna debatteras i offentligheten. I en nyligen prisad artikel analyserar forskare vid Institutet för framtidsstudier olika klimatkänslors lämplighet.
Världens ökande befolkning beskrivs allt oftare som ett problem som hotar vår överlevnad, något debatten om "barnskam" är ett exempel på. Men är det sant? Onsdag 5 oktober berättar forskaren Emily Klancher Merchant om hur den här bilden kom till, om hur den tjänat fossilindustrins intressen och använts i rashygieniskt syfte för att kontrollera befolkningar i fattiga länder.
Efter valet i höst kommer många politiker och politiska tjänstemän kliva över till den så kallade “påtryckarbranschen”. Men vad händer med demokratin när de som lämnar politiken börjar jobba för enskilda intressen i näringslivet istället för åt väljarna? Anna Tyllström, organisationsforskare vid Institutet för framtidsstudier har studerat fenomenet i många år och säger att Sverige sticker ut.
Populism, extremism, organiserad kriminalitet och planetens allt mer ansträngda gränser. Välkommen till fyra samtal under Almedalen 2022 om det som kan hota vår framtid - och vad vi kan göra.
Seminarium om punkten där konsten möter klimatkris och politik. Dör konst i moral och samhällsengagemang? Med konstnären Britta Marakatt Labba, Liljevalchs konsthalls chef Mårten Castenfors, en av skaparna av konstverket Tipping point Lars Bergström samt den politiska veteranen Gudrun Schyman.
Det uppmärksammade multikonstverket Tipping Point av konstnärsduon Bigert & Bergström visas för första gången i Stockholm den 1–19 juni. I samband med verket presenteras även en seminarieserie med internationella experter, klimatforskare och konstnärer.
Klimatdebatten har svämmat över av identitetsmarkörer som ”eko”, ”grönt”, ”smart” och ”hållbart” men hur tänker en vetenskapligt skolad filosof om hur vi ska leva när allt står på spel? Den 24 september utkommer boken Klimat och moral - nio tankar om hettan (Natur & Kultur).
Den väger 4,5 ton, är 8,5 meter hög och har en rörelsediameter på 20 meter. På lördag den 19 juni är det världspremiär för Bigert & Bergströms konstverk Tipping Point, en monumental skulptur om vår gigantiska klimatutmaning.
Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt på biblioteket eller som inte bär munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det är fokuset i en ny stor internationell studie.
Hur ser en hållbar och livsbejakande stad ut år 2100? Hur rör sig människor och vad gör de i de rum som definierar staden? Vilka länkar finns mellan stad och landsbygd? Institutet för framtidsstudier, Institut d'études avancées de Paris och 2100 Fondation utlyser tävlingen Positive Future för att uppmuntra skapandet av visioner om en positiv framtid.
Immunitetspass kommer med löftet att vi sakta kan gå tillbaka till ett socialt liv och en mer normal ekonomi, men fördelarna med dem kommer att fördelas ojämnt och det är inte uppenbart att de är etiska. Det skriver Anders Herlitz, docent i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Nicole Hassoun, professor vid Binghamton University.
Få i världens fattiga länder kommer att nås av vaccinet mot covid-19. Dags att slopa patentreglerna för vaccinet så att billiga kopior kan börja tillverkas för att nå världens fattiga. Det skriver Anders Herlitz, forskare vid Institutet för framtidsstudier, docent i praktisk filosofi, tillsammans med andra i en debattartikel i Göteborgs Posten.