Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Foto: Karl-Erik Granath/Nordiska museet

    Visionär framtidsdag tillsammans med Nordiska museet

    Institutet för framtidsstudier och Nordiska museet bjuder in till föredrag och panelsamtal om framtid! Hur ser vi på framtiden? Var får vi framtidsvisionerna ifrån? Hur tar vi makten över framtiden? Kom och lyssna på författare, forskare, politiker, företrädare för miljörörelsen och verksamheter som bara finns till just för framtiden. Välkommen lördag den 11 november.

  • Är geoengineering ett seriöst alternativ, eller är blotta tanken på att manipulera klimatet för att hålla nere jordens medeltemperatur, farlig? Intervju med filosofen H. Orri Stefánsson.

    Geoengineering - seriöst alternativ eller farlig tanke?

    Geoengineering är ett samlingsnamn för tekniker att storskaligt manipulera klimatet för att få ned jordens medeltemperatur. De kontroversiella idéerna debatteras nu allt mer flitigt. Ett förslag är att sprida sulfatpartiklar i stratosfären för att hindra viss solinstrålning. Men är det här seriösa alternativ, eller är blotta tanken farlig? Vi ställer frågan till filosofen H. Orri Stefánsson.

  • William MacAskill

    Samtal med William MacAskill: Vad framtiden förtjänar

    Den 13 juni besöker filosofen William MacAskill Stockholm för att diskutera sin bok "Vad framtiden förtjänar". I boken presenterar han longtermismen och dess idé om vår skyldighet att ta hänsyn till hur livet på jorden kommer att bli i det långa perspektivet. MacAskill är en av initiativtagarna till rörelsen Effektiv altruism.

  • Mänsklig aktivitet har ofta negativ påverkan på jordens ekosystem. Men är människan ändå i det långa loppet ekosystemens och hela biosfärens bästa – faktiskt enda – hopp? Det menar forskarna Karim Jebari (bilden) och Anders Sandberg.

    Människan – biosfärens bästa hopp

    Mänsklig aktivitet har ofta negativ påverkan på jordens ekosystem. Men är människan ändå i det långa loppet ekosystemens och hela biosfärens bästa – faktiskt enda – hopp? Det menar forskarna Karim Jebari och Anders Sandberg.

  • Seminarium med Olle Häggström, om fältet som har blivit känt som "AI-alignment" - att se till att AI har mål och värderingar som ligger i linje med mänsklig välfärd.

    Seminarium om att anpassa AI till människans mål och välmående

    Vi befinner oss i ett skede i mänsklighetens historia där vi automatiserar och lämnar över vår viktigaste tillgång till maskiner: vår intelligens. Vad kan gå fel? Välkommen till ett seminarium med Olle Häggström, om fältet som har blivit känt som "AI-alignment" - att se till att AI har mål och värderingar som ligger i linje med mänsklig etik och mänsklig välfärd.

  • Inbjudan: Så kan nationalekonomin rädda världen

    Inbjudan: Så kan nationalekonomin rädda världen

    "How Economics Can Save the World" - välkommen till ett samtal om en helt nyutgiven bok om hur vi kan använda kunskaper från ekonomin till att göra världen till en lyckligare, mer rättvis och hållbar plats. Deltar gör författaren Erik Angner, samt Anna Ekström, Tore Ellingsen och Gustaf Arrhenius.

  • Emily Klancher Merchant

    Så skapades idén om befolkningstillväxt som ”problem”

    Världens ökande befolkning beskrivs allt oftare som ett problem som hotar vår överlevnad, något debatten om "barnskam" är ett exempel på. Men är det sant? Onsdag 5 oktober berättar forskaren Emily Klancher Merchant om hur den här bilden kom till, om hur den tjänat fossilindustrins intressen och använts i rashygieniskt syfte för att kontrollera befolkningar i fattiga länder.

  • Efter valet i höst kommer många politiker och politiska tjänstemän kliva över till den så kallade “påtryckarbranschen”. Vad händer med demokratin? Forskaren Anna Tyllström har studerat frågan.

    Ex-politiker blir lobbyister efter valet - Sverige sticker ut

    Efter valet i höst kommer många politiker och politiska tjänstemän kliva över till den så kallade “påtryckarbranschen”. Men vad händer med demokratin när de som lämnar politiken börjar jobba för enskilda intressen i näringslivet istället för åt väljarna? Anna Tyllström, organisationsforskare vid Institutet för framtidsstudier har studerat fenomenet i många år och säger att Sverige sticker ut.

  • Seminarium om punkten där konsten möter klimatkris och politik. Dör konst i moral och samhällsengagemang?

    Konst, klimat, politik - när verket spränger ramen

    Seminarium om punkten där konsten möter klimatkris och politik. Dör konst i moral och samhällsengagemang? Med konstnären Britta Marakatt Labba, Liljevalchs konsthalls chef Mårten Castenfors, en av skaparna av konstverket Tipping point Lars Bergström samt den politiska veteranen Gudrun Schyman.

  • Det uppmärksammade multikonstverket Tipping Point av konstnärsduon Bigert & Bergström visas för första gången i Stockholm den 1–19 juni

    Tipping Points - människan vid planetens trösklar

    Det uppmärksammade multikonstverket Tipping Point av konstnärsduon Bigert & Bergström visas för första gången i Stockholm den 1–19 juni. I samband med verket presenteras även en seminarieserie med internationella experter, klimatforskare och konstnärer.

  • Magnus Linton är redaktör för en ny antologi där flera forskare, de flesta filosofer verksamma på Institutet för framtidsstudier, ger sina tankar om klimatet och moralen.

    Hur ska vi leva när allt står på spel?

    Klimatdebatten har svämmat över av identitetsmarkörer som ”eko”, ”grönt”, ”smart” och ”hållbart” men hur tänker en vetenskapligt skolad filosof om hur vi ska leva när allt står på spel? Den 24 september utkommer boken Klimat och moral - nio tankar om hettan (Natur & Kultur).

  • Tipping Point. En balansakt kring klimatproblematiken. Visas 19 juni till 25 juli 2021 i Hammenhög.

    Världspremiär för monumental skulptur om klimatkrisen

    Den väger 4,5 ton, är 8,5 meter hög och har en rörelsediameter på 20 meter. På lördag den 19 juni är det världspremiär för Bigert & Bergströms konstverk Tipping Point, en monumental skulptur om vår gigantiska klimatutmaning.

  • Kimmo Eriksson

    Skvaller straffar svenskar som bryter mot sociala normer

    Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt på biblioteket eller som inte bär munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det är fokuset i en ny stor internationell studie.

  • Staden år 2100 – tävla med din vision och vinn 100 000 kronor

    Staden år 2100 – tävla med din vision och vinn 100 000 kronor

    Hur ser en hållbar och livsbejakande stad ut år 2100? Hur rör sig människor och vad gör de i de rum som definierar staden? Vilka länkar finns mellan stad och landsbygd? Institutet för framtidsstudier, Institut d'études avancées de Paris och 2100 Fondation utlyser tävlingen Positive Future för att uppmuntra skapandet av visioner om en positiv framtid.

  • Immunitetspass kommer med löftet att vi sakta kan gå tillbaka till ett socialt liv och en mer normal ekonomi, men fördelarna med dem kommer att fördelas ojämnt och det är inte uppenbart att de är etiska.

    Så kan vi göra immunitetspassen mer etiska

    Immunitetspass kommer med löftet att vi sakta kan gå tillbaka till ett socialt liv och en mer normal ekonomi, men fördelarna med dem kommer att fördelas ojämnt och det är inte uppenbart att de är etiska. Det skriver Anders Herlitz, docent i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Nicole Hassoun, professor vid Binghamton University.

  • Få i världens fattiga länder kommer att nås av vaccinet mot covid-19. Dags att slopa patentreglerna för vaccinet så att billiga kopior kan börja tillverkas för att nå världens fattiga. Det skriver Anders Herlitz, Institutet för framtidsstudier

    "Slopa patentreglerna för vaccinet mot covid-19"

    Få i världens fattiga länder kommer att nås av vaccinet mot covid-19. Dags att slopa patentreglerna för vaccinet så att billiga kopior kan börja tillverkas för att nå världens fattiga. Det skriver Anders Herlitz, forskare vid Institutet för framtidsstudier, docent i praktisk filosofi, tillsammans med andra i en debattartikel i Göteborgs Posten.

Visa mer