Innemiljö i energieffektiva byggnader

IVL Svenska Miljöinstitutet har i samarbete med AB Stockholmshem och Kemikaliecentrum vid Miljöförvaltningen i Stockholms stad undersökt innemiljön i energieffektiva bostäder i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. I studien har forskarna utvecklat ett verktyg som kan användas för att göra helhetsbedömningar av innemiljön och för att göra jämförelser bostäder emellan.

– Det finns gott om studier om energiaspekter och ekonomi i att bygga energieffektivt men bara sporadiskt med data om innemiljön i den här typen av byggnader, säger Sarka Langer, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I studien har innemiljön i tio lägenheter i en lågenergibyggnad i Norra Djurgårdsstaden undersökts. Luftföroreningarna kvävedioxid, ozon, totalhalten av flyktiga organiska ämnen, formaldehyd och partiklar PM₁₀ och PM_2.5 mättes i inomhusluften samt temperatur och relativ luftfuktighet. I studien tillfrågades också de boende hur de upplever innemiljön i sina lägenheter.

Halterna av luftföroreningar låg under rekommenderade riktvärden för god luftkvalitet inomhus. För att underlätta förståelsen av de uppmätta parametrarna har halterna av olika luftföroreningar, temperatur och relativ luftfuktighet räknats om till en siffra – ett Indoor Environmental Index. Indexet förenklar tolkningen och möjliggör även en rankning av innemiljön mellan olika bostäder och byggnader.

– För de undersökta bostäderna i Norra Djurgårdsstaden hamnade indexet i intervallet 4 – 6 på en skala, där noll är bäst och tio är sämst. Innemiljön i de lägenheterna var varken uppseendeväckande bättre eller sämre än genomsnittet för det svenska bostadsbeståndet, säger Sarka Langer som varit projektledare för studien.

Studien var ämnad som ett test för hur undersökningar av innemiljö borde gå till. För att få ett tydligare samband mellan bostäder och luftkvalitet behöver man dock göra mätningar i ett större antal bostäder, menar Sarka Langer.

– Bostäderna i den här studien var ganska få och lika vad gäller energianvändning och byggmaterial. För att kunna analysera sambandet mellan bostad och luftkvalitet borde man beakta olika byggnadstekniska lösningar, ålder, geografiskt läge, ventilations- och uppvärmningssätt, inredning och de boendes aktivitetsmönster och beteende. Detta kräver dock mätdata från ett betydligt större antal olika bostäder, säger hon. 

Ladda ner rapporten här.

För mer information kontakta:
Sarka Langer, sarka.langer@ivl.se, tel. 010-788 68 97
Jenny Fäldt, jenny.faldt@stockholm.se, tel. 076-122 87 86
Åsa Stenmark, asa.stenmark@stockholmshem.se, tel. 076-12 39 119