Hur kan vi säkra tillgången på kritiska råvaror som behövs för den gröna omställningen utan att kompromissa med miljökrav? Ett projekt som leds av IVL utgår från EU:s nya lagstiftning om kritiska råmaterial (CRMA) och undersöker hur man kan utveckla nya styrmedel och regleringar för att förbättra samarbetet mellan kommuner, gruvbolag och andra intressenter i tillståndsprocesser.
Miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften har stor potential att göra nytta för den biologiska mångfalden och flera andra ekosystemtjänster. Miljönyttan överväger med god marginal de negativa effekter som kan uppstå genom den minskade vattenkraftsproduktionen visar en ny studie.
För att genomföra den gröna omställningen enligt de scenarier som EU-kommissionen tagit fram kommer Europa att behöva ta mellan 15 och 60 procent av världens tillgångar av kritiska metaller i anspråk. Det visar en studie som forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Uppsala universitet gjort inom forskningsprogrammet Fairtrans.
Klimat- och energiomställningen kräver stora mängder kritiska råmaterial och i både Sverige och EU pågår arbete för att säkerställa en långsiktigt trygg och hållbar tillgång. I ett nytt projekt tar IVL vidare arbetet med att kartlägga kritiska råmaterial tillsammans med gruvbolag, fordons- och batterimaterialtillverkare och återvinningsindustrin.
Regeringen föreslår en mindre höjning av reduktionsplikten, men nivån är fortfarande för låg för att Sverige ska kunna klara sina klimatåtaganden. Det skriver transport- och mobilitetsexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet i ett remissvar.
Vid flera av de havsbaserade vindkraftparker som planeras i Östersjön är tanken att den generade energin ska lagras som vätgas. I denna process genereras stora mängder syrgas som biprodukt. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt möjligheten att använda denna resurs för att förbättra miljösituationen längs Östersjöns djupa bottnar.
Nudging har prövats som ett sätt att förändra hyresgästernas konsumtionsmönster i ett bostadsområde i Fjärås i Kungsbacka. En studie som har gjorts inom ramen för europeiska forskningsprojektet Enflate visar att det gav goda resultat när belastningen på elnätet var som störst.
Snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser, klimatkrav vid upphandling och nationell riskdelning kopplat till kommunala investeringar i bostäder och samhällsservice. Det är några åtgärder som lyfts fram som viktiga för att påskynda omställningen till fossilfritt stål enligt en ny forskningsrapport.
Luftare i reningsverk drar mycket energi. De bör bytas och rengöras regelbundet för att minska elanvändningen. Det är slutsatsen från en unik studie som gjorts i en specialbyggd försöksanläggning.
IVL startar tillsammans med Luleå Miljöresurs, Lumire, och Bodens kommun ett projekt för att undersöka hur biogasproduktionen kan utvecklas genom regional samverkan. Projektet har beviljats stöd från EU via Tillväxtverket och region Norrbotten.
Sverige har förhållandevis god tillgång till de resurser som krävs för att tillverka både vätgas och elektrobränslen. Om de satsningar som nu görs på vätgas kommer i mål och trenden fortsätter skulle Sverige på kunna bli nettoexportör av vätgas på lång sikt. Än så länge bromsas dock utvecklingen av brist på styrmedel för vätgas och regelverk för hur den kan hanteras.
Förnybar vätgas fyller en viktig roll för den gröna omställningen men tillgången är fortfarande begränsad. I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt möjligheterna att producera vätgas från biogas vid reningsverk för att använda i stadsbussar lokalt i Luleå. Resultatet visar att det finns flera fördelar, både sett till kostnad och klimat.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om så mycket som en fjärdedel av uppvärmningsbehovet som skulle kunna återvinnas från datahallar, industrier och andra anläggningar. Nu startar tre stora EU-satsningar där IVL:s kunskap kring affärsmodeller har en nyckelroll.
Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik har ökat kraftigt de senaste åren och kommer att öka ytterligare. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp, och hur kan återvinningen öka? EU-projektet SIREN ska testa och vidareutveckla teknik för resurseffektivt återvinna neodymmagneter som bland annat används i vindkraftverk och elbilar.
Investeringar i teknik och åtgärder som minskar utsläppen av luftföroreningar och användningen av fossila bränslen är samhällsekonomiskt lönsamma. Det visar en analys som IVL-forskare har gjort med fokus på länderna inom Arktiska rådet.
En ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Energimyndigheten analyserar hur borttagning av koldioxid från atmosfären, så kallade negativa utsläpp, kan bidra till att uppnå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål. Bland annat analyseras risker förknippade med negativa utsläpp, som att utfasningen av fossila bränslen kan försenas, och hur dessa risker kan hanteras.
Det slängs stora mängder kläder och textil i Europa – och mer behöver cirkuleras och återvinnas. Men för att säkerställa och maximera klimatvinster med en storskalig textilåtervinning behöver flera faktorer vara på plats visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort inom projektet Framtidens hållbara kläder.
Gamla däck som ersätter fossilt material, ökad användning av aluminiumskrot, och fosfor från avloppsvatten och industriaska som återcirkuleras till konstgödsel – nu avslutas det fyraåriga EU-projektet Retrofeed där sex tunga industrier inom bland annat stål- och cementsektorn har energieffektiviserats och bytt till cirkulär råvara och förnybar energikälla.
Behovet av elenergi i Sverige kommer mer än fördubblas till 2045, bland annat på grund av flera stora industrisatsningar. I samband med utbyggnaden av energisystemet bör Sverige säkerställa att de investeringar som görs uteslutande rör förnybara energikällor, som inte påverkar livskvaliteten för framtida generationer negativt. Det skriver IVL i ett inspel till energiforskningspropositionen.
För att nå visionen om att skapa Öresundsregionens mest hållbara stadsdel har Projekt Jägersro i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en helt ny modell för att räkna ut en stadsdels totala klimatpåverkan. Målet är att skapa de bästa förutsättningarna för de boende att leva klimatneutralt i den nya stadsdelen som växer fram i Malmö.